Studie om hur ryttare söker kunskap och fakta

En grupp forskare vid Malmö universitet och Norges Idrottshögskola, har frågat ryttare mellan 15 och cirka 80 år var de hittar och utbyter kunskap om hästar och ridning. Studien syftar till att utveckla förståelse kring vad som sker i mötet mellan traditionella kulturer inom ridsporten och den samtida medieanvändaren. Studien är en del av det Norsk-Svenska samverkansprojektet Stable Cultures in Cyberspace, finansierat av stiftelsen hästforskning.

Forskningsartikeln är baserad på en enkätstudie med 1655 respondenter och 28 fokusgruppintervjuer som genomförts i Sverige och Norge. Deltagarna i studien är Ryttare i med olika typer av hästerfarenheter. Enkät- och intervjufrågorna har gått ut på att undersöka på vilket sätt ryttare skapar repertoarer av hästkunskap online och identifiera vilka kunskapskällor ryttare litar på och prioriterar.

Tidigare forskning visar att sociala medier är viktiga plattformar för ryttare då ridsporten har synts förhållandevis lite – med tanke på hur stor sporten är – i traditionella medier. Dock kan sociala medier vara problematiska, för vad är det egentligen för kunskap som sprids och utbyts online? För att idrotts- och utbildningsinstitutioner ska lyckas med att nå ut med information och kunskap på ett effektivt sätt krävs ökad kunskap om hur deras målgrupper identifierar, värderar och skapar tillit till olika typer av informationskällor.

Studien visar att tillgänglighet, handlingskraft och förtroende är nyckeltermer vad gäller ryttares föredragna kunskapsplattformar. Resultaten visar att en majoritet av ryttarna anser att det finns bra källor till hästkunskap online men det finns samtidigt ett missnöje i förhållande till tillgänglighet och kvalitet i förhållande till befintliga källor. Trots att ett antal resurser nämns av respondenterna som goda exempel på tillförlitliga kunskapsplattformar är det många som uttrycker att de saknar lättillgängliga plattformar där man hittar samlad information om hästar och ridning. Ryttarna önskar lättillgänglig och vetenskapligt baserad kunskap där de också ser källorna. Information som ryttare söker handlar exempelvis om hästens välbefinnande, om träning och sjukdomar. Det handlar också mycket om tips och tricks – hur löser jag det här just nu.

En sammanställning av enkätfrågorna: vilka sociala medier använder du för att erhålla kunskap om hästar och ridning? Samt: vilka internetplattformar använder du för att erhålla kunskap om hästar och ridning? Visar att flest respondenter använder sökmotorer som google och safari, sociala medier som Facebook, Instagram och Snapchat, och kommersiella internetsidor som websidor som drivs av exempelvis försäkringsbolag och media. Medan officiella hemsidor som ridsportförbundens hemsidor och forskningssidor som HästSverige och Jordbruksverket används av färre respondenter (se sammanställning av svaren i tabellen nedan).

Oavsett vilka plattformar de väljer att använda verkar ryttarna i studien generellt sett vara väl medvetna om att de bör tänka kritiskt då de söker efter information om hästar och ridning. Samtidigt som de är medvetna om att det kan vara problematiskt att lita på information som sprids på nätet finns också ytterligare budskap i det de säger: Jag kan hantera detta, jag tänker kritiskt och har tillräckligt med erfarenhet för att bedöma information i sociala medier.

Men hur är det med andra ryttare? Ryttarna uttrycker nämligen att de som skiljer sig från dem själva, exempelvis gällande ålder eller hästerfarenhet, inte kan bedöma informationen som cirkulerar på sociala medier lika bra. Samtidigt används sociala medier av ryttare i alla åldrar, och inom olika grenar och grupperingar inom sporten.

Ridsporten i Sverige är en organiserad idrott med institutioner som försvaret (historiskt sett), ridskolan och ridsportförbundet som grund. Detta avspeglas till viss del i vem ryttarna gärna vänder sig till med frågor, nämligen välbekanta auktoriteter. Ryttarna i studien menar att de litar allra mest på erfarna hästmänniskor i den närmsta kretsen: Tränare och veterinärer, men också andra ryttare på ridskolan eller i stallet. Samtidigt visar studien att mindre erfarna ryttare vänder sig till internetbaserade plattformar för att erhålla kunskap om hästar och ridning i högre utsträckning än ryttare med lång hästerfarenhet.

Sammanfattningsvis visar studien att ryttares tveksamma inställning till att använda internetbaserade plattformar som kunskapskällor om hästar och ridning, deras självförtroende när det gäller att kritiskt granska information som inhämtats online och deras syn på andra ryttares bristande förmåga att göra detsamma genomsyrar samtida stallbackskulturer. Personer i den nära omgivningen, till exempel tränare eller stallkamrater, spelar en stor roll vad gäller kunskapsutbyte och ryttare litar oftast mer på dessa personer än exempelvis information som delas online. Vad sker då när ryttare inte har tillgång till utbildade och erfarna hästmänniskor i sin nära omgivning?

Enligt denna studie är det många gånger i dessa fall som, framför allt mindre erfarna, ryttare vänder sig till resurser online. Vidare finns det en risk att ryttares syn på andra ryttares bristande förmåga att bedöma och kritiskt granska information parallellt med tilliten till hästmänniskor i den nära omgivningen kan leda till en ökad polarisering inom ridsporten.  Studien visar att en hel del ryttare använder sig av befintliga plattformar för forskning och utbildning men flest vänder sig trots allt till sökmotorer och/eller sociala medier. Ett förslag är att man satsar på att utveckla (befintliga eller nya) lättillgängliga, tillförlitliga och kanske även oberoende källor som kan spela en viktig roll vad gäller kunskapsöverföring inom ridsporten.

Forskarteamet: Lovisa Broms, Klara Boije af Gennäs, Aage Radmann och Susanna Hedenborg. Malmö Universitet och Norges Idrottshögskola

Läs hela artikeln: Accessibility, Agency, and Trust: A Study about Equestrians’ (Online) Learning Repertoires

Text och kontakt: Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap, lovisa.broms@mau.se