Forskning: Protokoll för ökad välfärd

För att mäta god hästvälfärd krävs mer än specifika mått i hästboxar och stallets takhöjd. SLU-forskaren Sofie Viksten har utvecklat ett protokoll som, jämfört med nuvarande kontroller, ger en bättre helhetsbild av hästars välfärd.

– Genom forskningen har jag utvecklat ett bedömningsprotokoll om hästvälfärd som jag hoppas kan komma till praktisk användning ute i stallarna. Tanken är också att resultaten från mätningarna ska återkopplas till hästägarna. Många av dem saknar tillräcklig kunskap för att ta hand om en häst på bästa sätt, säger hon.

Det var under sitt tidigare arbete som djurskyddsinspektör i Stockholms län som Sofie Viksten såg behovet av att kunna mäta missförhållanden ute i stallarna, inte minst hästarnas mentala hälsa. De protokoll hon då använde registrerade främst hur stallbyggnaden var utformad; om boxarna var tillräckligt stora, om takhöjden var enligt reglerna samt om hästarna fick daglig utevistelse.

portätt-av-leende-kvinna-med-uppsatt-hår

Forskaren Sofie Viksten. Foto: Viktor Wrange

Ambitiöst protokoll minskades ned

I början av studien samlade Sofie Viksten ihop ett stort antal potentiella mätmetoder för registrering av hästvälfärd. Bland annat fanns tankar om att registrera negativa effekter från såväl träning som tävling med hästar.

Den målsättningen visade sig omöjlig att hinna med inom projektets ramar och antalet mätmetoder minskades ned efter diskussioner med experter inom respektive område. Fyra grundprinciper utgör stommen i mätningarna:

  • foder
  • stallmiljö
  • hälsa
  • beteende

Grunden för bedömningen av hästarnas välfärd har Sofie Viksten hämtat från principer och kriterier som finns i Welfare Quality®, ett kontrollprogram som utvecklades i början av 2000-talet för lantbrukets djur. Det bedömningsprotokoll hon istället utvecklat och använt inom sin forskning benämns HWAP, horse welfare assessment protocol. Den första pilotstudien på 44 hästar visade att protokollet fungerade bra och beskriver det faktiska tillståndet.

– Jag gick sedan vidare och mätte 497 hästar i 26 olika stall, flera av dem var ridskolor. Alla mätningar påbörjades tidigt på morgonen för att kunna mäta luftkvaliteten när hästarna stått inne på natten. Jag studerade också hästarnas hull, förekomst av sår eller skador, beteende inne i boxen samt skaderisker på drivvägar och i inredningen i stallen. Jag registrerade även eventuell hälta hos varje häst när ägarna sprang med dem i trav.

hastens-valfard-1

När häst och människa trivs med varandra. Foto: Carin Wrange

Hästägarna kan söka mätresultat

Alla registrerade uppgifter finns lagrade i en databas och hästägarna kan själva se resultaten från välfärdsbedömningarna.

Sofie Viksten tycker det är viktigt att resultaten från mätningarna kommer till användning och att det kan resultera i förändringar för hästens välfärd. En av artiklarna i hennes avhandling handlar just om det, hur resultatet tas emot och vad som sedan händer.

– Glädjande nog har redan organisationer inom hästnäringen, till exempel Svensk Travsport tagit med delar av protokollet i sitt välfärdsprogram Travarhälsan. Även Svenska Ridsportförbundet har visat intresse för att använda det.
Sofie Vikstens förhoppning är att HWAP-protokollet kan delvis ersätta och komplettera det som nu används av djurskyddsinspektörer. Hon ser också att protokollet är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras med aktuell forskning.

Forskningsprojekt: Improving horse welfare through assessment and feedback – Sofie Vikstens doktorsavhandling på institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU 2016.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige 2016-09-05.