Ny forskningsupptäckt ger hopp för astmasjuka hästar

Astma hos häst klassas idag som en kronisk sjukdom. En sjukdom som kan ge andningsbesvär och nedsatt prestationsförmåga hos häst. Det var vad som hände med Pernille Flams islandshäst Larus fra Fagerholt hösten 2021.

– Första gången jag förstod att något var fel var när jag skulle rida ut och han knappt orkade gå framåt. Han brukar vara ganska pigg men nu betedde han sig helt annorlunda. När jag klev av stod han flåsandes med näsborrarna vidgade – och då hade vi skrittat knappt femtio meter, säger Pernille Flam.

”Jag vill inte behöva döma ut honom som tolvåring”

Pernille och Larus hade sedan 2019 tränat aktivt både uppsuttet och från marken, med ambitionen att vara startklara för tävling. Men när de första symptomen på luftvägsproblem uppkom fanns inget annat att göra än att ställa av Larus. Och söka veterinärvård.

Larus behandlades upprepande gånger med kortison för att lätta symptomen med andningssvårigheterna. Men behandlingarna gav kortvarig effekt och efter ett par månader behövdes en ny kortisonspruta. En process som upprepades gång på gång.

– Men det kändes inte som att det riktigt hjälpte utan det blev bara igångsättning, vila, igångsättning och sedan vila igen. Och jag tänkte att så kan vi inte ha det! Någonting är uppenbarligen fel, och jag vill inte döma ut honom som tolvåring. Han har ju mer än halva livet kvar framför sig.

Det var då Pernille fick kontakt med Miia Riihimäki, en av forskarna bakom studien kring mastceller. 

– Och det var då vi kom fram till att Larus hade astma. Troligen som en reaktion på pollensäsongen, säger Pernille Flam om utredningen hos veterinären och forskaren Miia Riihimäki.

Larus gick redan sedan tidigare på lösdrift, med dammfritt underlag i ligghallen. Det är två åtgärder som rekommenderas av veterinärer som arbetar med så kallade ”luftvägshästar”. Det vill säga hästar som på olika sätt har problem med andningen.

Hos forskaren Miia Riihimäki inledde Pernille och Larus dessutom en behandling för desensibilisering mot pollen. En metod för att succesivt vänja honom för den exponering han under utredningen visat sig reagera på.

Betydelsefull forskning

Det har nu gått ett par månader in i behandlingen, och Pernille beskriver skillnaden som kolossal. Fortfarande kan lite hosta uppstå under uppvärmning, men de är nu igång och tränar igen. Dessutom med hopp om att de kan få ytterligare många fler år tillsammans.

– Jag är jätteglad för den hjälp vi har fått och den här typen av forskning är otroligt betydelsefull. Har man en häst som får problem med andningen förstår man hur otroligt mycket det påverkar – och hur viktigt det är att kunna få behandling som fungerar.

Men varför Larus utvecklade astma är det ännu ingen som vet. Däremot kan från forskarhåll konstatera att hästar som lider av sjukdomen vanligen får ansamlingar av inflammatoriska celler, så kallade mastceller, i luftvägarna.

Men för att bättre förstå utveckling av astma och på ett effektivt sätt kunna behandla hästar som lider av tillståndet krävs mer kunskap om hur sjukdomstillståndet egentligen är uppbyggt. Och det är där den nya upptäckten om mastcellers funktion är en pusselbit på vägen.

– Den typen av kunskap kan göra det möjligt att utveckla mer effektiva och riktade behandlingar som motverkar de negativa effekterna som mastcellerna har – bland annat vid sjukdomstillstånd som astma, säger Sara Wernersson, en av forskarna bakom studien.

Hoppfull framtidsprognos – även för andra hästsjukdomar

I sitt arbete att kunna studera mastcellerna från hästars luftvägar utvecklade forskarna dessutom en ny reningsmetod, vilket har gjort stor skillnad. Genom metoden kan det framöver även bli möjligt att studera den här typen av inflammatoriska celler, mastceller, även i andra sammanhang. Exempelvis i koppling till andra sjukdomar som hästar kan drabbas av – t.ex. sommareksem.

Text: Lisa Chröisty, redaktör HästSverige 2023-06-08.