Anna Peterson anser att ridvägar kan rymma många fler funktioner än bara ridning. Dessa grönstråk kan ge både ökad biologisk mångfald och ökad rekreation för tvåbenta och fyrbenta.
– Det fungerar i många andra länder så varför ska det inte vara möjligt även i Sverige, säger hon.
Att samla flera funktioner på samma yta har många fördelar tycker SLU-forskaren. Det tar mindre markyta i anspråk och kostnaden för anläggning och skötsel blir därmed mindre. En annan fördel är att man genom att anlägga stråk kan få folk att vistas på platser som är lämpliga och inte överallt.
Ersättning till markägare
I sina studier har Anna Peterson haft kontakt med markägare, planeringsansvariga och olika grupper av användare. Den förstnämnda gruppen är särskilt viktig för att en ridväg ska kunna anläggas. Markägare ska självklart vara delaktiga i planeringen och de ska även få ersättning för att de upplåter mark till ridleder.
– Man bör se anläggning av ridvägar och andra stråk som produktion av rekreation, folkhälsa, livskvalitet och biologisk mångfald.
När det gäller utformningen av vägarna rekommenderar Anna Peterson att de görs som slingor för att man ska slippa gå fram och tillbaka längs samma väg.
Man bör även planera för skilda stråk för att hästar och gångtrafikanter inte ska komma för nära varandra. Barriären kan gärna utgöras av lågväxande vegetation som skärmar av samtidigt som den ger god sikt.
Text: Carin Wrange, HästSverige. Projektet finansierades av Stiftelsen Hästforskning. Ansvarig forskare: Anna Peterson, SLU 2013-04-23
Läsa mer?
