Värdefullt att träna avsuttet på pall
De flesta ryttare i såväl försöks- som kontrollgrupp kunde relativt lätt ange vilka styrkor de upplevde i sitsarna samt vad de ansåg att de behövde förbättra. Det fanns en stor variation bland svaren. Träningsprogrammet upplevdes som positivt av ryttarna i försöksgruppen och övningarna på Balimo pallen upplevdes som mest värdefulla.
Ryttarna ansåg att de förbättrade rörligheten och mjukheten i bland annat rygg, bäcken och höfter och att det var lätt för dem att överföra övningarna från pallen till känslan av hur de bör inverka på hästryggen. Andra övningar som uppfattades som värdefulla var bland annat övningar som öppnade upp bröstbenet och förbättrade hållningen och olika stretchingövningar.
Vissa försökspersoner upplevde en positiv skillnad i sitsen efter träningsperioden medan andra inte märkt någon skillnad alls. Upplevda skillnader var exempelvis en bättre hållning eller att de kom djupare ned i sadeln. Majoriteten av ryttarna i kontrollgruppen upplevde inte någon skillnad alls i sitsen under samma tidsperiod som försöksgruppen genomfört sina övningar. Några enstaka ryttare upplevde dock en förbättring i ridningen även utan den extra träningen.
Testerna som ryttarna genomförde vid det första intervjutillfället bidrog till att de fick en tankeställare om vilka faktorer de behövde förbättra i sitsen.
Ökad medvetenhet om egna sitsen
Medvetenhet om den egna sitsen ökade bland ryttarna i försöksgruppen och flera ryttare insåg att de själva kan arbeta med att förbättra sina sitsar och inte enbart förlita sig på ridlärarens instruktioner. Vissa ryttare upplevde att de verktyg som användes (Balimo pallen och Bodybladen) bidrog till att öka deras kroppsmedvetenheten. Även medvetenheten om hur ryttaren påverkade hästen ökade hos ett par ryttare i studien.
De flesta ryttare i försöksgruppen genomförde träningsprogrammet en eller två gånger per vecka. De övade mest på pallen eftersom den ansågs som mest tillgänglig.
Förslag till förändringar av träningsprogrammet var att övningarna kunde ha genomförts gemensamt i gruppen före ridningen, att det hade varit bra med en repetition av övningarna i mitten av träningsperioden samt att de individuella övningarna kunde ha kopplats mera direkt till specifika sitsfel hos ryttarna.
Som förslag på sitsaktiviteter på ridskolorna nämndes clinics om sitsen, sitsträning vid longering, videofilmning av ryttarna och inköp av Balimo pallar till ridskolan. Ett par ryttare önskade mer balansridning på ridskolan. Gemensam uppvärmning en halvtimme före ridlektionen och stretching efter lektionen föreslogs också.
Sitsträning bör introduceras tidigt
Det är viktigt att ridlärare på ridskolor lägger stor vikt vid ryttares sitsar, speciellt balans, följsamhet och en riktig placering av bäckenet i sadeln. Det måste ske redan från början av ridutbildningen. Ryttare på ridskola behöver mer individuell feedback för att de ska lära in en så bra sits som möjligt från början. Ridlärare behöver öka ryttarnas medvetenhet genom att bli mer noga med att förklara hur ryttaren ska sitta till häst och hur olika sitsfel kan påverka hästen exempelvis genom att använda clinics eller demonstrationer.
Ett enklare utbildningspaket behöver produceras som kan användas för att fortbilda ridlärarna om hur människokroppen fungerar och om vilka övningar, både med och utan häst, som kan användas för att förbättra ryttares sitsar. Känslan är viktig i ridningen och därför kan Balimo pallen vara ett bra hjälpmedel eftersom ryttare kan överföra den känsla de fått på pallen till ridningen.
Ridlärare bör tipsa om avsuttna övningar
Kommunikationen mellan ridlärare och ryttare behöver ökas och ridlärare behöver bli bättre på att ge varje ryttare tips på avsuttna övningar som kan rätta till deras individuella sitsfel. Innovativa metoder som exempelvis videofilmning av ryttare, uppvärmning före ridning och stretching efter ridning behöver tillämpas i större utsträckning för att göra ridundervisningen mera effektiv. Då kommer grundridningen i Sverige på sikt att förbättras så att ryttare kan få mer nöje av sin ridning samtidigt som blir hästarna blir mer hållbara.
En fortsättning på studie skulle kunna vara att undervisa en grupp barn på traditionellt sätt och jämföra resultatet med en annan grupp som undervisas med en kombination av ridundervisning och aktiviter som exempelvis balansträning under longering och träning utan häst. I England finns en hästsimulator som används för att träna ryttarens sits och det skulle vara intressant att undersöka om simulatorn kan användas som ett komplement till den ordinarie ridundervisningen för att göra den mer effektiv och samtidigt spara hästarna.
Kort sammanfattning:
- Ryttare kan få bättre sits i sadeln genom att träna avsuttet. Det visar en studie som gjordes på tre olika ridskolor.
- Ett kompletterande träningsprogram utan häst upplevdes som positivt av ryttarna. Genom den avsuttna träningen förbättrades deras rörlighet och mjukhet i rygg, bäcken och höfter.
- I träningen användes bland annat en speciell pall med vippbart säte, Balimo-pallen. Ryttarna upplevde att de fick bättre hållning och kom djupare ned i sadeln.
- Tester och intervjuer bidrog till att deltagarna blev mer medvetna om sina sitsar, hur de påverkar hästen och om hur de själva kan arbeta med att förbättra sitsarna.
- Den här studien baseras på metoder som tagits fram av Mari Zetterqvist Blokhuis. Hon var även ansvarig forskare för en tidigare studie inom samma ämne på ridskolan Strömsholm.
Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning, 2011-04-08
Forskningsprojekt: Praktiskt tillämpa olika träningssystemen, metoderna och övningarna för att förbättra ryttares sitsar i ridskoleverksamhet (öppnas i nytt fönster som pdf)
