Forskning: Rätt häst till rätt ryttare

Stort intresse för enkät om hästens temperament

Hästens roll i vårt samhälle har ändrats i takt med att industrialiseringen minskat efterfrågan på hästar som dragkraft och transportmedel. Istället för arbetskraft hålls hästar idag främst för hobby och sport.

I Sverige, som är ett av Europas hästtätaste länder räknat till antal hästar per invånare, finns drygt en halv miljon aktiva ryttare. Hästsporten är den näst populäraste sporten bland svenska ungdomar, efter fotboll, och majoriteten av utövarna är flickor och kvinnor. De flesta ryttare är aktiva inom hästsporten som hobby och fritidssysselsättning, medan en liten del försörjer sig som professionella ryttare.

Arbetet inleddes med en webbaserad enkät som riktade sig till hästägare inom olika kategorier. 2 800 personer, merparten hobbyryttare, besvarade de 47 frågorna som ingick i enkäten. Det innebar ett mycket omfattande material att bearbeta och arbetet var inte helt enkelt.

– Den största svårigheten var att befinna sig i gränslandet mellan hästmänniskor och forskare, bland annat när det gällde att beskriva vissa beteenden hos hästarna. Det saknas i nuläget en norm för att beskriva hästarnas egenskaper som ryttare och hästägare kan förstå och som är tillräckligt exakta för mig som forskare.

Enkätens fokus var att ta reda på vilka temperaments- eller beteendeegenskaper hos hästar som ryttare tycker är viktiga. Enligt de som besvarade enkäten innebär ett bra temperament bland annat att hästen ska vara pigg och framåt, tillgiven och lättlärd, samt lätt att ta med till främmande miljöer. Särskilt äldre ryttare, främst inom dressyr, värderar ett bra temperament hos hästen högre än vad yngre ryttare gör.

Resultat från avhandlingen visar att ryttare i allmänhet tycker att hästens temperament är mycket viktigt för ett gott samspel. Att hästen är lätt att ta med till nya miljöer, pigg och framåt, tillgiven, lättlärd och tolerant mot människor var de egenskaper som ansågs mest relevanta. Även om de knappt 3000 ryttarna som deltog i den här studien var relativt överens om att hästens temperament är viktigt för ett gott samspel mellan häst och ryttare, så fanns det tydliga skillnader mellan olika grupper. Ryttare från olika discipliner skilde sig åt beträffande vilka egenskaper som var viktigast, och överlag tyckte de äldre ryttarna att hästens temperament var viktigare för ett gott samspel än de yngre. Det här visar att det är många faktorer som spelar in för att en häst och ryttare ska matcha varandra väl.

I takt med att hästens användningsområden har förändrats har också typen av hästar som efterfrågas ändrats. Istället för dåtidens tunga kallblod och robusta halvblod vill ryttare idag ha kvickare och ädlare hästar med både fysik och temperament som passar för de typer av uppgifter som den moderna ryttaren ägnar sig åt. Idag bor de flesta ryttare och hästägare i städer och hyr stallplats där merparten av de dagliga sysslorna ofta sköts av personal eller andra hästägare. Det är därför troligt att många saknar en del av den hästkunskap och erfarenhet som tidigare överfördes mellan generationer och kollegor när hästen var en naturlig del av såväl vardag som arbetsliv.

Den här avhandlingen har fokuserat på att undersöka olika aspekter av samspelet mellan häst och ryttare med målet att bidra till utvecklingen av praktiska metoder och verktyg som kan vara oerfarna ryttare till hjälp när de ska välja rätt typ av häst.

Häst och ryttare passar inte alltid ihop

Den hästavel som numera bedrivs har resulterat i mer ädla och livligare hästar än de som förr användes inom till exempel militärens verksamhet. Dagens hästar passar bättre för den moderna ridsporten men i vissa fall kräver de också mer erfarna ryttare vilket inte alltid märks vid försäljningstillfället.

– Tyvärr händer det ibland att ryttare köper hästar som de inte alls passar ihop med. De flesta har en dröm vad hästen ska kunna prestera inom till exempel hoppning, som i vissa fall inte går att realisera. Alla felköp drabbar till slut hästen och det är olyckligt, säger Malin Axel-Nilsson.

Hon betonar vikten av att sätta upp realistiska mål vid hästköp och att ta hjälp av tränare och andra kunniga personer som kan ge en mer objektiv syn. Kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament spelar en viktig roll för om samspelet blir bra eller dåligt.

Hästarnas reaktioner mättes

Om man som hästköpare har satt upp tydliga mål med vad man vill åstadkomma med just den hästen man ska köpa, kan man gå vidare och undersöka till exempel stamtavla, veterinärjournaler och tidigare tävlingsresultat för att få en uppfattning om huruvida hästen kan vara en bra match.

Förutom de faktorer som man kan läsa sig till eller fråga säljare och tidigare ägare om, så menar många att kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament spelar en viktig roll för om samspelet blir bra eller dåligt.

Idag finns det inte något färdigt test som kan användas för att mäta hästars temperament, eller för att utvärdera samspelet mellan häst och ryttare. Syftet med den här avhandlingen har varit att undersöka hur kombinationen av ryttarens personlighet och hästens temperament påverkar samspelet dem emellan, och hur det kan mätas.

Tre studier ligger till grund för resultaten som presenteras i avhandlingen. Först genomfördes en enkätstudie på nätet för att undersöka ryttares åsikter om hästars temperament och vilken betydelse olika egenskaper har för ett gott samspel mellan häst och ryttare. Som nämnts ovan fann vi både likheter och skillnader mellan de många ryttare som frivilligt deltog i studien.

De flesta som svarade på enkäten såg sig själva som allroundryttare, något som inte är förvånande med tanke på att svenska ryttare ofta är aktiva inom olika grenar med sina hästar eller på ridskolan. Allemansrätten möjliggör också varierad träning utanför paddock och ridhus. Att dressyrryttare utgjorde den näst största gruppen efter allroundryttarna, och var fler än hoppryttarna, var oväntat med tanke på antalet tävlingsstarter i Sverige i respektive gren, där hoppning står för närmare tre fjärdedelar enligt siffror från Svenska Ridsportförbundet. Baserat på det höga antal deltagare i enkäten som angav att de främst red dressyr, så verkar det som att dressyrryttare har ett särskilt stort intresse för samspelet mellan häst och ryttare i allmänhet och hästens temperament i synnerhet.

Hur mäter man hästens temperament?

Hur kan man då mäta hästens temperament? I den andra delstudien använde sig Malin Axel-Nilsson av olika beteendetester för att dela in hästar i olika temperamentskategorier. Studien gjordes på riksanläggningen Flyinges skolhästar i Skåne. Hästarna filmades samt deras hjärtfrekvens mättes i en rad olika situationer, t ex att bli lämnad ensam på okänd plats, ledas över en träbro samt reaktioner på uppspänt paraply som hängde från taket i ett ridhus.

– Trots att dessa erfarna skolhästar tränades, utfodrades och hölls på ett likartat sätt såg vi tydliga individuella skillnader i deras reaktioner. Vi delade upp de 16 hästarna i fyra olika grupper utifrån temperament och kunde konstatera att vissa av hästarna var relativt lätthanterliga medan andra blev både mer explosiva och negativt påverkade av testerna.

Testerna delades in i de fyra avsnitten:

1. Human approach test – hur reagerar hästen när man kommer in i dess box?
2. Isolation test – hur reagerar hästen på bli lämnad ensam i ett tomt, okänt stall? Här ser man även utrustning för 
hjärtfrekvensmätning. Mätaren, av märket Polar, är fäst vid en vanlig täckesgjord runt hästens mage och data sänds till en mottagare som är fäst i grimman
3. Bron av plywoood som hästarna leddes över i bro-testet som ingick både i studien där vi mätte hästars temperament, och i den sista studien där vi mätte match mellan häst och ryttare. 
4. Häst som nosar på det okända objektet (ett uppspänt paraply) i studien där vi mätte hästarnas temperament. Cirklarna i sanden är gjorde med 2 meters mellanrum för att vi skulle kunna bedöma hur nära paraplyet hästarna vågade gå.

Matching ryttare och häst

Den tredje och sista studien undersökte hur ryttarens personlighet och hästars temperament påverkar samspelet mellan dem. Samma hästar som vi testat och delat in i olika temperamentskategorier i den föregående studien deltog och parades ihop med ryttare med olika personlighetsprofiler. Även om testet, där ryttarna fick både hantera och rida hästarna, var utformat som ett standardiserat vetenskapligt test där alla moment var väldigt tydligt styrda och bestämda på förhand, var målet att det skulle likna en situation som kan tänkas uppstå när man provrider en häst för första gången. Resultaten visade att både hästarnas temperament och ryttarnas personlighet påverkade hur bra de passade för varandra. Vi kunde mäta tydliga skillnader i att ryttarna fick en mer positiv upplevelse tillsammans med vissa typer av hästar, vilket här tolkades som en bättre match.

– Vi kunde tydligt mäta att ryttarna fick en mer positiv upplevelse tillsammans med vissa typer av hästar än andra. Det blev en bättre matchning helt enkelt, konstaterar Malin Axel-Nilsson.

Sammanfattningsvis innebär resultaten från avhandlingen att vi har funnit metoder att mäta samspelet mellan häst och ryttare och att vi med större säkerhet kan säga att ryttarens personlighet och hästens temperament har betydelse för om de blir en bra match. Förhoppningsvis kan det här arbetet ytterligare öka intresset för hur vi når en djupare kunskap om hästens temperament och samspelet mellan häst och ryttare, och hur vi kan hjälpa ryttare att hitta rätt häst.

Projekt: The Match Between Horse and Rider. Forskare: Malin Axel-Nilsson, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige. Källa: Malin Axel-Nilsson 2015-10-12