Kunskapen om växtförgiftningar hos hästar är ganska begränsad och i de flesta fall baserad på vallstudier, vilket betyder att man med några få undantag inte känner till hur mycket eller länge hästen måste äta av växten för att bli förgiftad.
I de flesta fall undviker hästar att äta av giftiga växter, men risken ökar när betes- eller fodertillgången minskar.
Det finns även växter som inte är giftiga, men ratas av hästarna och bidrar till dålig avkastning, dåligt näringsvärde eller dåligt utnyttjande av betet eller slåttervallen, särskilt om de har ett växtsätt som konkurrerar ut de odlade vall- och betesväxterna.
Hur ser det ut i de hagar där dina hästar betar? Oavsett om det handlar om sommarbeten eller gräshagar där hästarna går några timmar per dag kan det vara bra att se över vilka växter som finns i markerna.
SVA:s hemsida ger information om de knappt 100 vanligaste giftiga eller på annat sätt olämpliga växterna i vallar och beten i Sverige. I förteckningen över växter skiljer man på giftiga respektive oönskade. Det senare innebär att vissa växter, som till exempel skräppor, kan sprida sig i vallar och beten på bekostnad av de önskade betesväxterna.
Läs mer om ogräs i hästhagen.