Foder till tävlingshästar

Idag utgör kraftfodret en stor del av foderstaten för hårt arbetande hästar.
Detta beror på att de vanligaste grovfodren som produceras för häst inte är tillräckligt energirika men också på att det finns en tro att kraftfoder i sig är prestationshöjande.

Anna Jansson vid SLU har drivit ett projekt för att kunna ge bättre rekommendationer för hur ett energirikt grovfoder kan användas i foderstaten till hårt arbetande hästar.

Bättre energi i grovfoder

Resultaten pekar positivt mot att hårt arbetande hästar får tillgång till grovfoder med ett energiinnehåll som bättre motsvarar deras behov. Som en följd av detta bör hälsoproblem som orsakas av kraftfoder kunna minska.

Dessutom gynnas producenterna av vallfoder som via detta projekt kan få en större och mer kvalitetsmedveten marknad.

Text: Stiftelsen Hästforskning, 2014-01-28
Forskningsprojekt: Utfodring för hälsa och prestation.
Ansvarig forskare: Anna Jansson, år 2005-2007

Läs mer om utfodring av tävlingshästar:

Proteininnehåll i vallfoder påverkar insulinsvaret

Kraftfoder utgör idag en stor del av många högpresterande hästars foderstat. Det finns inga vetenskapliga bevis för att det skulle vara det bästa. Däremot vet vi att kraftfoder kan ge upphov till flera sjukdomar och problem såsom korsförlamning, magsår, fång och beteendestörningar.

Grovfoderutfodring är emellertid inte heller helt problemfritt. Utfodring med till exempel ensilage förknippas av många med problem som lös träck och prestationsnedsättning. En del av de störningar som rapporteras från hästägare och tränare verkar i många fall sammanfalla med ett foderbyte.

Målet med ett forskningsprojekt  vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har varit att kunna ge bättre rekommendationer för i vilken utsträckning ett energirikt grovfoder kan användas i foderstaten till hårt arbetande hästar och hur sammansättningen och konserveringsmetoden på fodret påverkar hästars grovtarmsmiljö, ämnesomsättning, vätske- och syrabasbalans och svar på arbete.

Forskning på utfodring av travhästar i träning har visat:

• Att en grovfoderfoderstat resulterar i en större plasmavolym jämfört med en kraftfoderfoderstat (50 procent kraftfoder, 50 procent grovfoder med lägre energiinnehåll) vilket kan vara positivt för borttransport av värme och restprodukter från muskulaturen under arbete och minska effekterna av ”uttorkning” i samband med resa och
• Att den aeroba energiomsättningen (som inte genererar mjölksyra) eventuellt effektiviseras men att upplagringen av glykogen försämras vilket troligtvis utgör en begränsning för prestationsförmågan
• Att flera hästar agerade mer hetsigt vid ett arbetstest på bana när de konsumerade stora mängder kraftfoder jämfört med en grovfoderfoderstat och att hjärtfrekvens och andning var förhöjd hos alla efter arbetet
• Att ett stort intag av råprotein och vallfoder i form av ensilage inte påverkar det metaboliska svaret under arbete men att det ökar belastningen på vätskebalansen vilket kan vara negativt för hårt arbetande/tävlande hästar
• Att effekterna på grovtarmsmiljön av ett foderbyte mellan ett vallfoder med lågt respektive högt råproteininnehåll och mellan ensilage och hö var små hos hästar som fodrades på underhållsnivå men orsakade förändringar i träcksammansättningen inom två dygn hos hästar med större foderintag.

Energirikt grovfoder en bra grund

Forskarna drar slutsatsen att energirikt grovfoder med fördel kan användas som en betydande del i foderstaten till hårt arbetande hästar men att det bör kompletteras med stärkelse eller socker och i första hand konserveras som hösilage eller hö. Foderbyten mellan grovfoder med olika råproteininnehåll eller från hö till ensilage bör ske successivt, särskilt till hästar som utfodras för mer än underhåll.

Projektet öppnar upp för att fler hårt arbetande hästar får tillgång till grovfoder med ett energiinnehåll som bättre motsvarar deras behov och att frekvensen kraftfoderrelaterade hälsoproblem därmed bör kunna minska.

Detta gynnar inte bara hästarna utan också tränare och hästägare och förhoppningsvis i förlängningen även hästar med lägre energibehov, som egentligen inte har något behov av kraftfoder men som får det ändå idag. Via detta projekt kan vallfoderproducenterna också få en större och mer kvalitetsmedveten marknad. Vallfoder med en energitäthet på 11 MJ/kg torrsubstans är inte vanliga i på ”hästmarknaden” men kan uppnås vid tidig skörd.

Text: Stiftelsen Hästforskning, 2014-01-28
Forskningsprojekt: Utfodring för hälsa och prestation.
Ansvarig forskare: Anna Jansson, år 2005-2007

Vill du veta mest om grovfoder till tävlingshästar? Klicka på länken nedan:

Utfodring för hälsa och prestation – forskningsrapport av Anna Jansson, SLU

Vätskeförlust och stressrespons i samband med transport och arbete hos hästar på två olika foderstater – Karin Lannér, 2012 examensarbete inom veterinärprogrammet, SLU

Proteininnehållet i vallfoder påverkar insulinsvaret artikel i Comparative Exercise Physiology, 2013; 9 (3/4): 209-217 av SLU-forskarna Sara Ringmark och Anna Jansson.

Källa: Stiftelsen Hästforskning 2014-01-28