Arbetsmiljön i stall

Arbetet i ett stall innebär besvärliga arbetsställningar, har tunga lyft och sker ofta i kalla förhållanden. Detta är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär.

Att flytta fötterna istället för att vrida ryggen, att använda redskap av rätt storlek och utformning och ha upprullare till storbalar är några rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön enligt den här studien.

Stefan Pinzke och Lotta Löfqvist vid Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp har undersökt arbetsmiljön på fem olika ridskolor.
20 personer videofilmades när de dels utförde arbete i stallet, dels förberedde och höll i ridlektioner. En särskild metod användes för att undersöka arbetsbelastningen och kategorisera skadligheten i arbetsställningar.

Mockning tyngsta jobbet

Mockning är ett tungt och ofta återkommande arbete i stall. Foto: Carin Wrange

Mockning är den arbetsuppgift som både tar mest tid och är tyngst att utföra. Genom att använda lämpliga redskap och god arbetsteknik kan arbetsbelastningen reduceras.

Enkla åtgärder är att flytta fötterna istället för att vrida ryggen och att använda redskap som är anpassade till de olika personernas längd och handstorlek.

Om möjligt bör skottkärrorna ha större hjul så att de är lättare att köra och någon form av maskinell tömning istället för att man med handkraft välter upp kärran vid tömning.

Utfodring är också ett ofta återkommande moment. Där kan man göra arbetet lättare genom att palla upp fodret i lämplig arbetshöjd och ha en upprullare till hjälp vid utfodring med storbalar.

Bär vatten i två hinkar

Om vattning sker manuellt bör man använda vattenslang hellre än att bära hinkar. Om man bär hinkar bör man fördela vikten på båda händerna istället för att bära en tung hink i ena handen.

Andningsskydd vid dammiga arbetsuppgifter som till exempel sopning, rätt kläder och skor som skyddar från kyla och till exempel trampskador från hästarna, är åtgärder som relativt enkelt förbättrar arbetsmiljön. Även information om träning och arbetsmiljö är åtgärder som minskar risk för skador  hos personalen.

Vissa moment i stallskötseln innebär belastande arbetsställningar, till exempel sopning. Foto: Carin Wrange

De flesta arbetsmoment i ett ridstall är manuella, fysiskt belastande och repetitiva. Mockning men även strö och sopning innehåller 50 procent belastande arbetsställningar med ryggen böjd, vriden eller både böjd och vriden i mer än 60 procent av tiden. Detta är välkända riskfaktorer för muskel- och skelett problem.

Läs mer om arbetsmiljö i stallar:

Arbetsredskap i häststallar, inventering och kravspecifikation
av Niklas Adolfsson, JTI och Margareta Bendroth, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Läs mer om Arbetsmiljö på ridskolor - information från Svenska Ridsportförbundet

Säkerhet i stallet - rapport 2013 från SLU, redaktör Stefan Pinzke

Arbetsmiljön i stall

Arbetet i häststall görs för hand på ungefär samma sätt som för hundra år sedan. Det är en av den minst mekaniserade sektorn där stora djur hanteras.

Att leda hästar till och från hagen är en vanlig uppgift för den som arbetar i ett stall. Här från Jälla natubruksgymnasium utanför Uppsala. Foto: Carin Wrange

Det manuella arbetet utförs oftast av unga flickor eller kvinnor och ofta med gammalmodiga redskap och utrustning som vanligen är avsedda för män och mäns kroppsmått.

Kvinnor och ungdomar har oftast mindre händer och kortare armar och ben vilket medför att räckvidden och kraften vid hantering minskar.

Risken att utveckla skador blir därför större. Det är känt att personer som arbetar med hästar ofta arbetar i besvärliga arbetsställningar, har tynga lyft och arbetar ofta i kalla förhållanden vilka samtliga är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär.

Kroppsbelastning i samband med ridning finns beskrivet i flera studier men några ingående studier där arbetsbelastningen undersökts när man utför manuellt arbete i stallet eller håller ridlektioner har inte enligt vår kännedom gjorts.

Syftet med studien var att:

  • bedöma arbetsbelastningen när olika arbetsuppgifter utfördes kring hästar för att hitta de som var skadliga och krävde åtgärder för att minska den fysiska belastningen.
  • genomföra en fördjupad analys av arbetsställningar och arbetsteknik i olika arbetsmoment som visat sig vara särskilt ansträngande
  • genomföra en fördjupad studie av kroppsbelastningen vid arbete med olika redskap.
Bra hjälpmedel skonar kroppen där tunga lyft förekommer. Foto: Carin Wrange

Sammanlagt 20 undersökningspersoner på fem olika ridskolor videofilmades när de dels utförde arbete i stallet och dels förberedde och höll i ridlektioner.

Arbetet analyserades med observationsmetoden Ovako Working posture Analysis System (OWAS) för att undersöka arbetsbelastningen och kategorisera skadligheten i arbetsställningar.

En fallstudie genomfördes på en medelstor ridskola i Skåne. Fyra personer observerades när de utförde olika arbetsuppgifter under en halv dag. Arbetsuppgifterna som studerades var sopning, höhantering, mockning, utfodring och strö. En checklista användes med frågor om arbetsmiljö, arbetsställningar och arbetsteknik.

Belastning på olika leder vid olika arbetsmoment beräknades med det biomekaniska programmet 2D Static Strength Prediction Program (2DSSPP), University of Michigan.

Manuellt och fysiskt belastande

De flesta arbetsmoment i ett ridstall är manuella, fysiskt belastande och repetitiva. Av de undersökta arbetsuppgifterna uppvisade "mockning" den högsta arbetsbelastningen. Mockning men även strö och sopning innehåller 50 procent belastande arbetsställningar med ryggen böjd, vriden eller både böjd och vriden i mer än 60 procent av tiden vilket är en välkänd riskfaktor för muskel och skelett problem.

Mockning upptog 45 procent av den totala arbetstiden i stallet vilket gör det momentet till det mest angelägna att åtgärdas. De biomekaniska beräkningarna visade att en förbättrad arbetsställning (böjda knän i stället för böjd rygg) kan minska ryggbelastningen vid ensilagehantering med upp till 50 procent och vid mockning med 30 procent.

Lyfter tungt

Att kunna tömma dyngkärran direkt ner på ett transportband underlättar hanteringen i stallet. Foto: Carin Wrange

Fallstudien visade att vissa arbetsmoment innebär förhöjd risk för olyckor och besvär. De anställda hanterar stora tyngder manuellt med få maskiner till hjälp. Flera moment innehåller repetitivt arbete till exempel sopning.

Hästen är en risk i sig, de är lättskrämda vilket innebär en ökad olycksrisk. Hästar kan sparkas, bitas, trampas, kasta av ryttaren när han/hon rider samt springa på en anställd.

Kylan är ett problem vintertid och påverkar muskler och leder. Det föreligger en halkrisk i stallet på grund av att gödsel kan göra underlaget halt, men även en halkrisk utomhus på grund av isbildning vintertid. Redskapen borde vara bättre anpassade efter olika individers kroppsmått och mer ergonomiskt utformade. Andningsvägarna är utsatta på grund av damm, bland annat fanns det stendamm i underlaget i ridhuset. Andningsskydd borde användas vid vissa extremt dammiga arbetsuppgifter.

Mockning är den arbetsuppgift som tar mest tid. Mockning är också den tyngsta arbetsuppgiften där det är mest angeläget att finna förebyggande åtgärder för. Genom att använda lämpliga redskap och god arbetsteknik kan arbetsbelastningen reduceras.

Minska belastningen och förbättra arbetsmiljön:

Åtgärder på kort sikt
  • Fördela tyngden på två spannar för att minska snedbelastning när man bär
  • Använda slang för att fylla på vattenhinkar som hänger i boxarna
  • Tänka på att flytta på fötterna när man mockar för att undvika vridningar av ryggen
  • Redskap anpassade efter personens längd och handstorlek
  • Redskap och utrustning placerad på lämplig arbetshöjd
  • Andningsskydd vid dammigt arbete
  • Hörselkåpa vid bullrigt arbete
  • Palla upp ensilagebal till en lämplig arbetshöjd
  • Bra skor och kläder lämpliga för arbetsuppgiften.
Åtgärder på lång sikt
  • Ergonomiundervisning och information om fysisk träning
  • Maskinell tippning av skottkärror eller annan lösning t.ex. ett specialhandtag som gör att man kan tippa skottkärran utan att ändra greppet
  • Maskinell upprullning av ensilagebal
  • Byta ut till större och kraftigare hjul på vagnar för lättare manövrering
  • Isolera ridhus mot drag, värme och kyla
  • Förstärka med bra backspeglar på traktorer för att reducera huvudvridningar.

Resultatet från den här studien kommer att utgöra en bas för fortsatt forskning inriktad på redskapsutformning och arbetsteknik.

Forskarna avser att genomföra studier för att beräkna den optimala utformningen och längden på redskap för att minska arbetsbelastningen på utsatta kroppsdelar såsom skuldra och nedre delen av rygg.

Arbetsmiljön i stall

Vill du veta mest om arbetsmiljön i stall? Klicka på länken nedan:

Slutrapport från forskningsprojektet: Ett riktigt hästarbete (öppnas i nytt fönster som pdf)
Physical Workload and Musculoskeletal Symptoms in the Human-Horse Work Environment avhandling 2012  av Lotta Löfqvist, SLU i Alnarp