Flytta ingångar och rotera hagar

När gödsel samlas i hagar nära vattendrag, diken eller låglänta områden riskerar näringsämnen att läcka ut i marken och bidra till övergödning. Genom mocka hagen ofta kan du minska risken för näringsläckage.

Mocka gärna hagarna dagligen, ju oftare desto bättre. Viktigast att mocka innan regn och snösmältning för att minska näringsläckage. Det är även bra att mocka regelbundet för att minska parastitrycket och främja hästvälfärden.

• Mocka hagarna ofta, helst flera gånger i veckan.
• Att hårdgöra ytor där hästarna ofta vistas underlättar mockning och att hålla efter foderspill.

Kostnad: Arbetsinsats

När hagen ligger nära vattendrag och diken riskerar näringsämnen att läcka ut i marken och bidra till övergödning. Genom flytta upp staketet några meter från diket minskar du risken för näringsläckage.

• Flytta upp staketet så att hästarna inte går för nära ett vattendrag eller dike så minskar du enkelt mängden näring som rinner från hagen till vattnet.

• Låt 5–10 meter gräszon filtrera bort näring innan den når vattnet. Storleken på gräszonen beror på lutningen mot diket/vattendraget

Kostnad: Mycket låg men kräver främst planering, man kan använda befintligt stängselmaterial.

Foderspill kan orsaka näringsläckage, minska spillet genom en fodertråg. Tänk på att den ska gå att flytta. 

Kostnad: Arbetsinsats

Det är när markens växttäcke blir söndertrampat som risken för näringsläckage är som störst. Genom att hårdgöra de ytor som hästarna belastar mycket till exempel vid grindöppningar och foderplatser minskar du risken för näringsläckage.

Att hårdgöra ytor är väl investerade pengar men kostnaden beror på ambitionsnivå, lokala förutsättningar och om man kan göra en del av jobbet själv.

Innan du hårdgör ytorna se till att det finns en fungerande dränering så att ytvatten inte rinner in i hagen. Ytor som ofta är hårt belastade är vatten- och utfodringsplatser, in/utsläppsplatser och för att undvika upptrampad, lerig mark kan de hårdgöras. Hårdgjorda ytor måste mockas dagligen för att hålla i längden. Trampas gödsel eller foder in i gruslagret så suger ytan åt sig vatten vilket gör den kladdig.

För att grusade hårdgjorda ytor ska hålla över tid behövs kontinuerligt underhåll där man lägger tillbaka material och minst en gång om året fyller på med nytt material.

Kostnad: Måttlig. 100–300 kr/m² beroende på material.*

Kostnaderna inkluderar inte maskiner

För en vanlig utfodringsyta på ca 50 m² blir det alltså:

• Enkel förbättring: ~5 000–12 500 kr
• Permanent lösning: ~12 500–15 000 kr

* Uppskattning av priser för åtgärderna är inklusive moms men kan variera beroende på markförhållanden, läge med mera. (jan 2026)

Alla som har djur ska ha tillräcklig lagrings­kapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss tid. Hur lång den tiden är beror på hur många djur­ du har, vilka djurslag du har och om din jordbruks­mark ligger i nitrat­känsligt område eller inte.

Stallgödsel ska lagras på ett miljömässigt bra sätt under de tider på året som gödsel inte bör spridas. Gödsellagringen ska vara utformad för att förhindra att läckage av gödsel och lakvatten. Beroende på vilken verksamhet, hur många hästar och var i landet man befinner sig finns det olika krav på lagringskapacitet. På Jordbruksverkets hemsida hittar du vad som gäller din verksamhet. Läs mer Lagra gödsel – Jordbruksverket.se

• Tänk på att inte lagra eller anlägga din gödselplatta i närheten av en sjö, vattendrag, dike, dricksvattentäkt eller brunn.
• Du kan själv välja hur du vill utforma dina lagrings­utrymmen för stallgödsel så länge det inte sker någon avrinning eller något läckage av gödsel eller förorenat vatten till omgivningen.
• Beroende på hur många hästar du har och var du bor kan reglerna skilja sig åt. Kontakta din kommun om du har frågor.

Kostnad: Måttlig till högre kostnad. Ca 1000–1 500 kr/m³ gödsellagring beroende på storlek.