Alternativa metoder bekämpa parasiter

För att hitta andra metoder att minska parasittrycket studeras nu effekter av harvning av träckhögar samt om en rovsvamp som ges i hästarnas foder kan vara möjliga åtgärder. I två examensarbeten vid veterinärprogrammet vid SLU har just detta undersökts men ingen av de två metoderna gav någon märkbar effekt på mängden parasiter.

Hillevi Hassler studerade om harvning av betesmark påverkar antalet infektiösa parasitlarver för att utvärdera om det är en bra beteshygienisk åtgärd. Studien utfördes under naturliga väderförhållanden på en vall i Uppland som inte tidigare betats av hästar. Vallen delades upp i två hagar som infekterades i maj med träckhögar som innehöll ägg från små blodmaskar från naturligt infekterade hästar. Den ena hagen harvades i slutet av juni medan den andra hagen användes som kontroll.

Gräsprover samlades från de bägge hagarna varannan vecka under fem månaders tid. Proverna analyserades för att beräkna antalet infektiösa L3-larver per kg torrsubstans gräs i respektive hage. Hillevi Hassler samlade även in väderdata för mängden nederbörd och temperatur under hela perioden.

Det visade sig att antalet infektiösa larver var högre i gräsprover från den harvade hagen än i kontrollhagen under de första efter de första 2,5 månaderna efter harvning. Det högsta antalet larver påvisades när det hade regnat kraftigt. Man bör därför undvika att släppa ut hästar i hagar som nyligen harvats. Dock kan harvning ha en positiv effekt av gräsets tillväxt.

Det andra examensarbetet som gjordes av Elinor Asp Tauni, handlade om rovsvampen Duddingtonia flagrans effekter i fodret. Det är en metod som ännu inte förekommer i Europa, men som används i USA och Australien hos häst och andra djurslag. Enligt tillverkarna är rovsvampen en biologisk form av parasitkontroll som ett komplement till avmaskning.

Sporer av rovsvampen blandas i hästens foder och följer sedan med hästens träck ut på betet. Något upptag i hästens kropp sker inte. Väl ute på betet  bildar rovsvamparna ett klistrigt nät i träcken som fångar de infektiösa larverna. Syftet med studien var att undersöka om rovsvampen kan fungera även i nordiska förhållanden.

Studien utfördes i två omgångar, en på sommaren och en på hösten. Försökshästarna delades in i en kontrollgrupp och en grupp som fick rovsvampen i rekommenderad dos i sex dagar på sommaren och en dubbel dos på hösten. Träck från hästarna analyserades via odling i laboratorium.

Det visade sig att effekten av rekommenderad dos av rovsvampen inte fungerade, vare sig i fält eller i odling. Vid dubbel dos sågs en effekt med 63,7 procent reducering av larver i odling men inte i fält. Troligen är vädret på hösten för kallt för tillräcklig tillväxt av svampen.

Dosen av sporer i tillskottet vid rekommenderad angiven dos var betydligt lägre än doser i tidigare publicerade studier. Resultatet från Elinor Asp Taunis studie visar att dosen var för låg eller att fodertillskottet inte höll rätt kvalitet. Men trots att ingen effekt kunde visas anser hon att  användningen av rovsvamp som komplement till avmaskning är ett intressant ämne för fortsatt forskning.

Läs mer:

Harvning som beteshygienisk åtgärd ett komplement till avmaskning för att minska mängden infektiösa cyathostominaelarver på bete? -Hillevi Hassler, examensarbete 2021 vid veterinärprogrammet, SLU.

Fodertillskott med rovsvampen Duddingtonia flagrans (BioWorma®) som komplement till avmaskning hos häst
– Elinor Asp Tauni, examensarbete 2021 vid veterinärprogrammet, SLU

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige  2021-03-04