Vaccin mot kvarka på väg

Kvarka är en plågsam sjukdom som ofta också innebär stora ekonomiska förluster för ridskolor och travstallar. Men nu finns ett vaccin i sikte.

Han beskriver det som en krigszon. Fienden är kvarkabakterien Streptococcus equi, slagfältet är hästens lymfkörtlar och vapnet är molekylärbiologi. Bengt Guss är professor i mikrobiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Det har varit en lång och mödosam process, men nu är vi faktiskt nära ett färdigt vaccin mot kvarka.

Tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet har han under många år studerat kvarkabakterien med målet att utveckla ett vaccin mot kvarka. Dessutom har teamet ett nära samarbete med en forskargrupp vid Animal Health Trust, Newmarket, England.
– Våra framgångar är resultatet av ett gott och nära samarbete.

Näsflöde är vanligt vid kvarka. Foto: Carin Wrange

En besvärlig bakterie Streptococcus equi är närbesläktad med människans grupp A-streptokocker, som orsakar halsfluss. Men S. equi-bakterien drabbar nästan bara hästar och orsakar en sjukdom kallad kvarka.

Kvarka är en allvarlig luftvägsinfektion som sprids direkt mellan hästar men också via kontaktytor som utrustning och stall. Hästen får hög feber, ofta med näsflöde och svullna lymfknutar, som kan leda till andningssvårigheter.

Bakterien är mycket besvärlig och kan finnas kvar i många veckor efter att en häst blivit symptomfri vilket orsakar omfattande och ofta kostsamma isoleringsåtgärder i kvarkastall.

Multikompetent mikrob

I mer än tio år har teamet arbetat mot målet att bekämpa kvarka. För att göra det har bakterien studerats på molekylär nivå.

– Det är spännande. Genom studier av arvsmassan kan man anta att bakterien är oerhört kompetent, den kan producera olika proteiner som påverkar flödet runt bakterier, störa hästens immunförsvar, specifikt döda vissa celler och dessutom både binda sig till eller maskera sig till kroppsegen vävnad, säger Bengt Guss.

Streptococcus equi har alltså flera olika vapen för att både attackera hästen och att undkomma hästens försvarsmekanismer, immunförsvaret.

Föränderlig fiende

Hur bär sig då bakterien åt? Jo, den producerar proteiner, där vissa är enzymer, med olika egenskaper som antingen sitter fast i den egna cellväggen eller som transporteras ut i omgivningen. Man antar den kan producera ett 60-tal olika sådana här olika proteiner.

Men med hjälp av proteinerna tycks bakteriens egenskaper förändras under sjukdomsförloppet. Vissa egenskaper aktiveras under inledningsskedet då bakterierna tar sig in via hästens nos och mun – medan andra aktiveras när bakterierna interagerar med hästens immunförsvar i den infekterade vävnaden.

– Några av de mest spännande är de enzymer som bokstavligen klyver sönder eller inaktiverar antikroppar!
Dessutom kan bakterien producera en kapsel av hyaluronsyra som skyddar bakterien och försvårar för immunförsvaret att nå den.

Vaccin på väg

För att utveckla ett vaccin krävs grundforskning vilket i det här fallet har stöttats av Stiftelsen Hästforskning, Formas och SLU, men för att utveckla ett vaccin krävs betydligt mer finansiellt stöd och ett industriellt kunnande. Forskarna har tillsammans med Nordvacc Läkemedel bildat ett gemensamt nytt företag kallat Intervacc AB.

– I ett vaccin gäller det sedan att hitta en bra mix av vilka proteiner som ska användas i kombination med vilka. Vi kan ju inte använda alla, det blir alldeles för kostsamt, det gäller att hitta en kombination som ändå ger ett bra skydd, säger Bengt Guss.

Vägen har varit lång och mödosam inte minst för att det inledningsvis var svårt att hitta finansiering.
– Och det gäller att vara uthållig, det tar tid att anpassa produktionen av vaccinet så att det uppfyller myndigheternas olika krav.

En realistisk gissning är att vaccinet finns ute på marknaden inom ett par år.
– Om vi når målet skulle det kunna innebära att vi faktiskt är snabbare på hästsidan än på humansidan, säger Bengt Guss.

Kvarka »
Infektioner »

Vaccin mot kvarka hos häst

Molekylärbiologiska studier av hästpatogena streptokocker för ökad kunskap om
sjukdomen kvarka

Finansierat av Stiftelsen Hästforskning

Forskare: professor Bengt Guss, SLU  2013-12-17