En tidig, säker och objektiv bedömning är viktig information för effektivare avel. Det är dessutom viktigt att hästen har tillräckligt hör arvbarhet, dvs att hästens prestationer till en betydande del beror på avel. Med resultat från treårstest, kvalitetsbedömning och tävling i dressyr och hoppning beräknas nu de nya, mer omfattande avelsindex som utvecklats vid SLU.
En forskningsstudie vid SLU gjordes för att utveckla ett tidigt, säkert och omfattande avelsindex, så kallat BLUP-index, för den svenska ridhästen. Detta BLUP-index innehåller information från treårstest, kvalitetsbedömning och tävling.
För alla tre informationskällorna; treårstest, kvalitetsbedömning och tävling, var arvbarheten för alla aktuella egenskaper på en tillfredsställande nivå för att kunna användas för att beräkna avelsindex. För tävlingsresultat i hoppning var värdena högre än för dressyr, där träning uppenbarligen spelar en större roll för resultatet.
Tidiga tävlingsresultat lovar gott
En annan förutsättning för att bedriva framgångsrik avel är att man vet hur olika egenskaper hänger ihop. Det finns starka samband mellan resultat vid kvalitetsbedömning för den fyraåriga hästen och senare tävlingsresultat. Detta samband var extra tydligt för hoppning.
SLU-forskarna kunde också se att tidiga tävlingsresultat, upp till och med sex års ålder, hade starkt samband med vad hästen kommer att prestera under sin livstid. Det betyder att vi inte behöver invänta hästens livstidsprestationer utan vi kan med ganska stor säkerhet förutsäga dessa redan vid ung ålder.
Lång tradition i Sverige
Sverige är unikt med avseende på sin långa tradition att testa unga hästar och att registrera tävlingsresultat. Kvalitetsbedömningar har genomförts sedan 1973 och de tidigaste tävlingsresultaten är från 60-talets början. Båda materialen började databearbetas vid SLU innan organisationerna hade möjlighet till detta.
Under den långa perioden har givetvis både hästmaterial, avelsmål, domare och framför allt förutsättningarna för tävling förändrats. Under de tidiga åren var varken bedömningarna eller tävlingarna desamma som idag. Detta kunde ha blivit ett problem vid beräkningen av avelsvärden, men som tur var så påverkades inte avelsvärdenas säkerhet av detta.
I det ”gamla” indexet var 100 genomsnittsvärdet för hingstar födda 1972-1981 och som hade minst 15 kvalitetsbedömda avkommor. Denna ”bas” låg fast och eftersom svensk avel haft ett avelsframsteg innebar det ”inflation” i indexen, där dagens genomsnittshäst hade ett index en bra bit över 100.
Målet var att ha en bas, en referenspopulation, som gjorde att genomsnittet av dagens aktuella hästpopulation låg så nära 100 som möjligt. Forskningen kom fram till att referenspopulationen skulle bestå av alla hästar mellan 4 och 18 års ålder som har eget resultat. Det betyder att det numera finns en ”rullande” bas som ändras varje år BLUP-skattningarna görs om.