Så gick studien till
Studien visade att snittat och långstråigt hösilage som producerats från samma vall vid samma skördetillfälle hade i stort sett samma kemiska och mikrobiologiska sammansättning. Öppnade hösilagebalar var hållbara i minst fem dagar då utomhustempetauren var ca 10°C, oavsett om de var snittade eller långstråiga. Snittade balar hade samma balvikt och baldensitet (kg ts per m3) som långstråiga balar, och det fanns inte heller någon skillnad i konserveringsförluster mellan snittat och långstråigt hösilage.
Snittat hösilage inverkade inte annorlunda än långstråigt hösilage på hästars ättid (minuter per kg ts). Tugghastigheten (antal tuggningar per minut) var aningen högre då hästarna åt snittat jämfört med långstråigt hösilage, men skillnaden var mycket liten (differens på 2 tuggningar/minut).
Hästarnas fodersmältning undersöktes via träckens egenskaper, men inga avgörande skillnader framkom vid utfodring med snittat eller långstråigt hösilage. Träckens pH-värde var aningen lägre och halten ättiksyra tenderade att vara aningen högre då hästarna utfodrades med långstråigt hösilage jämfört med snittat, men skillnaderna var mycket små och bedömdes inte ha någon avgörande biologisk betydelse. Det fanns inga skillnader i fördelningen av partikelstorleken i träcken då hästarna utfodrades med snittat hösilage jämfört med långstråigt.
Försöksfodret producerades med samma balpress, från samma gräsvall och i samma skörd. Varannan bal snittades, och varannan bal lämnades långstråig. Balarna vägdes direkt efter inplastning och innan de utfodrades för att konserveringsförlusterna skulle kunna beräknas. Hösilaget utfodrades till 10 skolhästar på Flyinge som ingick i den dagliga undervisnings-verksamheten. Utfodringsförsöket gjordes som ett change-overförsök i två perioder. I den första perioden utfodrades fem hästar med snittat hösilage och fem hästar med långstråigt hösilage, därefter bytte hästgrupperna foder så att alla hästar utfodrades med båda fodertyperna.
Under utfodringsförsöket provtogs fodret för analys av kemisk och mikrobiologisk sammansättning, och hållbarheten efter öppning av balarna studerades med hjälp av temperaturmätningar och analys av hösilagets kemiska sammansättning. Under tiden balen stod öppen provtogs den dagligen under fem dagar.
Olika ätbeteenden hos hästarna observerades dagligen under den sista veckan i varje period. Det var ättid (minuter/kg ts hösilage), tugghastighet (antal tuggningar/minut) och sväljhastighet (antal sväljningar/minut). Hästarnas träck provtogs också dagligen under samma vecka. Träckproverna analyserades för pH, torrsubstans, kortkedjiga fettsyror och partikelstorlek.
Onödig energiåtgång att snitta fodret
Resultatet av försöket visade att snittning av grönmassan vid skörd av rundbalshösilage inte inverkade annorlunda än långstråig grönmassa på konserveringsresultatet, den hygieniska kvaliteten i fodret, hållbarheten efter öppning, hästars ätbeteende eller hästars fodersmältning. Eftersom det generellt sett går åt mer bränsle då snittverket används i balpressen kan det alltså vara onödigt att använda det, men ytterligare aspekter som inte undersökts i detta försök, som till exempel hanterbarheten av fodret vid utfodring, kan spela en större roll.
