Häst & människa

Ridlärarens roll

Ridlärarens roll - en pedagogisk utmaning

Hur förmedlar en ridlärare kunskap och känsla om ridning till sina elever? Hur går en ridlektion egentligen till och finns det alltid ett mål med lektionen?

Forskaren Susanne Lundesjö Kvart, till vardags adjunkt på Hippologenheten vid SLU, hanterar ett ”triangeldrama” i sin forskning inom ämnet pedagogik.

Hon har undersökt hur ridlärare agerar och prioriterar i arbetet på olika ridskolor. 2013 presenterade hon sina resultat om undervisningssituationen under en ridlektion i en licentiatavhandling vid Uppsala universitet.

– Ridlärare har en oerhört komplex situation att hantera när de utför sitt arbete. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till som påverkar hur varje lektion utvecklas, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Varje ridlärare måste kunna läsa av häst och ryttare parallellt för att kunna instruera. Eleven måste lyssna på ridläraren och samtidigt koncentrera sig på hästen. Hästen slutligen har ofta ett samspel med både ridlärare och ryttare där den i olika grad är lyhörd för signaler från de båda. Läraren ska också ansvara för att säkerheten i kontakt med hästar eller ponnyer garanteras oavsett vad som händer i omgivningen. Läraren ska dessutom kunna arbeta pedagogiskt i ett ridhus eller på en ridbana där den fysiska arbetsmiljön kan vara rent ut sagt dålig.

ridlektion-ridskola-ridlarare-fotoagnesohman

Ridläraren ska kunna hålla ögonen på flera elever till häst under samma lektion. Läraren har även ansvar för hästarnas välfärd. Foto: Agnes Öhman

Olika lärare har olika fokus

I sin forskning har Susanne Lundesjö Kvart utgått från en analysmodell som utvecklats av Yrje Engeström och som mest använts inom studier av större organisationer inom vårdsektorn. Utifrån modellen har hon kunnat se skillnader mellan olika ridlektioners genomförande.

– Bland de ridlärare jag har intervjuat och följt i deras arbete har jag kunnat se olika fokus på deras lektioner. Vissa har ett tydligt fokus på elevernas lärande medan andra tar mer hänsyn till hästarnas välmående och anpassar sig efter det.

Susanne Lundesjö Kvart betonar att hon har stor respekt för det arbete dagens ridlärare utför men efterlyser samtidigt en bättre utbildning inom didaktik för att ridundervisningen ska fortsätta utvecklas. I ämnet didaktik ingår frågor som vad, varför och hur ett visst innehåll ska presenteras i undervisningen. Inom dagens utbildningar till ridlärare läggs stor vikt vid att använda korrekta kommandon för övningar som görs men Susanne Lundesjö Kvart menar att det också krävs ett större kunnande om elever och elevers lärande. Både när de sitter till häst och inför eller efter lektionen.

Svårt hinna med alla

Ridlärares kommunikation med eleverna om känslan vid ridning är mycket varierande. På ridskolor är det vanligt att en ridlärare samtidigt har omkring tio elever under en ridlektion.

– Då är det svårt för läraren att fånga upp och hinna diskutera varje elev och dennes situation på hästryggen. Detta utgör den pedagogiska situation ridlärarna dagligen befinner sig i, säger hon.

För att framtidens undervisning inom ridkonst ska bli bättre har Susanne Lundesjö Kvart funderat över möjliga förändringar. Eleverna skulle kunna släppas in mer i en dialog och uppmuntras till reflektion. Ett sätt kan vara att förlänga ridlektionerna, ett annat att lugna ner tempot under lektionerna. Kanske kan lektionen filmas och sedan analyseras vid en avsutten aktivitet.

Dagens undervisning följer ofta en mall som har sitt ursprung från militära traditioner vilket kan upplevas omodernt och som behöver förändras.

Svårt lära ut ryttarkänsla

Hur kan ridlärare och tränare lära ut ryttarkänsla till sina elever? Är det alls möjligt att göra i en grupp och vilka uttryck använder man för att eleven ska förstå när det känns rätt?

Forskaren Susanne Lundesjö Kvart har tagit sig an denna svåra frågeställning i en doktorsavhandling inom pedagogik vid Uppsala universitet, Konsten att undervisa ryttare – en studie om ridlärares pedagogiska praktik.

susanne-lundesjo-kvart-forskare-ridkonst-avhandling-fotocarinwrange

Hur man lär ut en känsla till ryttare har varit en röd tråd genom hela avhandlingen för Susanne Lundesjö Kvart. Foto: Carin Wrange

Med en bakgrund som utbildad ridlärare och numera adjunkt på hippologenheten vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), är hon väl bekant med problemet att förklara för ridande elever hur det ska kännas på rätt sätt.

– Det finns egentligen inga helt enkla instruktioner att ge när ridlärare vill förmedla ryttarkänslan till eleverna. Man måste helt enkelt leta tillsammans och det kan vara svårt att hinna med när en lärare undervisar en hel grupp med många elever, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Hos många av landets ridskolor bedrivs verksamheten enligt samma principer som man har gjort under lång tid. Barn, ungdomar och vuxna vill lära sig grunderna för ridning och målsättningen hos dem varierar stort. En del elever har kanske aldrig varit nära hästar tidigare medan andra har mer erfarenhet av hästkontakt med sig.

Komplex situation för ridlärarna

För varje ridlärare är det en utmaning att få såväl hästar som elever att hitta varandra och klara av att göra de övningar som är tänkta för just den lektionen. I en licentiatavhandling som Susanne Lundesjö Kvart presenterade 2013 kallade hon det för ett ”triangeldrama” där lärarna både skulle ta ansvar för hästarnas välfärd som elevernas lärande. För vissa ridlärare var det en ekvation som inte alltid gick ihop vilket framkom i de intervjuer som gjordes inom forskningen.

– Ridlärare har en oerhört komplex situation att hantera när de utför sitt arbete. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till som påverkar hur varje lektion utvecklas. Jag brukar kalla det för hästfokus, elevfokus och ofokus, säger Susanne Lundesjö Kvart.

jan-jonsson-instruktion-ridkonst- fotocarinwrange

För att kunna lära ut ryttarkänsla kan lärarens eget kroppsspråk komma väl till pass. Här undervisar Jan Jönsson en grupp hippologer. Foto: Carin Wrange

I sina fortsatta studier har hon filmat hur ridlektioner på olika nivåer genomförs i praktiken. Läraren har varit utrustad med kamera på huvudet samt att kameror varit utplacerade i hörnen i ridhusmanegen. I det gedigna filmmaterialet fann Susanne Lundesjö Kvart att lärarens instruktioner vid grupplektioner ofta gavs individuellt under en kort stund till de olika eleverna och att vissa elever sökte mer kontakt än andra.

– Det handlar mycket om timing för att få varje elev att förstå vad hen behöver göra just då. Det är helt klart ett tydligt samspel mellan lärare och elev i den stunden, en typ av coaching.

Vid alla typer av ridlektioner spelar det även stor roll hur hästen reagerar just den här dagen och vilka signaler den ger till sin ryttare. Känner till exempel ryttaren att hästen slänger ut bakdelen från fyrkantsspåret och vad gör man för att rätta till det? Och hur gör man en korrekt galoppfattning?
Diskussionen om ryttarkänslan går som en röd tråd genom hela avhandlingen och Susanne Lundesjö Kvart har sökt svar på frågan hur den kan göras tillgänglig för eleverna. Vilka faktorer spelar roll och hur kan läraren eller tränaren hjälpa sina elever att hitta känslan?

– Många elever vill kunna utnyttja sina lektioner för enbart ridning men jag tror det är väldigt viktigt att förändra pedagogiken på ridskolor och lägga in mer teori och gemensamma diskussioner för att öka förståelsen för hästen, säger Susanne Lundesjö Kvart.

– Det är status att vara en duktig ryttare men för att bli det anser jag att man också måste ha en gedigen kunskap om hästen som biologisk varelse för att förstå dess behov och signaler.

Behövs nya grepp inom ridundervisningen

Hon pekar på vikten av att förstå vad det innebär att samarbeta med en häst oavsett om man sitter i sadeln, sköter om den i boxen eller leder till ridhuset. Varför är hästar så olika och reagerar som de gör? En ökad kunskap om bland annat hästars beteende och skötsel leder till ökad säkerhet såväl på ridskolan som längre fram när man kanske köper egen häst, menar Susanne Lundesjö Kvart.

ridlarare-ridlektion-ridelev-fotoagnes

Det behövs ett tydligt samspel mellan elev, häst och lärare under varje lektion för att förmedla budskapet om ryttarkänsla. Foto: Agnes Öhman

I sitt arbete vid hippologenheten på SLU håller hon föreläsningar för ridlärare med olika bakgrund och för hippologstudenterna ute på riksanläggningarna. Under dessa möten och diskussioner brukar hon uppmana till att våga prova nya grepp inom ridundervisningen på olika nivåer.

– Varför måste alla eleverna alltid sitta till häst samtidigt? Kanske lär de sig mer från marken om de kan se hur en elev eller läraren till häst visar hur en rörelse ska ridas, eller var skänkeln ska placeras.

De erfarenheter som Susanne Lundesjö Kvart har funnit i sitt avhandlingsarbete Om konsten att undervisa ryttare kommer att presenteras i en bok om ridundervisning för utbildning av ridlärare på olika nivåer. Hon skriver boken tillsammans med Gabriella Torell Palmquist, lärare i pedagogik på Ridskolan Strömsholm och Sue Halden Brown, internationell equestrian coach från Australien.

– Det saknas litteratur med vetenskaplig grund om pedagogik vid ridundervisning. Den litteratur som finns om undervisning är oftast kopplad till skola och klassrumsundervisning. Den typen av litteratur kan vara svår att ”översätta” till ridsammanhang och därför ser vi att en bok inom detta område behövs, säger Susanne Lundesjö Kvart.

Källa: Konsten att undervisa ryttare: En studie om ridlärares pedagogiska praktik – avhandling vid Uppsala universitet

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige