Hillevi Hassler studerade om harvning av betesmark påverkar antalet infektiösa parasitlarver för att utvärdera om det är en bra beteshygienisk åtgärd.
Studien utfördes under naturliga väderförhållanden på en vall i Uppland som inte tidigare betats av hästar. Vallen delades upp i två hagar som infekterades i maj med träckhögar som innehöll ägg från små blodmaskar från naturligt infekterade hästar. Den ena hagen harvades i slutet av juni medan den andra hagen användes som kontroll.
Samlade gräsprover för analys
Gräsprover samlades från de bägge hagarna varannan vecka under fem månaders tid. Proverna analyserades för att beräkna antalet infektiösa L3-larver per kg torrsubstans gräs i respektive hage. Hillevi Hassler samlade även in väderdata för mängden nederbörd och temperatur under hela perioden.
Det visade sig att antalet infektiösa larver var högre i gräsprover från den harvade hagen än i kontrollhagen under de första efter de första 2,5 månaderna efter harvning. Det högsta antalet larver påvisades när det hade regnat kraftigt. Man bör därför undvika att släppa ut hästar i hagar som nyligen harvats. Dock kan harvning ha en positiv effekt av gräsets tillväxt.
Rovsvamp fångar parasitlarver
Det andra examensarbetet som gjordes av Elinor Asp Tauni, handlade om rovsvampen Duddingtonia flagrans effekter i fodret. Det är en metod som ännu inte förekommer i Europa, men som används i USA och Australien hos häst och andra djurslag. Enligt tillverkarna är rovsvampen en biologisk form av parasitkontroll som ett komplement till avmaskning.
Sporer av rovsvampen blandas i hästens foder och följer sedan med hästens träck ut på betet. Något upptag i hästens kropp sker inte. Väl ute på betet bildar rovsvamparna ett klistrigt nät i träcken som fångar de infektiösa larverna. Syftet med studien var att undersöka om rovsvampen kan fungera även i nordiska förhållanden.
Studien utfördes i två omgångar, en på sommaren och en på hösten. Försökshästarna delades in i en kontrollgrupp och en grupp som fick rovsvampen i rekommenderad dos i sex dagar på sommaren och en dubbel dos på hösten. Träck från hästarna analyserades via odling i laboratorium.
Dålig effekt av rovsvamp i vårt klimat
Det visade sig att effekten av rekommenderad dos av rovsvampen inte fungerade, vare sig i fält eller i odling. Vid dubbel dos sågs en effekt med 63,7 procent reducering av larver i odling men inte i fält. Troligen är vädret på hösten för kallt för tillräcklig tillväxt av svampen.
Dosen av sporer i tillskottet vid rekommenderad angiven dos var betydligt lägre än doser i tidigare publicerade studier. Resultatet från Elinor Asp Taunis studie visar att dosen var för låg eller att fodertillskottet inte höll rätt kvalitet. Men trots att ingen effekt kunde visas anser hon att användningen av rovsvamp som komplement till avmaskning är ett intressant ämne för fortsatt forskning.
Läs mer:
Harvning som beteshygienisk åtgärd : ett komplement till avmaskning för att minska mängden infektiösa cyathostominaelarver på bete? Hillevi Hasslers examensarbete vid veterinärprogrammet, SLU, 2021
Fodertillskott med rovsvampen Duddingtonia flagrans (BioWorma®) som komplement till avmaskning hos häst. Elinor Asp Taunis examensarbete vid veterinärprogrammet, SLU, 2021
Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)
