Forskarna Anna Jansson och Sara Ringmark vid SLU gjorde under 2.5 år studier på en grupp unga gotlandsruss som hölls på bete året runt på marker söder om Uppsala. Russen hölls i tre stora hägn som erbjöd både gräsmark och skogsmark. Det fanns tillgång till ligghallar och vatten men hästarna fick inget extra foder utöver det som växte i markerna.
Under hela perioden mättes russen regelbundet när det gällde deras hälsa, bland annat vikt och hull. Forskarna tog även betesprover en gång i månaden för att analysera hur betets kvalité varierat under året. Det är dessa resultat som nu redovisas och som visar att näringsvärdena var bättre än förväntat.
-I perioden från oktober till februari varierade kvoten mellan smältbart råprotein (smb rp) och energi i genomsnitt mellan 9 och 10 g smb rp/MJ. Det är en mycket hög kvot och motsvarar det behov som de allra mest krävande hästarna har, till exempel digivande ston. Behovet för en vuxen häst som inte är dräktig eller ger di är 6 g smb rp/MJ. Betet verkar alltså inte ha ett begränsat proteininnehåll, även om det fanns enstaka prover som var låga, säger Anna Jansson och Sara Ringmark.
Det lägsta innehållet av smb rp som uppmättes, 30 g/kg torrsubstans (ts), skulle en vuxen 500 kg häst behöva konsumera 12 kg torrsubstans bete för att täcka sitt underhållsbehov, vilket ligger inom ramen för hästens konsumtionskapacitet.
Innehållet av energi varierade
Någon större begränsning i proteinkoncentrationen fanns alltså inte men energiinnehållet varierade i perioden oktober till februari i genomsnitt mellan 5-9 MJ/kg torrsubstans. Vid ett energiinnehåll runt 5 MJ/kg torrsubstans kommer en del hästar inte att ha konsumtionskapacitet att få i sig hela sitt energibehov.
-Det innebär att ett energitillskott behöver ges, såvida inte hästen har extra hull att förbränna. Om betet innehåller mer än 8 MJ/kg torrsubstans så räcker den energikoncentrationen för de flesta vuxna ridhästar. Begränsning kan dock vara att tillgången på bete, både i tid och i mängd, är för liten för att hästen skall hinna äta hela sitt energibehov varje dag. Om betet är väldigt kort betat så blir varje tugga inte så stor. Om hästen inte är fet, och av den anledningen skulle må bra av att förbränna lite fett, så behövs det alltså stödutfodras med energi, säger forskarna vid SLU.
Den som vill ha en uppfattning om energi- och närinsinnehållet på ett bete kan ta prov för att få en uppfattning om energi- och näringsinnehållet. Provet bör tas nära marken på gräsplättar där man ser att hästarna ofta betar. Man kan också ta ett träckprov och analysera för råproteininnehållet hos ett vanligt foderlabb eftersom det finns ett visst samband mellan råproteininnehållet i träcken och råproteininnehållet i det hästen har ätit. Innehållet av råprotein i träcken (g/kg ts) motsvarar cirka 70 procent av det i betet (g/kg ts) men variationen kan vara stor.
Vinterbete rekommenderas vid foderbrist
Forskarna vill med anledning av sommarens torka och foderbristen i Sverige i år, rekommendera att hästar utfodras med bete även under vinterhalvåret, i alla fall upp till Uppsalatrakten.
Då krävs att man har tillräckligt stora marker så att ett vegetationstäcke hela tiden täcker marken (inga lerhagar) samt att gräset betats kort redan under sommaren och hösten. Ett bete som inte betats under sommaren (förvuxet) kan ha mycket lågt protein- och energiinnehåll om det inte skett en viss återväxt under det vissna gräset. För att få en uppfattning om kvalitén på den typen av bete måste ett foderprov tas. Det gör man genom att gå längs en diagonal på fältet och klippa ett prov ca 5 cm från marken var 15-20 meter
FAKTA:
Russen hölls i tre hägn 10 km söder om Uppsala. I varje hägn gick fyra russ på en yta om ca 10 hektar (3 ha äng och 7 ha skog). Betesproverna är insamlade en gång i månaden från ängsmarkerna. Prover togs där hästarna sågs beta. De månader då marken var täckt av snö och is togs inga prover (men hästarna betade både på ängs- och skogsmarken ändå genom att krafsa bort snön). Höst- och vintertid var delar av ängsmarkerna mycket kort betade men ett vegetationstäcke fanns alltid kvar.
