– Att ha både forskarstuderande och intressenter i branschen i samma kurs var en utmaning men främst var det en möjlighet att utbyta idéer, uppmuntra kommunikation och hjälpa varandra att bli bättre när det gäller att skilja fiktion från fakta och basera hästvälfärdsbedömning på evidensbaserad vetenskaplig information, snarare än bara subjektiv bedömning ”, säger Elke Hartmann från SLU, som initierade och ledde kursen tillsammans med Maria Vilain Rørvang (SLU).
-Att överbrygga vetenskap med praktik är centralt om vi vill förbättra hästvälfärden och människors säkerhet och förhoppningsvis har vi planterat många frön under den här veckan, sade arrangörerna.
Professor Paul McGreevy, en av de inbjudna internationella föreläsarna, betonade att ridvetenskap inte syftar till att göra ridning till en vetenskap eller att säga till ryttare vad de ska göra, utan att utvärdera vad som fungerar och vad som inte fungerar vad gäller hästens välfärd och hur man uppnår bästa träningsresultat.
Som en vetenskaplig disciplin använder ridvetenskap robusta kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga metoder för att definiera och mäta inverkan av mänskliga insatser för hästars välfärd.
-Innovativ teknik, som tygeltryckmätare för att mäta kontakten mellan ryttarens händer och hästens mun via betslet, kan hjälpa till att få fram fakta och nyansera de ofta känslobaserade argumenten som förs fram i den aktuella debatten om hästvälfärd, sade Paul McGreevy.
Stress, välfärd och livskvalitet
Centrala frågor under kursen behandlade hästars naturliga beteende, deras kognitiva förmågor, bedömning av stress, välfärd och livskvalitet och viktiga egenskaper hos bra hästtränare. Ämnesområdets bredd betonar vikten av att bedömningar av hästvälfärd sträcker sig långt utöver utbildningscentra eller tävlingsarenor eftersom prestation enbart är osannolikt någon pålitlig indikator av god hästvälfärd. Att ta hänsyn till de övriga 23 timmarna av hästens dag förutom träning är lika viktigt eftersom människans kunskaper och färdigheter har en betydande effekt för hästens välfärd.
-Hästsport är för närvarande i allmänhetens intresse och utan dess stöd och acceptans för hästsportens metoder och utövande riskerar vi hästsportens framtid, sade professor Paul McGreevy.
En av övningarna för kursdeltagarna var att tillämpa en kostnads-nytta-strategi för att fatta etiska beslut för att motivera eller avvisa vissa metoder och att bedöma effekterna av olika scenarier på hästvälfärden.
Kursen har också riktat ljuset på frågorna; Vad skiljer vetenskap från fiktion? Vad man ska se efter när man utvärderar kvaliteten på experimentella studier och de populärvetenskapliga artiklarna som rapporterar om forskningsresultat? Hur kan vi översätta vetenskap till tillgängliga rapporter som underlättar direkt tillämpning i praktiken?
-Förhoppningsvis, förutom att ge några svar på de många frågorna kring hästvälfärd och utbildning, kommer kursen att främja kommunikationen mellan forskning och praxis för att gemensamt säkerställa en hållbar och etisk användning av hästar”, sammanfattade Elke Hartmann och MariaVilain Rørvang genom att citera Paul McGreevy; ”att bli en reflekterande utövare och reflekterande forskare kommer säkert att bidra till att uppnå detta mål.”
Kursen avslutades fredagen den 16 augusti med en paneldiskussion med Peter Kallings från Svenska Ridsportförbundet (veterinär och ordförande för hästvälfärdskommittén), Mari Zetterqvist Blokhuis (professionell ridlärare) och Cecilia Ekeberg (veterinär, hovslagare).
-Vi vet mycket om hästar och ridvetenskap, men det finns ett behov av att kommunicera denna kunskap för att överbrygga klyftan mellan vetenskap och praktik. Jag tycker att denna kurs är ett viktigt steg mot det ”, betonade Peter Kallings vid paneldiskussionen.
Fakta:
Kursen finansierades av NOVA (Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network) och Sveriges lantbruksuniversitets forskarskola för veterinärmedicin och djurvetenskap (GS-VMAS).
Kursarrangörerna hoppas kunna erbjuda kursen igen år 2020 och därmed locka studenter och andra hästprofessionella till SLU som har en lång tradition att erbjuda utbildning i hippologi och hästvetenskap vid de tre riksanläggningarna Strömsholm, Flyinge och Wången
Källa: Sveriges lantbruksuniversitet
