Barnkonventionens Artikel 12, handlar om barns rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade, och sedan 2020 är barnkonventionen lagstadgad i Sverige. Barns rättigheter gäller i alla sammanhang, idrotten inkluderad. Trots detta fattar många idrottsledare fortfarande beslut utan att involvera unga idrottare. Att skapa idrottspraktiker där unga har möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade handlar till stor del om att skapa möjligheter för dem att vara delaktiga. Att skapa en idrott där unga är delaktiga, blir lyssnade på och där åsikterna tas tillvara är en viktig del i att skapa trygga idrottsmiljöer.
Så gick forskningen till:
I studien undersöks hur ridlärares syn på ungdomar påverkar unga ryttares möjligheter till delaktighet. I studien, som grundar sig på mer än 200 timmar på ridskolor har forskare observerat unga ryttare i åldern 15–17 år och deras ridlärare i olika situationer. Genom att kombinera observationer med intervjuer av ridlärarna har studien undersökt hur ridlärarnas sätt att se på, eller ”konstruera”, ungdomarna påverkar deras möjlighet att vara delaktiga och göra sin röst hörd.
”Delaktigheten villkoras utifrån sättet att se på unga ryttare”
I bearbetningen av datan gick det att urskilja olika sätt att förstå och förhålla sig till ungdomarna. Fyra sätt att se på ungdomar kunde skrivas fram. Dessa representerar inte enskilda individer utan ridlärare kombinerar ofta dessa olika sätt att se på unga ryttare. De olika konstruktionerna av unga ryttarna som presenteras i studien är:
- Ungdomar som inkompetenta – Här ses unga ryttare som oförmögna och okunniga, vilket innebär att ridläraren alltid tar alla beslut. I denna konstruktion blir det envägskommunikation och ungdomarna tillfrågas sällan eller aldrig om deras åsikter. Denna syn leder till att ungdomarna inte är delaktiga.
- Ungdomar som ointresserade – I denna konstruktion ses ungdomarna som ointresserade och ridläraren ser ingen anledning till att göra dem delaktiga eftersom de inte visar intresse. Intresset uttrycks ofta utifrån ridlärarens eget intresse, har de unga ryttarna inte samma intresse är de ointresserade. De som inte ställer frågor eller verkar engagerade får inte möjlighet till delaktighet.
- Ungdomar som intresserade – Här bygger delaktigheten på om ungdomarna visar engagemang. Ställer de frågor, eller gör extra uppgifter i stallet som visar att de har intresse så tar sig ridläraren tid att möjliggöra delaktighet. De som är mer blyga eller tysta kan missa chansen att uttrycka sina åsikter.
- Ungdomar som kompetenta – Ridlärare som ser sina elever som kompetenta låter dem vara med i beslutsprocesser, vilket stärker deras engagemang och delaktighet. Ungdomarna blir här aktiva medskapare av sin egen idrottsupplevelse. Dessa ridlärare pratar med ungdomarna på ett avslappnat sätt, lyssnar och frågar de unga ryttarna om deras åsikter och tankar både i stallet och under ridlektionen.
