Spatt kan upptäckas tidigare

Spatt, kronisk artros, är många hästägares mardröm. Ny forskning har hittat ett sätt att upptäcka tidig spatt med modern bilddiagnostik.

Spatt är en kronisk form av artros som bryter ner ledbrosket i hästens glidleder och gör att många hästar blir halta. Ännu vet man inte varför hästar får benspatt, men det finns olika teorier om att det kan vara genetiskt eller relaterat till hästens benställning.

Nu har forskare upptäckt att det går att upptäcka förändringarna i hästens leder tidigt genom moderna bilddiagnostiska metoder. Detta kan i sin tur leda till ökad kunskap om hur tidig spatt ser ut vid en vanlig röntgenundersökning och var den uppstår.

– Förhoppningsvis kommer vi att kunna följa hur förändringarna utvecklas och förstå varför sjukdomen uppkommer. I framtiden kan det innebära att vi har möjlighet att starta en behandling i god tid innan hästen drabbats av hälta, säger Charles Ley, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

Med mer avancerad bilddiagnostik är det möjligt att tidigt upptäcka spatt hos häst. Här undersöker Charles Ley, SLU en av hästarna i projektet. Foto: Kerstin Hansson

Börjar ofta i tidig ålder
Diagnosen benspatt betyder att hästen har en kronisk inflammation i hasledens glidytor, vilket i sin tur kan ge upphov till benpålagringar runt den drabbade leden. Hästen får ont och haltar och får en ryckig gång med bakbenen – därav namnet spatt.

– Undersökningar av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har visat att sjukdomen startar i tidig ålder, många gånger flera år innan hästen visar symptom eller röntgenförändringar, säger Charles Ley.

Det har gjort det svårt för en hästägare att veta om hästen är lämplig för avel eller hållbar som rid- eller tävlingshäst.

Vill upptäcka i tidigt skede
Forskarna har därför undersökt om det går att upptäcka spatt i ett tidigt skede. Islandshästar utvecklar oftare än andra raser spatt och Charles Ley och hans kollegor valde därför att under 2,5 år studera 38 islandshästar, med och utan föräldrar med konstaterad spatt.

Hästarna slaktades för livsmedelsproduktion och haslederna undersöktes med modern bilddiagnostik: magnetkamera, skiktröntgen samt olika mikroskopiska undersökningar.

– Med hjälp av moderna bilddiagnostiska metoder kunde vi vid den mikroskopiska undersökningen hitta dubbelt så många hästar med begynnande spattförändringar jämfört med gamla diagnosmetoder. Vi kunde också se att de förändringar vi såg vid undersökningarna med skiktröntgen och magnetkamera var verkliga förändringar på en mikroskopisk nivå, säger Charles Ley.

Svaret på gåtan
De första förändringarna hos islandshästar med spatt visade sig ske i den icke-mineraliserade broskdelen och i ledens mineraliseringsfront (benytan mot leden) – något som inte är känt sedan tidigare. Förändringarna kan upptäckas med vanlig röntgen.

– Mycket forskning återstår innan allt är klart, men nu när vi vet var vi ska leta så hoppas vi att vi har en metod för att identifiera unga hästar med hög risk att utveckla spatt.

På så sätt kan de tas bort från aveln och därmed i framtiden begränsa antalet hästar med spatt.

– Naturligtvis hoppas vi också att det i framtiden ska finnas ett botemedel som hejdar utvecklingen av de smärtsamma spattförändringarna, avslutar Charles Ley.

Bilddiagnostik viktigt hjälpmedel

Benspatt (osteoartros/osteoartrit) är en vanlig sjukdom i haslederna hos islandshästen med påverkan på hästens hållbarhet.

Tidigare studier har visat att hos islandshästar som är äldre än 8 år gamla så har 23-33 procent röntgenologiska förändringar typiska för benspatt. Undersökning av hasleder hos hästar som slaktats av annan orsak än hälta har påvisat att sjukdomen påbörjats i tidig ålder.

Tidsspannet mellan de tidiga förändringarna och den kliniska manifestationen av sjukdomen innebär en svårighet för hästägaren både med avseende på eventuell avel och utbildning till hållbar ridhäst eller tävlingshäst.

Vid diagnostik av benspatt används huvudsakligen konventionell röntgen, en teknik som saknar förutsättningar att kunna påvisa de tidiga förändringarna. Genom att använda moderna bilddiagnostiska metoder vilka kan ge båda snitt- och tredimensionella bilder finns en möjlighet att i större detalj undersöka hela ledens olika komponenter något som inte är möjligt vid en histopatologisk undersökning där man endast kan välja små områden av leden för diagnostik.

38 islandshästar undersöktes
Studiematerialet består av haslederna från 38 islandshästar. Vid framavlandet av studiematerialet har syftet varit att hälften av hästarna har en hög risk för OA och den andra hälften en låg risk för OA.

Hästarna har undersökts på Island med 3D video morfometri och med konventionell röntgen. Vid 27-29 månaders ålder slaktades hästarna. Haslederna transporterades till Uppsala i färskt tillstånd och anlände inom 24-50 timmar varvid de bilddiagnostiska undersökningarna påbörjades. Direkt efter avslutad bilddiagnostisk preparerades lederna för vidare histologisk undersökning.

För att kunna göra en matchning mellan olika bilddiagnostiska metoder och histologi krävs att man garanterar att det histologiska preparatet kommer precis från det område där man ser en förändring med MRT/DT.

Kan förbättra avelsarbetet
Genom denna validering kan MRT/DT fynd som matchats mot histopatologiskt utseende markeras i hela ledens plan och olika topografiska kartor ställas samman vilka kommer att ge information värdefull för förståelsen av sjukdomens patogens. Kännedom om det finns specifika regioner med specifika patologiska förändringar gör att man kan rikta olika bilddiagnostiska undersökningar mot dessa specifika områden.

Det kan även bli möjligt att gradera betydelsen av olika radiologiska fynd. Om man kan koppla detta till konformation och olika riskfaktorer finns en möjlighet till användbara kriterier för att välja ut vilka hästar som bör användas i avel samt är lämpliga att utbilda till rid- och tävlingshästar.

Spatt kan upptäckas tidigare

Läs mest om forskning kring spatt hos häst:

Imagin of early distal tarsal osteoarthritis in Icelandic horses - Charles Ley, veterinärmedicinsk avhandling vid SLU 2014-09-12

Detektionsmetoder för tidiga osteoartrosförändringar i hasleden hos islandshästen med hjälp av tre-dimensionella morfometriska parametrar, bilddiagnostik och moleykylära markörer

Forskare: Charles Ley, Kerstin Hansson, Stina Ekman, Sigridur Björnsdottír, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)
Finansierat av Stiftelsen Hästforskning.

2013-12-17