Bakgrund – så fungerar bornasjuka
Hästar och får drabbas av bornasjuka. Hos katter kallas sjukdomen för vingelsjuka. Den så kallade ara-sjukan hos papegojfåglar orsakas också av bornavirus. I och med att virus infekterar hjärnan är det betydligt svårare att ställa en säker diagnos hos levande djur. I dagsläget ställs diagnosen bornavirusinfektion utifrån följande kriterier där samtliga ska vara uppfyllda:
- kliniska symtom,
- förekomst av antikroppar och/eller virus, samt
- obduktionsfynd.
Sökande efter nya diagnostiska metoder
Forskare vid SLU använde en metod som kallas närhetsligering för att försöka förbättra diagnostiken av bornavirusinfektioner i ett forskningsprojekt, med förhoppningen om att i framtiden kunna säkerställa infektion hos levande djur, innan de avlider.
Forskarna använde ovan nämnda närhetsligeringsmetod för att hitta antikroppar i blodprov och virus i hjärna. Hur virusproteiner binder till proteiner i hjärna från sjuka djur studerades också. Viruset binder till ett protein som vid sjukdom bidrar till att öka inflammationen i hjärnan. Genom denna bindning tror forskarna att viruset lurar immunsystemet. Inflammationen minskar och viruset kan fortsätta att föröka sig. Bornavirus binder även till ett annat protein som är inblandat i celltillväxt. Viruset kan antagligen hindra cellernas normala tillväxt för att styra om cellen till att producera virus. Närhetsligering är en ny metod som är mycket känslig och specifik. Med hjälp av denna metod kan man påvisa olika protein antingen ensamma eller bundna till andra proteiner för att på så sätt förstå hur sjukdom uppstår. Tidigare har det näst intill varit omöjligt att visa att proteiner binder till varandra i celler och vävnad.
Resultat och framtsteg
I en allt mer global värld, där resor bland människor och djur ökar, kommer även risken öka för nya sjukdomar. I Sverige finns sedan länge vingelsjuka hos katt. Bornasjuka hos svenska hästar har också beskrivits. Det saknas emellertid fortfarande säker diagnostik av dessa bornavirusinfektioner. Forskarna menar att närhetsligering förbättrar möjligheten att diagnostisera bornavirusinfektion hos levande djur i framtiden. En sådan möjlighet kan vara att säkrare och tidigare hitta antikroppar i blod- eller ryggmärgsprov hos sjuka djur.
Idag erbjuder inget svenskt laboratorium antikroppsundersökningar avseende bornavirus. Djurägare och veterinärer hänvisas istället till Tyskland. En förfinad diagnostik som kan erbjudas vid ett svenskt laboratorium skulle öka tillgängligheten och kunskapen i Sverige. Dessutom skulle det ge tydligare och säkrare diagnosställande.
Närhetsligering har öppnat upp nya möjligheter inom medicinsk forskning. Med metoden kan forskarna på ett enklare sätt studera proteinbindningar på plats i celler och vävnad hos sjuka djur. På så sätt kan vi få större kunskap om hur i vårt fall bornavirus infekterar hjärnan och varför sjukdom uppkommer. En kunskap som i framtiden kan leda till nya behandlingsmöjligheter.
Med hjälp av närhetsligering har alltså känsligheten för att påvisa antikroppar i blod- och ryggmärgsprov förbättrats avsevärt. Den nya metoden är minst tre gånger känsligare än den metod som används mest idag. Den gängse metoden för att påvisa virus i hjärnvävnad har också förbättrats med hjälp av närhetsligering. Närhetsligering kan göra det lättare att skilja positiva prover från tveksamma prover. Det ökar säkerheten när diagnosen ställs.
Forskningsprojekt: Närhetsligering (proximitetsligering) för att påvisa bornavirusinfektioner. Ansvarig forskare: Jonas Johansson Wensman, år 2008-2009
Läs mer:
