Hösilagets hållbarhet efter öppning påverkades i liten utsträckning av skördetidpunkten. Sent skördat hösilage hade inte kortare hållbarhet efter öppning än tidigt skördat hösilage (mätt under 4-5 dagar), trots att antalet jästsvampar i det senast skördade hösilage var högt. Jäst anses normalt vara orsaken till kort hållbarhet hos öppnade hösilagebalar.
När hästarna utfodrades med tidigt skördat hösilage uppvisade de kortare ättid (min/kg ts) och högre äthastighet jämfört med utfodring med senare skördat hösilage. Detta kan ha betydelse för både lätt- och svårfödda hästar, eftersom alla hästar har behov av få tillräckligt långa ättider oavsett hur stort eller litet näringsbehovet är. Tidigt skördat hösilage uppskattades också ha högre smältbarhet än senare skördade hösilage. Det tidigt skördade hösilaget resulterade även i lägst pH och högst halt av kortkedjiga fettsyror i hästarnas träck, vilket var i linje med resultatet från smältbarhetsuppskattningen.
Tvåårigt forskningsprojekt
Projektet löpte över 2 år, det första året utfördes en konserveringsstudie med laboratoriesilor där mikrobiologisk sammansättning i grönmassa och hösilage, konserveringsresultat och hållbarhet efter öppning studerades. Två olika valltyper användes under år 1. År 2 upprepades försöket med endast en valltyp, men fodret konserverades då i konventionella rundbalar och användes i ett utfodringsförsök där hästars ättid, ätbeteende och digestion av hösilaget studerades tillsammans med konserveringsresultat och aerob stabilitet.
Hösilaget skördades vid tre olika tidpunkter; början av juni, början av juli och början av augusti båda åren, och samtliga skördar togs från förstaskörden. Fodrets smältbarhet år 2 uppskattades via analys av mängden saltsyraolöslig aska i foder och träck, och hästarnas digestion undersöktes via träckens egenskaper (pH, innehåll av kortkedjiga fettsyror och torrsubstans). År 2 utfördes även utökade mikrobiella analyser av fodret, där konventionell odlingsteknik jämfördes med molekylärbiologisk teknik.
Längre ättid med senare skördat foder
Slutsatsen från detta projekt var att en sen skördetidpunkt kan påverka den hygieniska kvaliteten i hösilage, men sannolikt i begränsad omfattning. Eftersom en senare skördetidpunkt medför längre ättid för hästen och lägre smältbarhet är det en fördel att avvakta med vallskörden om fodret skall användas till hästar som inte har högt näringsbehov.
Om vallskörden sker i rimlig tid (ej senare än början av juli) kommer den hygieniska kvaliteten i vallfodret eller hållbarheten efter öppning inte att påverkas negativt på grund av att skördetidpunkten varit sen.
Vidare studier behövs inom flera områden som detta projekt berört. Analysmetodik för fodrets mikrobiologiska sammansättning behöver utvecklas för att en bättre bild av förekomsten av olika mikroorganismer (ffa mögel) i foder skall kunna tas fram. Detta är särskilt viktigt för hösilage pga att fermentationsvariabler som pH och mjölksyra inte säger särskilt mycket om huruvida konserveringen av hösilaget lyckats eller ej. Betydelsen av etanolförekomst i hösilage är i dagsläget oklar och behöver utredas vidare.
Behövs mer studier om hästens konsumtion
Faktorer som påverkar vallfoderkonsumtion hos hästar behöver undersökas vidare. I dagsläget finns en minimirekommendation om att hästar bör utfodras med minst 1 kg ts grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag av både beteenderelaterade och digestionsrelaterade skäl. Denna rekommendation specificerar dock inte vallfodrets sammansättning, dvs den gäller oavsett om vallfodret är skördat tidigt eller sent, trots att vallfodrets skördetidpunkt inverkar på både ättid, konsumtion och digestion, något som detta projekt har påvisat. För att öka kunskapen om, och kunna tillgodose hästars mycket viktiga behov av vallfoder, behöver vidare studier göras inom detta område.
Text: Stiftelsen Hästforskning, 2013-08-12
Forskningsprojekt: Inplastat vallfoder till hästar – inverkan av vallväxternas botaniska utvecklingsstadium vid skörd på fodrets fermentationsprofil, hygieniska kvalitet och aeroba lagringsstabilitet, samt på hästars ättid och träcksammansättning.
Ansvarig forskare: Cecilia Müller, år 2008-2009
