Vanliga frågor om parasiter hos häst - experterna svarar

1. Allmäna frågor

I ett stall som jag besökte fanns rödaktiga maskar i hästarnas vattenkar i hagarna. Vad kan detta vara?

Svar: Svårt att säga – men det är ingen parasitisk mask som infekterar häst. De infektiösa parasitlarverna är små och kan inte ses med blotta ögat.

Vad är senaste nytt om föl och avmaskningen av dom? (2025)

• Spolmask: Samtliga föl bör avmaskas mot spolmask vid 8-10 och 16-18 veckors ålder med fenbendazol. Åringar med påvisad spolmaskförekomst på träckprov taget i januari/februari bör avmaskas.
• Små blodmaskar: Avmaska på hösten med makrocykliska laktoner mot små blodmaskar. Avmaskningen bör ske med minst en veckas mellanrum från avmaskningen mot spolmask.
• Bandmask: Vid känd förekomst av bandmask på markerna rekommenderas att avmaska med ett kombinationspreparat (prazikvantel-ivermektin) på hösten för behandling av både små blodmaskar och bandmask.

Kan man minska smittspridningen av parasiter genom att inte vänta ”allt för länge” med kontroll och avmaskning utan göra den relativt tidigt på säsongen? Vi brukar ta träckprov + avmaska hästarna precis innan de byter till sommarhagen, men är det bättre att göra det tidigare?

Svar:

Smittspridningen av blodmask och bandmask sker främst i gräshagar under sommaren, och det är i första hand dessa hagar man vill skydda. Det innebär att en alltför tidig provtagning inte är fördelaktig. Om träckprov tas för tidigt på våren kan resultatet bli falskt negativt, särskilt för den stora blodmasken (Strongylus vulgaris), eftersom parasitens livscykel är lång – upp till 6–7 månader – och den inte kan påvisas i träck före den tiden. Dessutom sker ingen betydande utveckling av smittsamma larver i hagarna under den tidiga våren eller vintern, då temperaturen är för låg för att larverna ska utvecklas och överleva.

Har man som stallägare skyldighet att berätta för nya hyresgäster att det är hästar som gått med konstaterad stor blodmask på betet tidigare år? I så fall, vad kan hända ifall man ej upplyser hästägaren om detta?

Svar: Nej- det finns inga sådana skyldigheter.

Jag är fundersam över nackbandmask. Hittar väldigt lite information om den?

Svar: Vi har inte vetskap om någon förekomst av nackbandmask i Sverige, och man kan inte heller diagnostisera den med träckprov.

När det gäller bandmask, kan hundens dvärgbandmask smitta häst och ger det i så fall symtom liknande hunddjuren?

Svar: I länder med mycket hög förekomst av hundens dvärgbandmask (ex. Turkiet) har man hittat antikroppar mot parasiten hos häst vilket talar för att hästen kan agera mellanvärd.

I vissa länder upptäcktes cystor orsakade av parasiten i bl a lever och mjälte hos ett fåtal hästar på slakterier. Dock såg man inga tecken på klinisk sjukdom., och hästen är därmed inte slutvärd (dvs där parasiterna utvecklas och förökar sig) för dvärgbandmask.

Gällande hagbyten för att minska parasittryck: Hur värderar man värdet i att minska parasittrycket kontra risken för att stress, kolik, diarré och fång? 

Svar: Man behöver inte göra hagbyten ofta – det är i många avseenden bra med stabila haggrupper avseende parasitsmitta (tex för att veta vilken hage som är infekterad med stor blodmask), men vid permanenta hagar året runt är det risk att ett högt parasittryck byggs upp över tid.

Det optimala är att byta hage på hösten innan betet når höga smittnivåer och på så sätt kunna låta sommarbetet vila till nästa år. Det är dessutom mycket effektivt att mocka sina hagar och detta håller parasittrycket lågt.

Går det att ta död på larverna inne i hästen eller hur dör de? Och hur länge överlever dem efter avmaskning?

Svar: Generellt sett är det de vuxna maskarna som avdödas med avmaskningsmedlen. Det finns preparat på marknaden som utger sig ha en effekt även mot små blodmasklarver (larver som finns inkapslade i tarmslemhinnan), t.ex. substansen moxidektin som finns i preparatet Cydectin. Effekten varierar dock och är inte 100%.

Olika studier som undersökt hur god effekten faktiskt är har rapporterat varierande resultat på mellan ca 60-85%. Det beroende på om parasiterna befinner sig i ett tidigt eller sent larvstadie vid avmaskning.

Kan parasiter överleva i hö om man skördar hö från mark där det gått smittade hästar året innan?

Svar: Nej, parasitlarverna dör och det finns ingen risk för hästen att bli infekterad av att äta sådant foder.

2. Parasiternas livscykel och smittovägar

Är det främst via gräset hästarna äter som parasiterna sprids? Hur viktigt är det att mocka i beteshagar respektive vinterhagar? 

Svar: Ja det är främst via gräset som parasiterna sprids.Parasiter trivs bäst i gräshagar där larverna är en skyddande mot solljus och uttorkning.Vi har visat i en svensk studie att det är otroligt effektivt att mocka bort bajs i hagen. Ex mockning 2 ggr/vecka minskar infektiösa larver på betet med 99%.

Jag har sett vissa hästar äta av träcken/bajset, hur påverkar det smittorisken?

Hästar som äter träck löper en högre risk för att bli smittade av parasitlarver.

Smittar parasiter (inklusive stora blodmasken) även där hästar går i rasthage med sand?

Svar: Ja, men risken är betydligt lägre. Mockas dessutom sandhagen regelbundet (förslagsvis varje vecka) är risken mycket låg. Parasitlarver trivs bäst i gräs.

I södra Sverige där hästar går i gräshage året om – kan det då finnas risk för smitta året om?

Svar: Är det plusgrader och gräs får man räkna med att hästen kan smittas även under ”vinterhalvåret”.

Hur stor är risken för återsmitta om hästen går kvar i ”gamla hagen” dessa rekommenderade 4 dagar efter avmaskning? Tänker framförallt på om man ska släppa på helt rena beten och i synnerhet om man har positiva odlingar för stor blodmask.

Svar: när det gäller stor blodmask är det optimalt om man inte låter hästen gå i en hage som kan vara infekterad med smittan efter avmaskningen – och innan man släpper ut på det helt rena betet. Går hästen kvar i en infekterad hage finns alltid en risk för återsmitta.

När det däremot gäller lilla blodmasken så är det en smitta som finns i hagarna och som aldrig kommer kunna elimineras. Av den anledningen kan man vid behov släppa ut hästen på rent bete direkt efter avmaskning (förutsatt att man vet att hästen är fri från stor blodmask).

Bör ston som åker på semin och bor kvar där avmaskas innan de åker hem? De kan ju åka fram och tillbaka många gånger under säsongen och stanna några dagar varje gång och stå i antingen gräs el grushage ..?

Svar: Det bästa är att hästar som tillfälligt vistas på andra anläggningar inte går i gräshagar utan i enskilda grushagar som också kan mockas. Då är risken för parasitsmitta mycket låg och du behöver inte avmaska innan de återvänder hem igen.

3. Träckprov

Om hästen en gång haft blodmask räcker då att göra ett vanligt träckprov – utan analys för stor blodmask?

Svar: Träckprov med diagnostik som inkluderar stor blodmask rekommenderas årligen. Framförallt av anledningen att hästen inte blir immun mot stora blodmasken ens efter en infektion.

När ska man avmaska mot parasiter (inklusive eventuell stor blodmask) för att kunna släppa på bete 1 juni?

Svar: För diagnostik av stor blodmask tar odlingen ca 14 dagar och den så kallade PCR tekniken ca 5 dagar. Sedan bör hästen inte släppas på betet direkt efter behandlingen utan tidigast efter 4 dagar.

Så om man tar ett träckprov ca 3 veckor före tänkt betessläpp hinner man få sitt provsvar i god tid och kan avmaska minst 4 dagar innan.

Vid effektkontroll efter avmaskning av nyanlända hästar – är det enbart EPG då eller även odling av stor bandmask?

Svar: För effektkontrollen är det äggräkning (EPG) som gäller.

Om man avmaskar på hösten, rekommenderar ni ändå odling av stor blodmask på våren?

Svar: Ja, stor blodmask bör kontrolleras framförallt på våren. Det eftersom avmaskning på hösten kan ha en sämre effekt på eventuella larver av stor blodmask, som då dom vandrar i hästens blodkärl.

4. Stora blodmasken (S. vulgaris)

Infektion av stora blodmask kan ju ge många olika symptom. Hur är kunskapen kring detta hos veterinärer i Sverige?

Svar: Svårt att svara på, men nyligen publicerades även resultatet av studien i Svensk Veterinärtidning, vilket borde nå ut till många.

Vi upplever att de flesta hästarna med bukhinneinflammation remitteras till en hästklinik för behandling och på de stora klinikerna är kunskapen generellt god.

Om man har fått negativa svar på odling av stora blodmasken i flera år och inga nya hästar har tillkommit, är man helt safe då?

Svar: I det ovanliga fall där man aldrig har en omsättning på hästar så kan man om man under flera års tid analyserat för stor blodmask med negativa resultat sannolikt enbart använda äggräkning och bandmaskanalys. Risken att en häst på en sådan gård har stor blodmask är mycket låg.

Om jag förstår rätt så ska träckprov för stora blodmasken tas en gång, sedan avmaskning och slutligen nytt träckprov igen – stämmer det?

Svar: Optimal tid för att undersöka om man har stor blodmask är på vårens träckprov, i och med stora blodmaskens långa livscykel.

Det du beskriver kallas för ”effektkontroll”, och rekommenderas framförallt för de små blodmaskarna, men även årligen på alla hästar som behandlas för stor blodmask för att säkerhetsställa att man inte har förekomst av resistenta parasiter. Denna effektkontroll är extra viktig om man använder avmaskningsmedlet Pyrantel.

Hanteringen av hästar positiva för stor blodmask skiljer sig åt beroende på om man kan erbjuda rena hagar eller om hästarna skall tillbaka till den smittade sommarhagen. Om hästarna ska till samma hage igen, rekommenderas totalt fyra avmaskningar, vår och höst, under en två-årsperiod. Detaljerna kring detta finns i ett flödesschema i avmaskningsrekommendationerna.

Om man ska flytta en häst som har stora blodmasken från stall 1 till stall 2, räcker det verkligen med 1 avmaskning?

Svar: Just på grund av risken för återsmitta är rekommendationen att avmaska nya hästar EFTER flytten men att den går i en enskild hage i 14 dagar efter avmaskningen. Därefter görs en effektkontroll innan hästen släpps ihop i de gemensamma hagarna i det nya stallet.

Om en häst testat positivt för stor blodmask i maj, hur ser avmaskningsrutinen/intervallet ut?

Svar: Hur man agerar beror på dels om man har stabila haggrupper, dvs om hästarna i stallet inte flyttas mellan hagar utan går med samma individer i samma hagar, och dels om man kan efter påvisad smitta erbjuda rena beteshagar (antingen där inga hästar gått eller hagar som vilat minst 2 år från höstar) eller inte.

Om hästarna går i stabila haggrupper är det de infekterade hästen/hästarna samt alla som dom delat hage med som behandlas. Om man däremot har flyttat hästar mellan olika hagar, så skall alla hästar på anläggningen behandlas.

Vid flytt till rent bete räcker det med en behandling, ca 4 dagar innan betessläpp. Om hästarna skall tillbaka till den befintliga hagen, rekommenderas upprepade behandlingar dels första hösten och sedan året efter, både vår och höst, dvs totalt 4 behandlingar. Kom ihåg vikten av beteshygien under tiden, i form av mockning av beteshagen!

5. Avmaskning

Vilket medel bör man använda till föl och unghästar när det uppges finna stor resistens för t.ex. Banminth?

Svar: För behandling av spolmask bör man använda ett preparat som innehåller substansen fenbendazol (ex. Axilur).

Dock är små blodmaskar generellt resistenta mot detta preparat och därmed bör fölen under hösten även avmaskas mot blodmask (med Ivermektin alt. Pyrantel) men man bör då genom effektkontroller på gården ha visat att man har god effekt med pyrantel på gården, då graden av resistens kan skilja sig mellan olika besättningar.

Hur går man till väga för att få utskrivet recept på lämpligt  avmaskningsmedel om man inte är en av dem som ”känner en veterinär”?

Svar: Du kan exempelvis kontakta din distriktsveterinär för att få avmaskningsmedel utskrivet.

Vilket avmaskningsmedel rekommenderas mot bandmask och stor blodmask?

Svar: Bandmask kan behandlas antingen med dubbel-dos Pyrantel eller Prazikvantel (Prazikvantel finns tyvärr numera endast tillgängligt i kombination med antingen Ivermektin eller Moxidectin).

Ingen resistens hos stor blodmask finns påvisad, men generellt rekommenderas ett ivermektin-preparat.

Finns det någon fördel att använda Pyrantel jämfört med Ivermektin när det kommer till avmaskning mot enbart små blodmaskar?

Svar: Tidigare rekommenderade man att byta avmaskningspreparat efter 1-2 år, dvs att man under ett par år använde ex. Ivermektin, för att sedan använda Pyrantel. Detta för att man trodde att risken för resistensutvecklingen då var mindre. Tyvärr har det inte visat sig vara så och i nuläget finns ingen rekommendation om att växla preparat.

Därmed är det svårt att säga att det finns några tydliga fördelar med att använda pyrantel, om man tex inte samtidigt har bandmask, och då kan ge en dubbel-dos. Pyrantel har dessutom en kortare så kallad “egg reapperance period” (ERP), dvs tiden från det att man avmaskar till dess att hästen åter börjar urskilja ägg, vilket innebär att man måste avmaska oftare om man använder sig av detta preparat.

I studierna som görs kring parasiter hos häst – är det djurägarna själva som bestämmer dos + administrerar avmaskningen? Hur gör ni för att utesluta att det blir en felkälla?

Svar: I studierna är det oftast djurägarna som doserar och administrerar läkemedlet. De är dock instruerade att uppskatta vikten med ett viktband och att dosera för 50 kg extra vikt just för att utesluta underdosering av läkemedlet.

Vid påvisad förekomst av bandmask, är rekommendationen individuell avmaskning eller bör även kontakthästar/hagkompisar avmaskas (likt för stor blodmask)?

Svar: När det gäller bandmask är rekommendationen att avmaska enbart de smittade (positiva) hästarna och inte kontakthästar/hagkompisar.

6. Beteshygien

Vid harvning, vilken typ av harv och djup är att föredra?

Svar: Vi kan inte svara på vilken harv som är bäst men gissningsvis överlever parasitlarverna oavsett typ av harv – då detta inte är ett effektivt sätt att rengöra hagar från parasiter.

Varför mocka upp hästbajs i hagen snarare än att harva runt det?

Harvning är ingen åtgärd som minskar parasitsmittan under en betessäsong. Vi undersökte effekten när harvning utfördes i juni (under en torrperiod), vi kunde inte uppmäta någon skillnad mellan den harvade hagen och kontrollhagen (som lämnades orörd). Dessutom sprider harvning parasiterna på en större yta och hästarna har svårare att undvika att beta nära träcken, och riskerar därmed att få i sig fler parasiter istället för färre.

Jag har hört att hästparasiter (mask) dör av kalk (vanlig bränd kalk, från tex Granngården) så jag kalkar på högarna i hagen istället för att mocka. Stämmer det?

Det finns ingen vetenskaplig evidens för att kalk kan förebygga parasitsmitta på ett bete. Det samma gäller vid exempelvis bränning av gräs.

Plöjning följt av nysådd, är det bästa effekten för rengöring av betesmarker?

Svar: Efter plöjning och nysådd är marken att betrakta som parasitfri – när det gäller blodmask.

Stora hagar med mycket skog gör det svåra att mocka ca 13ha hagar! Vad gör man?

Svar: Det låter som att du kan vara nöjd!

Stora hagar som gör att hästarna inte behöver beta nära träckhögarna minskar ofta behovet av avmaskning. Såvida du inte har väldigt många hästar kanske du inte behöver mocka. Genom att ta träckprov upprepande gånger år efter år håller du koll på smittrycket i hagarna.

Hur noga ska det mockas för att det ska vara effektivt mot parasiter? Vissa är ju mycket noggranna medan andra lämnar nästan halva högarna kvar vid mockning.

Svar: En noggrann mockning är ju så klart att föredra sett ur parasitperspektiv, trots att det är tidskrävande.

Växelbete med andra djurslag (ex. får) är det bra för parasittrycket?

Svar: Ja, enligt litteratur och internationella rekommendationer är det en fördel med växelbetning. Tanken är att de båda djurslagen ska äta/”dammsuga” upp varandras parasitlarver. Olika djurslag har nämligen olika parasiter och det är endast någon enstaka art som kan infektera flera djurslag.

Vi har inte studerat effekten av växelbetning i Sverige men det vore intressant att göra, och i nuläget finns som sagt internationella rekommendationer.

Harvning – är det jämförbart med betesputsning (dvs att slå av ratorna)?

Svar: Om tanken är att få ner smittrycket av parasiter är metoderna nog jämförbara, dvs inte särskilt effektiva och därmed inte att föredra.

När ska man börja mocka på våren/försommaren om hästarna gått där hela vintern? Hur ofta?

Svar: Aktiviteten och utvecklingen av parasiter börjar när dygnsmedeltemperatur når +7-8◦C. Då kan det vara lämpligt att börja med mockning 1-2 gånger per vecka. Både små och stora blodmaskar övervintrar i träckhögar, så se till att mocka bort både det nya – och det gamla – bajset.

Om man mockar hagen, hur tillförs då nya näringsämnen till markerna? Ska man tillsätta t.ex. konstgödsel istället? Verkar bättre att låta hästbajset ligga kvar.

Det är en fråga utanför vårat komptensområde. Dock är hästgödsel bra gödning till marken men då bör den vara brunnen. När gödseln komposteras/brinner uppnås så hög temperatur att parasiter inte överlever.

Ett bra beteshygienalternativ är annars att använda sig av växelbetning med andra djurslag ex får eller kor. Detta är lika bra som att vila hagarna helt från betande hästar när det gäller att minska parasitsmittan men markerna fortsätter att gödslas.

Om man har sönder skithögarna och låter de torka, är det ett alternativt där det är svårt att mocka?

Svar: Detta är vad man försöker uppnå med exempelvis harvning under torr väderlek. I en studie som undersökte effekten av detta visades att ingen skillnad i mängden parasitlarver kunde ses.

Svaret är därmed nej, i vårt klimat i Sverige får man sannolikt ingen god effekt av att ha sönder träckhögarna.

Om man betesputsar betet på hösten, ger det skillnad mot harvning?

Svar: Det har vi inte undersökt.

Vilka redskap funkar bäst för mockning av bete?

Svar: Vi rekommenderar att mocka gräshagar 1-2 gånger per vecka och då brukar det inte uppstå rator vilket gör att vanliga mockverktyg som grepar fungerar fint.

Det är visat i utländsk studie att betesytan kan öka med 50% tack vare mockning och frånvaro av rator.

I en del besättningar mockas det ur hagen, men det läggs sedan på hög intill staketet/ i närheten av där hästarna går och betar. Hur långt iväg behöver man förflytta/köra iväg gödseln för att larverna inte ska kunna krypa in i hagen igen?

Svar: Larverna behöver fuktdroppar för att kunna röra sig ut i gräset och då kan de ta sig ca 1,5 meter, kanske något längre om det är gynnsamt. Flytta därmed gödseln minst 3 meter, för att vara på den säkra sidan.

Det är också viktigt att det inte kan rinna från gödseln till betet om det regnar.

Om det blir en jättevarm sommar som det förespås, är bra eller dåligt ur parasitperspektiv?

Svar: Inga parasiter gillar torka. Så länge det är varmt och torrt stannar parasitlarverna kvar i träckhögarna. Så snart det börjar regna rör de sig sedan ut i gräset som då kan innehålla hundratusentals med larver per kilo gräs.

Hur effektivt är växelbete med får? Hur bör växelbetet läggas upp?

Svar: Tyvärr saknar vi data på hur effektivt växelbetning med får är. Idén är att djurslagen ska äta upp varandras parasitlarver eftersom de mest skadliga parasiterna inte går på båda djurslagen.

Om du på våren släpper får i en hage som föregående år användes av häst kan fåren äta upp de övervintrade larver. Mitt i sommaren kan man växla djurslag (ev måste lite gräs hinna växa upp först) och släppa hästarna på betet. Det är viktigt att antalet djur är balanserat så att de verkligen betar av ordentligt. Återväxt efter vallskörd är också bra att nyttja som bete med lågt smittryck.

Hur länge kan ägg/larver överleva i en gödselstack?

Svar: hur länge vet vi inte, men syrebrist, pH, temperaturskillnader som sker när gödsel brinner kommer att avdöda parasitlarver.

Om man har dygnbaggar eller liknande i hagen och högarna blir pulvriserade efter några dagar, hur påverkar det parasiterna? Det är svårt att mocka bort allt eftersom högarna faller isär.

Parasitlarverna överlever dessvärre utan träckhögarna, och övervintrar också utan att ha den ”skyddande” träckhögen. Under perioden med för parasitlarverna gynnsamt klimat (ca april-oktober) är det därför mest fördelaktigt att mocka hagarna ofta, helst två gånger per vecka, eller ett intervall som gör att träckhögarna inte hinner försvinna.

Kan man överföra smitta till nya kommande beteshagar om man gödslar dessa med denna gödsel?

Svar: Nej, smitta kan inte överföras med brunnen gödsel. Färsk gödsel kan dock innehålla parasitlarver och därmed smitta.

7. Vid köp/flytt av ny häst

Ska man alltid avmaska en ny häst innan den släpps med de andra även om träckprov + odling visar att hästen inte har tex stor blodmask?

Svar: Rekommendationen är att alltid avmaska den nya hästen, då den kan komma till stallet vid en tidpunkt där diagnostik för stor blodmask inte är lämplig (tex om hästen inte kommer under våren, april/maj).

Det rekommenderas sedan att ta ett träckprov 14 dagar EFTER avmaskningen för en effektkontroll, innan hästen släpps ihop med de andra i stallet. Om hästen kommer till det nya stallet under hösten, dvs under perioden augusti-januari, rekommenderas ytterligare en avmaskning i mars månad.

Detta för att man kan ha en sämre effekt på den stora blodmaskens vandrande larvstadier under hösten.

Får veterinärer förskriva avmaskningsmedel utan föregående träckprov t ex för rutinmässig avmaskning av nyanlända hästar i stallet?

Svar: Ja, veterinären får förskriva avmaskningsmedel där det bedöms finnas ett behov.

Vilket avmaskningsmedel ska man avmaska nyanlända hästar (som nyss kommit till Sverige) med?

Svar: Då vi rekommenderar avmaskning mot både blodmask och bandmask är ett kombinationspreparat som innehåller både Ivermektin och Praztikvantel att rekommendera (ett så kallat “comp”-preprarat).

Hur gör man med en ny häst som avmaskats och effektkontrollen visar att avmaskningen inte haft bra effekt?

Svar: I första hand bör man göra om behandlingen då det finns många andra orsaker till utebliven effekt än resistenta parasiter (ex. att hästen inte fått i sig hela dosen). Om man efter den upprepade avmaskningen fortsatt har en misstanke om ofullständig effekt kan SLU eller SVA kontaktas för vidare råd.

Källa: Ylva Hedberg Alm (UDS), Eva Osterman Lind (SVA), Pia Svedberg (Vidilab), Frida Martin (SLU), Miia Riihimäki (SLU) och Eva Tyden (SLU). Senast uppdaterat: 2023-05-08. Senast uppdaterad 2025-04-09.