Projektet heter Strongylus vulgaris: alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta. Bakgrunden till studierna är att förekomsten av stor blodmask, Strongylus vulgaris, har ökat kraftigt de senaste tio åren. Forskarna uppskattar att cirka 40-50 procent av hästanläggningarna i Sverige numera har stor blodmask i markerna, vilket innebär ett hot mot hästarnas hälsa. Bland annat kan stor blodmask orsaka kolik hos häst, något som rapporterats från hästkliniker.
Lösningen på problemet är dock inte att gå tillbaka till rutinmässig avmaskning av alla hästar. Risken för resistens mot avmaskningsmedel blir då överhängande. Det krävs i stället utveckling av alternativa hållbara metoder som komplement till avmaskningsmedel.
– I likhet med antibiotika är det nödvändigt att vara restriktiv med användningen för att bevara effekten. Sedan tio år rekommenderas selektiv avmaskning av hästar och tyvärr har det medfört att hästens mest fruktade parasit, Strongylus vulgaris, ökat sedan dess, berättar Eva Tydén, forskare vid SLU.
Tre olika frågeställningar
Det finns tre frågor som forskarna nu söker svar på inom projektet. Hur övervintrar larver av S. vulgaris på betet? Är det möjligt för en rovsvamp som ges i hästens foder att fånga parasitlarver i träckhögarna på betet? Forskarna ska slutligen undersöka om det går att utveckla klinisk diagnostik som kan påvisa den farliga fasen av infektionen, vilket är de vandrade larverna.
Forskarna menar att det är avgörande för framtiden att hitta långsiktigt hållbara rutiner för parasitkontroll utan att det samtidigt leder till ökade parasitskador. Resultaten från detta projekt kan komma att bidra till nya metoder för både kontroll och diagnostik av blodmaskar.
Att minska parasittrycket med hjälp av svampsporer i hästens foder används redan praktiskt i flera länder, bland annat Australien och Brasilien. Genom daglig giva av rovsvampen Duddingtonia flagrans i hästens foder bildas ett nätverk av hyfer som snärjer in parasitlarverna när de kommer ut via träcken. Larverna kan helt enkelt inte ta sig bort från gödselhögen som hästen lämnar i hagen och därmed sjunker smittrisken.
Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige, faktagranskad av Eva Tydén, forskare inom parasitologi vid SLU.
2019-05-20
