Hästens miljö

Fri fekal vätska hos häst

Fri fekal vätska hos häst

Varför blir vissa hästar drabbade av så kallad fri fekal vätska? Är det hästens foder som är sambandet eller visar bakterierna i träcken någon typ av störning i hästens mage och tarm?

Kring dessa frågeställningar har Katrin Lindroth, husdjursagronom, forskat om presenterat i sin doktorsavhandling  Fri fekal vätska hos hästar vid SLU.

fri-fekal-vätska-höintolerans-hast-fotoceciliamüller-slu

Exempel på häst med låggradig förekomst av fri fekal vätska. Foto: Cecilia Müller

Tillståndet för fri fekal vätska (FFV) hos häst innebär att träcken kommer i två faser; först en fast fas med mer eller mindre formade träckbollar, och därefter en vätskefas som är rinnande. Det är främst den rinnande fasen som ställer till problem genom nedsmutsning av svans och bakben vilket kan leda till irritation och ibland även skadad hud.

– Förekomst av FFV kan därför utgöra ett välfärdsproblem för drabbade hästar även om det inte finns några indikationer på att hästen uppvisar några sjukdomssymptom som till exempel feber, säger Katrin Lindroth.

riklig-mängd-fri-fekal-vätska-häst-fotoDeirdre Ross

Exempel på häst med höggradig förekomst av fri fekal vätska. Foto: Deirdre Ross

Det finns tidigare studier som visar på samband mellan utfodring, skötsel och hästegna faktorer (som ras, kön, etc) till varför FFV uppkommer. Målsättningen med studierna var därför att kartlägga utfodring och skötselrutiner samt individuella egenskaper hos hästar med FFV. Katrin Lindroth jämförde även innehållet i hästarnas foderstater, utfodringsrutiner, skötsel och träckens sammansättning hos hästar med och utan FFV.

Hästägare svarade i enkät

Forskningen baserades på två studier; en övergripande enkätstudie riktad till ägare av 339 hästar med FFV och en fallstudie där 50 hästar med FFV samt 50 hästar utan FFV undersöktes mer detaljerat.

I enkätstudien fick ägarna till hästar med FFV svara på frågor om hästarnas egenskaper, träning, utfodring, sjukdomshistorik och förekomsten av FFV.
I enkätsvaren uppgav hästägarna vilken typ och hur stor mängd grovfoder de gav till hästarna. Grovfoder kan vara hö, hösilage, ensilage eller gräs på betet, och är det mest naturliga fodret för hästar. Majoriteten av hästarna i studien fick även någon typ av kraftfoder, men i små mängder.
Flera av hästägarna rapporterade att hästarnas träck blev bättre efter byte av grovfoder. Det innebar att hästarna bytte till annat parti av hösilage eller när man bytte från hösilage till ett torrt hö. Foderbyte kunde även vara vid övergång från skördat grovfoder till bete.

katrin-lindroth-forskare-slu-fotocarinwrange

Katrin Lindroth tillbringade många timmar i laboratorium på SLU för att undersöka hästarnas träck. Foto: Carin Wrange

I enkätsvaren uppgavs också att 23 procent av hästarna med FFV tidigare hade drabbats av kolik.
– Det är en förhållandevis hög andel i relation till kolikfall i jämförbara hästpopulationer, säger Katrin Lindroth.
Hon betonar att förekomst av FFV och ökad risk för kolik ännu inte kan bevisas. Resultaten i studierna visar inte det. För att ta reda på det sambandet behövs ytterligare studier enligt Katrin Lindroth.

Troligen ingen tarmstörning

Inom forskningsprojektet undersöktes även den kemiska sammansättningen i hästarnas träck. Det visade sig att hästar med FFV hade ett lägre innehåll av laktat (mjölksyra) i träcken jämfört med hästarna utan FFV, trots att FFV-hästarna utfodrades med mer stärkelse och socker per 100 kg kroppsvikt och dag, vilket borde gett omvänt resultat.

Resultaten visar att det inte var möjligt att se någon generell skillnad i förekomst av bakterier i träcken hos hästar med och utan FFV. Det indikerar att FFV inte rör sig om en grovtarmsstörning men att fler studier behövs för att helt kunna utesluta det.
– Dock vore det intressant att göra fler studier kring de skillnader som uppvisats i träckens fysikaliska, bakteriella och kemiska egenskaper mellan fall- och kontrollhästar.  Även den högre risken för kolik hos hästar med FFV behöver undersökas vidare, säger Katrin Lindroth.

Forskningen är finansierad av Stiftelsen Hästforskning, samt SLU, KSLA och Ellen och Tage Westin foundation for agricultural research.

Katrin Lindroths avhandling vid SLU Free faecal liquid in horses – Faecal composition and associations with feeding and management 

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige  2021-02-23

 

Vill du veta mer om fri fekal vätska hos häst?

Läs Katrin Lindroths populärvetenskapliga sammanfattning av hennes avhandling Free faecal liquid in horses – Faecal composition and associations with feeding and management