Strategiskt nyttjande av rasthagar och betesmark är viktigt för att minska förekomsten av spolmask i hästbesättningar. Parasiten visar sämre överlevnad och lägre smittspridning i rasthagar med grusbeläggning jämfört med gräshagar.
Detta visar forskning som har gjorts under ledning av Johan Höglund vid SLU. Studien har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.
– Rasthagar med gräs upplevs ofta som tilltalande att släppa föl på. Men för att undvika förorening med spolmaskägg bör de om möjligt inte användas av föl som är äldre än 10 veckor eller unghästar upp till 2 år, säger Johan Höglund.
Hästens spolmask är en parasit som drabbar unga föl. Parasiten sprids genom ägg som kommer ut med träcken och som blir smittsamma efter en tids mognad i den yttre miljön. Möjligheten att hålla kontroll på parasiten genom avmaskning har försämrats under senare år då ivermektin och liknande preparat numera uppvisar i det närmaste obefintlig effekt på spolmask.
I nuläget är det enbart preparat med substansen fenbendazol som har fullgod effekt på spolmask och i viss mån även pyrantel.
Mer smitta i gräsmark
