Hästtäta områden utgör en större risk

Det finns ca 355 000 hästar i Sverige. Många hästar finns nära städer och samhällen där tillgången till rasthagar är begränsad och många hästar ska samsas på en mindre yta. Det är främst under vår, vinter och höst som gödseln orsakar problem med näringsläckage. Under sommarhalvåret har marken ett växttäcke som skyddar från att kväve och fosfor från gödseln följer med ytvattnet till närliggande vattendrag. Utmed kusterna och i södra Sverige är risken för övergödning störst. Hästtäta områden innebär ett ökat krav på att vidta åtgärder.

Små gräshagar med många hästar gör att hagarna snabbt blir leriga och upptrampade. Det mest effektiva sättet att minimera riskerna för näringsläckage är att mocka hagarna regelbundet. Leriga och upptrampade hagar är dock svårmockad vilket gör att hårdgjorda ytor är att föredra.

Om hästarna har stora arealer att vara på minskar risken för söndertrampade hagar, här kan man dock behöva se över vissa delar av hagen där belastningen är som störst till exempel foderplatser och grindöppningar.

Betesmarker utgör en liten risk för övergödning då den nyttjas under sommarhalvåret och oftast har en större areal.