Möt forskningen: Skydda hästarna mot kvarka – från vaccinets detaljer till attityder och smittskydd i praktiken

Strangles – ”att strypas”. Så lyder det engelska namnet på den hästsjukdom som vi i Sverige kallar kvarka. Sjukdomen orsakas av bakterien Streptococcus equi, som får lymfkörtlarna i hästens huvud- och halsregion att svullna och bilda bölder. I de värsta fallen kan dessa bölder hindra hästens lufttillgång.

I andra fall spricker bölderna, både utanpå och inuti kroppen, och jag tror inte att vi behöver säga mer för att förstå att det här är en sjukdom ingen önskar, inleder doktorand Viktoria Langwallner.

Trots de ibland våldsamma symptomen klarar sig de flesta hästar utan en riktigt så hemsk utgång. Men det hindrar inte smittan, kvarka, att snabbt spridas mellan hästar när bakterien tagit sig in. De anläggningar som drabbas av ett utbrott möter en lång nedstängning, isolation och karantän – ofta med stora konsekvenser och förluster.

När kvarka upptäcks på en gård rekommenderar Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, att stallet hålls isolerat i fyra till sex veckor efter att den sista sjuka hästen slutat visa symtom. Det innebär en lång period av smittbekämpning och återhämtning, förklarar doktoranden.

För att skydda hästar forskades det i många år kring möjligheten att ta fram ett vaccin. Till slut hittade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, Karolinska Institutet och Animal Health Trust tillsammans med bolaget Intervacc en formula som fungerade.

Och för drygt fyra år blev det här vaccinet tillgängligt för svenska hästar, säger Viktoria Langwallner.

Vaccinera eller inte?

Trots att vaccinet funnits tillgängligt i Sverige i flera år är andelen vaccinerade hästar relativt låg. Varför det är så är en av frågorna den här forskningsstudien önskar besvara.

Frågor kring vaccinet kommer att undersökas både i labbet och ute bland hästägare och veterinärer, säger Viktoria Langwallner.

En del av forskningen sker på allra minsta nivå. Delar av forskargruppen, doktoranden inkluderad, är nämligen specialiserade på att förstå proteiner – några av de byggstenar som vaccinet är uppbyggt av.

Vi vet att vaccinet har verkan och generellt fungerar väl, men nu forskar vi vidare för att ännu bättre förstå hur de olika delarna i vaccinet fungerar och hur hästens immunförsvar svarar på dem, fortsätter hon.

Forskarna undersöker också hur antikroppar och immunitet utvecklas hos hästen. Bland annat studeras hur antikroppar förs över från sto till föl och om det går att upptäcka antikroppar i saliv på samma sätt som i blodprov.

Men projektet stannar inte i laboratoriet. För att förstå hur skyddet mot kvarka fungerar i praktiken behöver forskarna också undersöka hur beslut kring vaccination och smittskydd fattas.

Smittspridningen av kvarka påverkas nämligen både av bakteriens egenskaper och av hur människor kring hästarna arbetar med biosäkerhet, smittskydd och vaccination. Därför undersöker projektet vilka faktorer som påverkar de val som görs – både kring vaccination och andra förebyggande smittskyddsåtgärder. Målet är att bidra med kunskap som kan användas för att förbättra förebyggande arbete mot kvarka.

Vaccin kan idag vara ett kontroversiellt ämne – och en viktig del av projektet är att förstå hur Sveriges hästägare, gårdsägare och veterinärer ser på frågan, säger doktoranden.

Nästa steg för skyddet mot kvarka

Jag kommer hela tiden tillbaka till vikten av att samla mer baskunskap för att se den större bilden tydligare. Det gör att vi ständigt kan fatta än mer informerade beslut – både när nya vacciner tas fram, när befintliga utvecklas vidare och när hästägare ska välja hur de bäst skyddar sina hästar mot smitta, säger Viktoria Langwallner.

Doktoranden hoppas att åren inom forskningsprojektet ska bidra med mer kunskap både om det skydd vaccinet ger och om attityderna till att använda det. Två perspektiv som tillsammans kan bidra till ett bättre skydd för svenska hästar.

Samtidigt är hon medveten om att det kan vara ett kontroversiellt ämne. Något som kan vara både positivt och problematiskt.

Det är bra att vara skeptisk när man bryr sig mycket om något eller någon. Än viktigare är dock att vara medveten om vad man grundar sina åsikter på. Vi behöver ge hästägare möjlighet att fatta beslut inte utifrån fördomar, ovisshet eller rädsla, utan utifrån den kunskap som finns idag – och som är under ständig utveckling.

Följ projektet och resultaten via projektsidan

Tillsammans arbetar forskarna och doktoranden för bättre hästhälsa i Sverige. Foto: Lisa Chröisty, SLU

Läs mer:

• Kunskapssida: Kvarka hos hästar
• Möt forskningen: Förmåga att tävla barfota – genetiska möjligheter och insikter om hållbarhet
• Möt professorn: Favorithingstar och genetiska val – när går gränsen för inavel hos hästar?
• Möt forskningen: När perfekt symmetri inte är en självklarhet – vad kan ge asymmetrier hos hästar om smärta inte är orsaken?
• Möt forskningen: Om perfektionens pris och riskerna med att välja bort variation

Text: Lisa Chröisty, redaktör för HästSverige.

Publicerad: 2026-09-27