Vad göra när avmaskningen inte fungerar?

Vissa hästar avmaskas upp till sex gånger per år för att hålla parasiterna borta. Andra hästar får endast en årlig avmaskning.

Veterinärinstitutet i Oslo har i ett norskt-svenskt projekt undersökt i vilken utsträckning parasiter faktiskt dödas av en avmaskningskur.  Resultaten är inte uppmuntrande.

Undersökte resistens

Forskaren Inger Sofie Hamnes visar hur en spolmask ser ut. Det är en parasit som främst drabbar föl. Foto: Veterinärinstitutet i Oslo

Under två år gjorde forskarna undersökningar i fler än 100 stora och små stall i Norge.

Målet för forskarna Inger Sofie Hamnes och hennes kollega Carl Fredrik Ihler på NVH (Norges veterinärhögskola) var att kartlägga resistens och kontrollåtgärder när det gäller parasiter.

Studierna har finansierats av Stiftelsen Hästforskning.

- Vi frågade hästägarna hur ofta de avmaskar och om de har andra förebyggande åtgärder. De har också svarat på vem de frågar om råd när det gäller parasitkontroll, säger Inger Sofie Hamnes.

Det var stor skillnad i hantering mellan de olika stallarna. Trenden är att stora stall och stuterier oftare avmaskar i nära samarbete med veterinärer, medan mindre stall ger färre doser per år.

Gödsel från avmaskade hästar kontrollerades

Vid Veterinärinstitutet kontrollerade forskarna hästgödsel från 184 hästar fördelat på 20 stora stallar som hade behandlats med olika avmaskningsmedel 10 dagar i förväg. Resultaten visade att drygt 40 procent av hästarna var parasitfria, trots att de hade just blivit avmaskade.

- Jag fruktade tyvärr att det var så. Resultaten överensstämmer med en tidigare studie vid NVH 1995, där 14 av 17 stallerna hade en reducerad effekt av avmaskningsmedel.

På 1960-talet kom flera nya avmaskningsmedel på marknaden. Optimism var hög, man trodde att det nu fanns en permanent lösning för att bekämpa parasiter hos olika djur. Men glädjen var kortvarig. Efter några år sågs de första resistenta parasiterna hos får.

De senaste 30 åren har det inte utvecklats några nya preparat av denna typ på marknaden. Samtidigt kommer rapporter från hela världen att avmaskningsmedel med brett spektrum har tappat effekt.

Resistens har kommit för att stanna

De preparat som nu använts i cirka 50 år har utvecklat resistens mot anthelmintika. Det har skett en mutation som sedan gått i arv. Vissa maskar har gener som gör dem resistenta mot ett visst läkemedel, och denna resistens går i arv.  Om hästen varje gång avmaskas med samma preparat ger det perfekta förhållanden för de resistenta parasiter som då blir ännu fler.

Undersökningarna från Veterinärinstitutet visar att avmaskningsmedlen fungerar olika. Panacur och Banminth fungerar klart sämst, medan Ivomec är det enda av de tre avmaskningsmedlen som för närvarande fungerar korrekt.

- Vi måste sluta tro att vi kan behandla oss bort från problemet. Resistenta parasiter hos häst försvinner inte, säger Inger Sofie Hamnes.

Som en del av forskningprojektet pågår analyser vid SLU i Sverige som undersöker om det finns någon genetisk likhet mellan resistenta rundmaskar i Norge och Sverige, men resultaten är ännu inte klara.

Måste tänka nytt

Förebyggande åtgärder är den framtida lösningen för att undvika ökad resistens. Betesputsning, anläggning av grus eller sand i rasthagar samt sambetning med andra djurslag är bra åtgärder. Betesmarker behöver dessutom få vila ibland. Inga maskar kan överleva i en hage som har varit hästfri i två år.