Säkerhetsprojekt på riksanläggningarna

All hantering av hästar i olika miljöer kan i värsta fall resultera i en incident eller en riktig olycka. Den medfödda instinkt som hästar har, att plötsligt fly från något som skrämmer dem, kan vara svår att hantera för den som leder, rider eller kör.

Ett nystartat säkerhetsprojekt har som syfte att förebygga incidenter och olyckor på landets riksanläggningar.

hästarnas puts

Inom all hantering av hästar gäller det att tänka på säkerhet. Här hästar i aktiv grupphållning på riksanläggningen i Strömsholm. Foto: Carin Wrange

Nu vill ledning och personal vid de tre anläggningarna Strömsholm, Flyinge och Wången i samarbete med hippologenheten vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) införa och pröva ett vidareutvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete.
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. Arbetet inkluderar rutiner, förhållningssätt och mätbara mål för en säkrare vardag med hästarna. Systemet har under hösten 2019 testats på Strömsholm och en mängd händelser har rapporterats in från personal.

– Målet under våren 2020 är att införa och pröva ett vidareutvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete inkluderat rutiner, förhållningssätt och mätbara mål även vid anläggningarna i Flyinge och Wången, säger Christina Rosell, VD.

Riksanläggningarna har sedan tidigare ett rapporteringssystem där man två gånger per termin på arbetsmiljökommittémöten har diskuterat igenom de händelser av allvarlig karaktär som inträffat. Genom att nu använda ett än mer utvecklat systematiskt arbetsmiljöarbete kommer fler händelser, stora som små, att rapporteras och analyseras. Mängden data förväntas öka men förhoppningen är också att det förebyggande arbetet kan ge bättre säkerhet på anläggningarna.

Tusentals skador inom hästsporten

Inom hästsporten finns sedan länge en tolerans att det sker olyckor och incidenter i arbetet med hästar. Oavsett om ryttaren ramlat av sin häst eller blivit klämd mot boxdörren har många inte frågat sig själva varför det egentligen händer. Varje år sker cirka 13 000 personskador i samband med ridning eller annan hantering av hästar. De flesta som skadar sig är flickor i åldrarna 10-19 år. Enligt statistik från Länsförsäkringar är ridning det mest riskfyllda momentet vid hantering av hästar. Siffror från 2015 visar att hälften av de anmälda skadorna var frakturer som brutna ben, armar, fingrar och tår.

Åsa Johansson, som är en av tre stallchefer på Strömsholm, menar att alla inom hästsporten måste lära sig att göra så rätt som möjligt i alla situationer.
-Det är viktigt att alltid läsa av hästens reaktioner och att aldrig ta genvägar, säger hon.

På riksanläggningarna är just stallcheferna viktiga för att koordinera hästar och elever på ett säkert sätt. Alltför många hästar och för stort antal elever på begränsade ytor är exempel på situationer som kan bli farliga och som bör undvikas.

-Det långsiktiga målet är att de som utbildas vid alla tre anläggningarna ska ta med sig rutiner, normer och en professionell inställning till vikten av säkerhet för att minska risken för olyckor och skador på häst och människa på sina framtida arbetsplatser, säger Jonas Johnson, verksamhetschef på Strömsholm.

Metodik hämtad från flygvapnet

Arbetssättet inom projektet bottnar i en metodik som tillämpats inom det svenska flygvapnet. Inom det militära var målsättningen en noll-vision, men att kunna uppnå detta inom hästsporten är troligen inte möjligt på grund av hästars medfödda instinkter.

-Men ett viktigt mål att sikta mot är en större medvetenhet och ett minskat antal incidenter hos alla som på något sätt är en del av verksamheten och som i olika miljöer hanterar hästar, säger Lennarth Pettersson, projektledare och tidigare anställd inom flygvapnet.

Han poängterar även betydelsen av att rapportera in händelser på anläggningarna.
-Det som har hänt kan vi omöjligt göra något åt, men väl att lära och ta vara på erfarenheten så att misstagen kan undvikas i framtiden. I flygvapnet var en, av flera framgångsfaktorer för säkerhetsarbetet, att inte bestraffa någon pilot för en händelse utan att uppmuntra till att rapportera in händelser så andra kan lära sig av misstaget.

Säker hantering viktig kunskap

Lennarth Pettersson har, tillsammans med Jonas Johnson, bedrivit utbildningar för all personal på riksanläggningarna för att få ” alla med på banan”. På anläggningarna bedrivs bland annat hippologprogrammet som är Sveriges enda universitetsutbildning inom häst och har SLU som huvudman. Utbildningen har tre inriktningar, ridhäst, islandshäst och travhäst.

-På riksanläggningarna är det särskilt viktigt att de som utbildas får en bra attityd till och kunskap om säkerhet vid all hästhantering, särskilt eftersom de är blivande arbetstagare och/eller arbetsgivare inom näringen, säger Anna-Lena Holgersson, föreståndare för hippologprogrammet vid SLU samt ordförande i styrgruppen för säkerhetsprojektet.

Metodiken för säkerhetsprojektet på riksanläggningarna testades till en början på några ridskolor och större stallar i Uppland under 2017-2018. Förhoppningen från det pilotprojektet var att kunna använda metoden för ett betydligt större antal anläggningar i hela landet via Svenska Ridsportförbundet.

För mer information:
Lennarth Pettersson, projektledare
lennarth.pettersson@telia.com  070-3010577

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige

Fler nyheter

Profiler i HästSverige

  • Nyhet