Forskning: Kan njurfunktion hos häst mätas genom scintigrafi?

Användningen av potentiellt njurtoxiska läkemedel som till exempel gentamicin, flunixin och fenylbutazon, är mycket vanligt inom veterinärmedicinen och används ofta även till patienter med ökad risk att utveckla njurskador. Men idag saknas en enkel och tillförlitlig metod för att undersöka njurfunktionen hos häst – vilket den här studien nu undersöker alternativ till. 

Exempel på patienter som behandlas med njurtoxiska läkemedel men också kan vara i riskgrupp är  nyfödda föl, hästar med bakterieförgiftning och uttorkning i samband med svårare kolik, samt hästar som sövs för kirurgiska ingrepp.

Att det i dagsläget saknas en enkel och tillförlitlig metod för att utvärdera njurfunktionen hos häst är problematiskt. Blodprover visar utslag först när en stor del av njurvävnaden är utslaget. Mätning av proteiner från skadad njurvävnad i urinprov är en känslig metod för att detektera njurskador, men metoden kan inte mäta hur mycket njurfunktion som finns kvar hos patienten, och den finns inte heller rutinmässigt tillgänglig.

Den metod som finns för häst idag är helt enkelt både tidskrävande och väldigt svår att utföra. Det här projektet har därför undersökt en annan metod; scintigrafi.

njurfunktion-hastsverige

Radioaktiva ämnen injiceras i hästen innan undersökning med scintigrafi. Foto: Julio Gonzalez

Veterinär Sara Larsdotter vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Uppsala har i ett projekt undersökt hur man med hjälp av radioaktivitet kan mäta hur snabbt blodet filtreras i njuren på hästar på samma sätt som man idag kan på hundar.

Metoden går ut på att ett radioaktivt ämne sprutas in i hästen via blodet och sedan registrerar en gammakamera hur mycket radioaktivitet som njurarna tar upp.

Tio hästar ingick i försöket

För försöken användes tio hästar av varmblodsras. Samtliga hästar var friska enligt den allmänkliniska undersökning samt de blodprovsundersökningar som gjordes innan försöket.

För att undersöka både hur mätresultaten skilde sig mellan individer och för samma individ vid olika tillfällen, samt hur två olika sederingsprotokoll påverkade mätresultaten genomgick varje individ tre scintigrafiundersökningar. Hästarna injicerades med radioaktivt ämne, som kunde mätas scintigrafiskt.

Tjock vävnad påverkade

Den uppmätta aktiviteten påverkas kraftigt av tjockleken på den mjukdelsvävnad som ligger mellan njuren och gammakameran. För att kunna fastställa detta avstånd mättes därför vid varje undersökningstillfälle njurdjupet, genom att placera radioaktiva markörer på hästens rygg över centrum för varje njure och därefter erhålla scintigrafiprojektioner tagna från sidan. Från dessa bilder kunde sedan avståndet från njurcentrum till hudyta mätas.

Hundmodellen fungerar inte för häst

Bearbetning av de data som inhämtats vid innevarande försök visar att den för metod som används på hund inte kan användas för häst i sin nuvarande form.

Programmet misslyckades nämligen med att fastställa njur-ROI, det vill säga identifiera njurvävnad och skilja denna från bakgrunden.

Slutgiltiga resultat

Det här projektet visade att det inte gick att använda hundprogrammet för häst. För att metoden ska kunna användas på hästar krävs bland annat ett bättre sätt att mäta var njurens kanter finns.

Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08

Läsa mer?