Fler kvinnor tränar galopphästar
Inom projektet har ny kunskap om hur genusrelationer inom hästnäringen skapats, upprätthållits och delvis förändrats tagits fram. Idag är en central fråga för kapplöpningssporterna hur och varför kvinnor under efterkrigstiden i ökad utsträckning fått tillträde till sporterna samtidigt som en manlig över- och kvinnlig underordning fortfarande är tydlig, särskilt inom travsporten.
Inom projektet har ny kunskap om hur genusrelationer inom hästnäringen skapats, upprätthållits och delvis förändrats tagits fram. Idag är en central fråga för kapplöpningssporterna hur och varför kvinnor under efterkrigstiden i ökad utsträckning fått tillträde till sporterna samtidigt som en manlig över- och kvinnlig underordning fortfarande är tydlig, särskilt inom travsporten.
En annan för sporterna relevant aspekt har med etnicitet att göra. Har det funnits liknande utestängningsmekanismer gentemot människor med invandrarbakgrund som mot kvinnor, och hur ser de etniska relationerna inom sporterna ut i dag?
En tredje fråga har varit hur de unga som lockas att arbeta med hästar ska skyddas i en tuff arbetsmiljö. Dessa frågor kring genus, etnicitet och generation är synnerligen relevanta för kapplöpningssporten att diskutera i dag om det skall finnas någon trovärdighet i att man själv kallar sig en folkrörelse.
Växte i maskulina miljöer
Trav- och galoppsport växte fram i maskulina miljöer under 1800-talet. Hästen var maskulint genuskodad, och sporten utvecklades i militära miljöer, skogsbruket i norra Sverige (kallblodstravet) och storgods i södra Sverige (varmblodstrav).
I början av 1900-talet dominerade amatörsporten och framför allt galoppsporten. Med införandet av totalisatorn ökade framför allt travsporten i omfattning, medan galoppsporten i relation till travsporten föll tillbaka. Med tiden har båda sporterna professionaliserats, galoppsportens intäkter från hästägare och spelet har, när hänsyn tagits till inflationen, minskat under de senaste 50 åren.
Den ekonomiska utvecklingen har med all säkerhet påverkat genusrelationerna inom sporten och galoppsporten har genomgått en tydlig feminiseringsprocess- allt fler kvinnor har kommit in på alla nivåer, med början redan på 1940-talet. En viktig faktor för detta inträde var att de kvinnor som kom in i galoppsporten under denna tid i hög utsträckning kom från medel- eller överklassen.
Nya regler släppte in kvinnorna
Men det räcker inte med att studera de ekonomiska villkoren för att förklara denna utveckling. Institutionella villkor, såsom till exempel reglementet, är andra viktiga faktorer. Inom galoppsporten gjordes det möjligt för kvinnor att rida som amatörer mot män och träna hästar som professionella tränare redan på 1940-talet. Först på 1970-talet blev det möjligt för kvinnor att rida som professionella jockeyer.
De sociala villkoren är också viktiga att förstå för att förklara kvinnors möjligheter inom galoppsporten. Genom att några kvinnor fick stöd av betydelsefulla män inom galoppsporten öppnades dörrar för kvinnor som ryttare och tränare.
Travsporten är fortfarande i huvudsak manligt dominerad vad gäller tränare och i mindre utsträckning vad gäller kuskar. Bland hästskötarna är majoriteten kvinnor. Kvinnor började komma in som hästskötare under 1960-talet. Då betonades det fortfarande att yrkeskunskap handlade om styrka, mod och teknisk ingenjörskonst, kompetenser som ofta förknippas med skapade föreställningar om manlighet.
Förändrad syn på kompetens
Under senare decennier har i stället ”den mjuka och lena körhanden” och omsorgskompetenser lyfts fram som viktiga, kompetenser som ofta förknippas med skapade föreställningar om kvinnligt. Förändringen av synen på vilka kompetenser som behövs för att arbeta med hästar har också att göra med avelsframsteg, som innebär att hästar i dag travar mera obehindrat än för flera decennier sedan. På så sätt har den kvantitativa feminiseringen gått hand i hand med en kvalitativ där omvårdnad om hästen betraktats som viktigare än ingenjörskonst och styrka.
Ser man ser till etnisk mångfald är det tydligt att denna är större inom galoppsporten, medan travsporten i huvudsak är etniskt svensk. Här är det svårt att tala om förändring över tid. Inom både trav- och galoppsport spelar relationer baserade på generation en stor roll. För det första genom det att arbetet med hästar ofta påbörjas när en person är relativt ung och att arbetet lärs in under det att det utförs, snarare än i skolbänken, även om teoretiska utbildningssatsningar ökat under senare år. För det andra genom det att maktrelationer inom arbetet upprätthålls eftersom de baseras bland annat på generation.
Text: Stiftelsen Hästforskning, 2014-01-31
Forskningsprojekt: Arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900-2005.
Ansvarig forskare: Susanna Hedenborg, år 2006-2007
Läsa mer?
