Forskning: Halm bäst både i stallet och på åkern

Var i landet hästen är uppstallad, vilken kostnad och arbetsinsats hästägaren är villig att lägga och vad hästen fungerar bäst att stå på, är faktorer som man i regel tar ställning till.

Däremot är det inte lika ofta hästägarna funderar över hur strömedlet fungerar i ett kretslopp efter att det mockats ut från stallet. Förutom tillgänglighet och pris är det även viktigt att ta hänsyn till om strömedlet går att kompostera och återföra som växtnäring till åkermark.

För stall eller gårdar med begränsad lagringskapacitet av gödsel är volymen också en viktig faktor. Om volymen av det som mockas ut ur stallet är stor, kan det vara av intresse att välja strömedel som tappar volym ganska snabbt under kompostering eller lagring, så att tömning av gödselstack/container inte behövs så ofta.

Om gödseln skall användas som växtnäring på gården, så kan olika typer av strömedel också vara mer eller mindre lämpliga eftersom de bryts ned (komposteras) olika snabbt under lagring av gödseln.

Vad händer under kompostering?

Hur kompostering av strömedel fungerar har undersökts i en amerikansk studie från 2009 där fyra olika strömaterial som användes för att strö hästboxar med ingick. De fyra strömedlen var pelleterad vetehalm, långstråig råghalm, kutterspån och spånpellets.

Tolv hästar hölls i boxar med de olika strömedlen under 16 timmar per dag i 18 dagar. Boxarna mockades dagligen av erfaren personal med hjälp av en vanlig handgrep, och allt material som mockades ut (gödsel och blött eller förorenat strö) vägdes och lagrades i fyra olika högar så att olika strömedel inte blandades med varandra.

Från dessa högar skapades ytterligare tre högar per strömedel, totalt fanns det alltså 12 högar med gödsel som lagrades i 100 dagar (maj till augusti). En gång per vecka vändes högarna med en minilastare, och vatten tillfördes (ca 19 liter per vecka) för att hålla ca 50 procent fuktighet i högen. Genom att tillsätta syre och vatten underlättas komposteringen.

Prover togs från alla högar före och efter kompostering, för analys av den kemiska sammansättningen av växtnäring. Högarnas vikt och volym före och efter kompostering registrerades också. Initialt motsvarade varje hög 272 kg, dvs ungefär vad som mockades ut under en 10-dagarsperiod för en häst. Temperaturen i högarna mättes varje timme under hela lagringsperioden.

Högre temperatur i halmbaserat strö

Resultaten visade att en komposteringsprocess kom igång i alla högarna oavsett strömedel, men att endast halm och halmpellets hade tillräckligt hög temperatur under tillräckligt lång tid för att mängden parasiter, potentiellt patogena mikroorganismer och ogräsfrön skulle kunna reduceras. Den kemiska sammansättningen av växtnäring ansågs också vara något bättre då halm och halmpellets användes som strömedel jämfört med kutterspån och spånpellets.

Studien visade också att gödselvolymen minskade med ca 34-49 procent under de 100 dagarnas kompostering, och att det inte var någon skillnad i hur stor viktminskningen var mellan de fyra olika strömedlen.

Sammanfattningsvis drogs slutsatsen att halmbaserade strömedel förmodligen fungerar bäst i häststallar som har begränsade möjligheter att lagra gödseln och som behöver sprida den komposterade gödseln som växtnäring på egna vallar.

Källa: Komar et al., 2012. Effects of bedding type on compost quality of equine stall waste: Implications for small horse farms. Journal of Animal Science 90, 1069-1075. Sammanfattat av Carin Wrange, HästSverige 2010-10-18.