Markörer för bra respektive skadliga träningseffekter
Men att veta hur mycket eller lite träning varje häst behöver för att utvecklas till sin fulla kapacitet – och samtidigt utan att skadas – är individuellt, och i nuläget ibland en gissningslek. Något som framöver kan komma att ändras.
Under de fem åren av intensiva doktorandstudier har Lisa Johansson på detaljnivå analyserat hur innehåll i blodet hos travhästar förändras av hård träning. Med hjälp av mycket avancerad teknik och oändliga timmar framför datorskärmen har hon analyserat, mätt och kategoriserat beståndsdelarna i blodprover från de sexton travhästar som deltog i förra studien, och genomgick olika typer av träningsprogram. Hästar som nu, 12-14 år efter att blodproven togs, har avslutat sina karriärer och lämnat varierande resultat efter sig.
– Och det är vad som gör det hela så spännande, att vi så småningom kommer kunna jämföra upptäckterna från blodproven med hur väl hästarna faktiskt har presterat! Kanske kan vi då se samband mellan de travhästar som sprungit in miljoner – och höga koncentrationer av X eller Y i just deras blod?
Men för att nå dit krävs först och främst en förståelse för vilka beståndsdelar,, i blodet som har betydelse för vad. Tyder en stor mängd X, Y eller Z på att hästen utvecklas framgångsrikt eller på att den är i riskzoonen för att bli skadad?
– … Och till det är koncentrationen av olika proteiner (samt en annan beståndsdel, metaboliter) det bästa att mäta. För medan DNA ger oss information om hästens genetiska förutsättningar, kan vi genom att läsa av proteiner (kroppens byggstenar) få en ögonblicksbild på hur kroppens uppbyggnad/nedbrytning ser ut just precis just nu, säger Lisa Johansson.
