Kraftfoder utgör idag en stor del av många högpresterande hästars foderstat. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det skulle vara det bästa. Däremot vet vi att kraftfoder kan ge upphov till flera sjukdomar och problem såsom korsförlamning, magsår, fång och beteendestörningar. Så – behövs kraftfoder till våra presterande hästar, egentligen?
Bakgrund
Hästens foder brukar delas upp i grovfoder och kraftfoder. Grovfodret utgör basen i hästens foderstat och hit räknas till exempel hö, hösilage, ensilage, halm och vanligt bete. Kraftfodret ges som ett komplement till grovfodret och kan till exempel vara havre, betfor eller olika pellets.
Idag utgör kraftfodret en stor del av foderstaten för hårt arbetande hästar.
Detta beror på att de vanligaste grovfodren som produceras för häst inte är tillräckligt energirika men också på att det finns en tro att kraftfoder i sig är prestationshöjande.
Grovfoderutfodring är emellertid inte heller helt problemfritt. Utfodring med till exempel ensilage förknippas av många med problem som lös träck och prestationsnedsättning. En del av de störningar som rapporteras från hästägare och tränare verkar i många fall sammanfalla med ett foderbyte.
Målet med detta forskningsprojekt vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har varit att kunna ge bättre rekommendationer för i vilken utsträckning ett energirikt grovfoder kan användas i foderstaten till hårt arbetande hästar och hur sammansättningen och konserveringsmetoden på fodret påverkar hästars grovtarmsmiljö, ämnesomsättning, vätske- och syrabasbalans och svar på arbete.
Nedan presenteras forskaren Anna Janssons rekommendationer från studien.
Forskning på utfodring av travhästar i träning har visat:
- Att en grovfoderfoderstat resulterar i en större plasmavolym jämfört med en kraftfoderfoderstat (50 procent kraftfoder, 50 procent grovfoder med lägre energiinnehåll) vilket kan vara positivt för borttransport av värme och restprodukter från muskulaturen under arbete och minska effekterna av ”uttorkning” i samband med resa och
- Att den aeroba energiomsättningen (som inte genererar mjölksyra) eventuellt effektiviseras men att upplagringen av glykogen försämras vilket troligtvis utgör en begränsning för prestationsförmågan
- Att flera hästar agerade mer hetsigt vid ett arbetstest på bana när de konsumerade stora mängder kraftfoder jämfört med en grovfoderfoderstat och att hjärtfrekvens och andning var förhöjd hos alla efter arbetet
- Att ett stort intag av råprotein och vallfoder i form av ensilage inte påverkar det metaboliska svaret under arbete men att det ökar belastningen på vätskebalansen vilket kan vara negativt för hårt arbetande/tävlande hästar
- Att effekterna på grovtarmsmiljön av ett foderbyte mellan ett vallfoder med lågt respektive högt råproteininnehåll och mellan ensilage och hö var små hos hästar som fodrades på underhållsnivå men orsakade förändringar i träcksammansättningen inom två dygn hos hästar med större foderintag.
