När behöver hästen täcke?

Hästar klarar både låga temperaturer och sommarväder tack vare förmågan att reglera kroppstemperaturen. Ändå täcks och klipps hästar i allt högre grad. I ett projekt har rutiner för täckning och klippning i Sverige och hästars behov av skydd mot sol och vind vid utevistelse kartlagts.

Resultat från en enkätundersökning där 3686 svar analyserades, visar att våra hästar täcks och klipps i stor utsträckning.

- Vi visste att både klippning och täckning är vanligt, men inte i denna utsträckning, säger Kristina Dahlborn, professor vid SLU. Frågan är i hur stor grad hästarna behöver täckas. Ser vi verkligen till deras behov och hur mycket påverkar täckning deras förmåga att reglera kroppstemperaturen själva?

Många hästar går med täcke såväl vinter som under varmare tider på året. Foto: Carin Wrange

- Hästar klarar utevistelse i kallt väder bra och sätter tjock päls för att hålla värmen. Däremot kan nederbörd och vind påverka hästens naturliga förmåga att motstå kyla. Denna förmåga hos pälsen försämras när den är blöt och dessutom ökar värmeförlusten vid stark vind.

-För att öka värmeproduktionen vid lägre temperaturer kan man ge mera grovfoder och se till att det finns skydd, säger Elke Hartmann, doktor i hästens sociala beteende vid SLU.

Enligt enkäten täcker de flesta sina hästar vid 10 plusgrader.
- Detta kan vara rimligt för klippta hästar vid regn och blåst. Är det varken regn eller blåst behöver de flesta inte täckas, förklarar Elke Hartmann.

Täckning inomhus sker också i stor utsträckning, ibland med utetäcke. Hästägare kan alltså behöva omvärdera sina täckesrutiner.
- Ha en mer öppen diskussion i stallet och gör inte bara som andra gör. Allt börjar med rätt kunskap, säger Elke Hartmann. Hon varnar för att fel användning av täcken kan leda till olika besvär. Risk för överhettning finns eftersom hästen redan har isolering (päls). Olika hudproblem och skavsår kan också uppstå.

Effektiv svettning

Vanligen klipps hästar för att de inte ska bli blöta i pälsen vid arbete.
- Ofta säger ägaren att hästen svettas när den blir blöt, men då har värmeavgivningen slutat fungera. Effektiv svettning pågår så länge svetten förångas. När svett droppar från hästen förlorar den bara salt och vatten och ingen värmeavgivning sker, säger Kristina Dahlborn. Hon förklarar att fördelen för klippta hästar som skall prestera på maxnivå är att de har lättare att göra sig av med överskottsvärme.

Att duscha hästen efter hårt arbete ger snabb avkylning. Foto: Carin Wrange

Varför klipps då så stor andel ridhästar som inte presterar på maxnivå? Den klippta hästen täcks ofta både under och direkt efter träningen, vilket försämrar hästens värmeavgivning. Hästen får inte den tid den behöver för sin återhämtning.

Duschning efter arbete är då effektivt och kyler snabbt ner hästens hudtemperatur, men användning av täcke i direkt anslutning kan motverka denna effekt. Det är slutsatsen i studien där de vanligaste rutinerna efter arbete undersöktes.

Hur hästar väljer att gå in under skydd sommartid har forskarna undersökt inom klimatprojektet. Foto: Elke Hartmann

I projektet, som finansierades av Stiftelsen Hästforskning, studerades även hästarnas behov att använda skydd mot sol och vind vid utevistelse.
Enligt djurskyddsföreskrifter är tillgång till skydd ett krav under den kalla årstiden, medan behovet att erbjuda skydd under sommaren inte har uppmärksammats i samma omfattning.

- Djurskyddsföreskrifter borde rekommendera skydd även sommartid, särskilt vid högt insektstryck, säger Elke Hartmann och fortsätter:
- Hästar klarar svensk sommar bra och vi vet nu att hästarna använder skydd även sommartid. Vår studie tyder på att detta huvudsakligen beror på insektstryck. Vi har också sett att stängda skydd med tak minskar hästens försvarsbeteende mot insekter.

Forskningprojekt ”Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering”, finansierat av Stiftelsen Hästforskning.

Läs mer om hästars temperaturreglering:

Hästar och klimat
Fryser hästar på vintern?
Inverkan av klippning och täckning

Inverkan av klippning och täckning

Att använda ett täcke efter arbetet kan försämra hästens värmeavgivning och därför förlänga återhämtningstiden. Duschning är effektiv och kyler snabbt ner hästens hudtemperatur, men användning av täcke i direkt anslutning kan upphäva/motverka den kylande effekten av duschning.

Det visar forskning som gjorts vid SLU samt på riksanläggningen Wången. Studien inleddes med en enkätundersökning bland hästägare hur de använder täcken på sina hästar. Ett stort antal enkäter besvarades och 3 686 svar analyserades.
Via enkäten kunde forskarna bland annat konstatera att det blir allt vanligare att klippa bort pälsen på sin häst. 69 procent av ridhästarna klipps någon gång per år, bland annat för att de ska torka snabbare efter arbete.

Hästar får vinterpäls under den kalla årstiden som skyddar mot såväl kyla som nederbörd. Foto: Carin Wrange

Hästar sätter päls på vintern för att lättare kunna reglera sin kroppstemperatur och undvika värmeförluster till den kalla omgivningen.

Den tjocka pälsen försvårar dock värmeavgivningen under arbete, då hästen genom en fungerande svettmekanism kan avge stora mängder värme genom att vätskan i svetten övergår från vattenfas till vattenånga.

- Hästägare säger ofta att deras häst svettas när de kan se att deras häst blir blöt på pälsen och svetten droppar om den. När vi ser detta har svettmekanismen slutat att fungera och hästen förlorar bara salt och vatten men inte längre värme. Den effektiva svettningen när vätskan övergår från vatten till vattenånga är oftast inte synlig, säger Kristina Dahlborn, professor vid SLU och en av forskarna inom studien.

Klippning tar bort naturlig isolering

När man klipper hästen tar man bort dess naturliga isolering och skydd mot kyla, och då måste man ta ansvar för att hästarna inte fryser om det är kallt. Detta kan göras t ex genom att erbjuda mer grovfoder, skydd mot regn, snö och blåst, och genom att använda täcken.

- I den enkätundersökning vi genomfört täckades 91procent av hästarna någon gång och hästägaren hade i genomsnitt 3-5 täcken till sin häst. Oftast är den klippta ridhästen täckad dygnet runt vintertid, förutom när den arbetar och ibland även då. Så fort hästen avslutat sitt arbete läggs ett täcke på.

- Inom travsporten är rutinerna lite annorlunda, där klipps hästarna efter behov och efter arbete är det vanligt att hästen först duschas innan täcket läggs på, säger Kristina Dahlborn.

I studien undersöktes tre kategorier av hästar; ridhästar, islandshästar och travhästar, och de vanligaste rutinerna i samband med återhämtning efter arbete inom respektive kategori.
Hästarna studerades i sin hemmamiljö innan (i box), under (på rid- eller travbanan) och en timme efter (i box) att de genomfört ett standardiserat arbetspass.

Rektal- och hudtemperatur, hudfuktighet, andningsfrekvens och hjärtfrekvens mättes under hela testet. Provtagningen avslutades med en sista mätning 1,5 timme efter arbetet. Totalt utfördes 12 mätningar.

I studie 1 testade vi fyra vuxna varmblodiga ridhästar från Jällagymnasiet (Uppsala) i månadsskiftet oktober/november 2012. Hästarna var sina egna kontroller och studerades sex dagar i följd under följande behandlingar: 1) intakt päls (oklippt), 2) oklippt med täcke, 3) klippt på ben och halva buken (halvklippt), 4) halvklippt med täcke, 5) helklippt och 6) helklippt med täcke.

Täcket lades på direkt efter träningspassets slut. Hästarna reds av samma ryttare och träningspasset utfördes inomhus och bestod av en kort uppvärmning i skritt, travintervaller och galoppsekvenser i hög fart (högsta hjärtfrekvenserna ca 170 slag/minut) följt av nedvarvning i skritt.

I studie 2 studerades sex vuxna islandshästar (Riksanläggningen Wången) i månadskiftet oktober/november 2013. Alla hästar fick följande behandlingar: 1) oklippt, 2) oklippt med täcke, 3) halvklippt och 4) halvklippt och försedd med täcke direkt efter träningspasset. Samma mätmetoder som i studie 1 användes. Hästarna reds inomhus enligt ett standardiserat arbetspass bestående av skritt, trav och galopp. Hästarna reds av samma ryttare varje gång och varje ryttare red två olika hästar.

I studie 3 testade vi påverkan av duschning och täckning på återhämtning efter arbete hos sex vuxna travhästar på Riksanläggningen Wången (mars 2013). Varje häst fick tre behandlingar: 1) hästen duschades, 2) hästens duschades och täckades därefter, 3) hästen varken duschades eller täckades. Alla sex hästar testades under tre dagar i följd.

Snabbare avkylning utan täcke

Täcke på direkt efter duschning hindrar avkylningen. Foto: Elke Hartmann

Analys av data från studie 1 (ridhästar) visade att hudtemperaturen var lägre när hästar inte fick täcke på sig efter maxarbete oavsett om de var oklippta, halvklippta eller helklippta.

När hästarna täcktes direkt efter avslutat arbete var värmeavgivningen till omgivningen däremot försämrad och hudtemperaturen var därför högre. Inga skillnader mellan behandlingarna kunde påvisas i rektaltemperatur, andningsfrekvens eller hjärtfrekvens.

Klippta islandshästar hade lägre hudtemperaturer än oklippta innan arbete. Efter arbetet, när täcke användes, var hudtemperaturer högre under återhämtningsfasen på områden som täcktes av täcket jämfört med när hästarna var utan täcke.
En halvtimme efter maxarbete var andningsfrekvensen signifikant lägre hos klippta än hos oklippta hästar. Inga skillnader fanns i hjärtfrekvens och rektaltemperatur mellan de olika behandlingarna.

Hos travhästarna minskade duschning hudtemperaturen på halsen och buken direkt jämfört med när hästar inte duschades. Denna skillnad kvarstod till cirka en timme efter arbete. Under den sista mätningen i box, efter 1,5 timme, fanns det inte någon skillnad i hudtemperaturen på halsen mellan de olika behandlingarna och hudtemperaturen var då på samma nivå som före arbetet.

När hästen täcktes med ett ulltäcke hade duschningen ingen fortsatt effekt på hudtemperaturen. Forskarna såg inga skillnader i andningsfrekvensen, hjärtfrekvensen och rektaltemperaturen mellan de olika behandlingarna.

Forskningsprojekt: "Påverkan av nordiskt klimat och hästhållning på hästens temperaturreglering”, finansierat av Stiftelsen Hästforskning.