Hårt arbete för forskargruppen – med många frågor att besvara
Syftet med denna studie var att se om cTnI fungerar som en markör för hjärtmuskelskada på häst. I det första skedet ville forskarna ta reda på vilonivåerna av cTnI hos friska välfungerande hästar i träning (studie I) samt se om nivåerna av cTnI påverkades av hård fysisk ansträngning (studie II). De ville också studera om patienter med tecken på hjärtsjukdom har högre cTnI koncentrationer jämfört med normalpopulationen (studie III).
Vältränade hästar ingick i studien
Blodprover togs i vila på 67 varmblodiga travare, 34 fullblodsgaloppörer samt 35 halvblod (studie I). Alla travare och galoppörer var vältränade hästar i professionell träning som tävlade regelbundet och alla halvblod var dressyrhästar som tränade och tävlade på en hög nationell nivå (från FEI Prix St. George och däröver). För att se om hård fysisk ansträngning påverkar koncentrationen av cTnI (studie II) så togs även blodprover före och efter lopp på totalt 28 hästar (22 travare och 6 fullblodsgaloppörer).
I studiens tredje del (studie III) analyserades cTnI nivåerna hos hästar som var inskriva vid Universitetsdjursjukhuset, SLU, i Uppsala och som uppvisade tecken på hjärtsjukdom. I de fall hästen hade förhöjda troponin I nivåer och var så dålig att den måste avlivas, så obducerades hästen (med ägarens medgivande) för att bekräfta diagnosen. Studien är godkänd av den djurförsöksetiska kommittén i Uppsala.
Resultat
Studie I och II
Resultatet av studien visar att hästar generellt ligger mycket lågt i troponin I, d.v.s. lägre än mätmetodens detektionsgräns på 0.022 µg/L, med vissa hästar uppvisar lindrigt förhöjda cTnI koncentrationer 10-14 timmar efter lopp.
Studie III
Totalt provtogs 23 hästar med kliniska tecken på hjärtsjukdom och dessa utgjordes av hästar med måttliga – kraftiga blåsljud, förmaksflimmer eller övriga rytmrubbningar (arrytmier). Av dessa hade 9 hästar förhöjda troponinvärden (Fig 1). Tre av dessa hästar obducerades och vid obduktionen konstaterades att samtliga dessa hästar hade hjärtmuskelskador. Ultraljud utfördes på 19 av de 23 patienthästarna och EKG togs på 17 av de 23 hästarna.
Resultatet?
Resultaten för studie ett och två visar att hästar i normala fall har låga mängder av proteinet troponin i blodet. Efter ett lopp (10-14h efter löp) visade vissa hästar något höjda halter. Det verkar inte troligt att hästarna i denna studie hade en bakomliggande hjärtsjukdom då alla presterade som förväntat och inte hade någon sjukdomshistoria med nedsatt prestation.
Dessa förhöjda cTnI koncentrationer är därför sannolikt att betrakta som en normalvariation hos hästar som nyligen sprungit lopp och stegringarna är troligen relaterade till den fysiska ansträngningen i sig.
De stegringar i cTnI man såg efter lopp var dessutom milda och inte jämförbara med de koncentrationer man såg hos hästar med tecken på hjärtsjukdom.
Resultatet i studie tre, med de konstaterat hjärtsjuka hästarna, visade att 9 av 23 hästar hade förhöjda värden av troponin. Av dessa nio var tre så sjuka att de blev avlivade. Samtliga dessa tre visade sig ha just hjärtmuskelskador vid obduktion.
Fler (breda) undersökningar behövs
Fler studier på ett större material med hästar med tecken på hjärtsjukdom är nödvändigt för att se om det finns ett samband mellan förhöjda cTnI nivåer och patologiska fynd i form av exempelvis hjärtmuskelinflammation. Det behövs också fler studier för att etablera ”normala” värden för cTnI efter lopp eller hårt arbete då denna studie tyder på att dessa koncentrationer kan ligga högre än vilonivåerna. Det behövs också ytterligare studier för att utvärdera cTnI nivåerna hos hästar med nedsatt prestation.
Ifall värdena är kraftigt förhöjda kan det till och med vara en stark vägvisning på en hjärtmuskelskada. Fler studier behövs inom detta område för att se om förhöjda värden av troponin mer säkert kan kopplas ihop med hjärtmuskelskador hos häst.
Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08.
Läsa mer?
