Om hästen

Hästens livsmiljö

Hästens livsmiljö

En häst som lever vilt är ständigt i rörelse medan den äter eller söker efter föda. Vilar gör den i korta pass tillsammans med andra hästar för att kunna uppmärksamma eventuella faror.

Att hålla en häst instängd i en box eller spilta under en stor del av dygnet skapar därför en konflikt med hästens grundläggande beteendebehov. Den begränsade möjligheten till rörelse och social kontakt med andra hästar kan skapa frustration och leda till stress och i värsta fall beteendestörningar.

När hästar användes militärt samt på fältet eller i skogen många timmar varje dag, var spiltan en vanlig form av inhysning. Det var praktiskt att kunna binda upp hästen, utfodra och sköta om den.  För kortare tid behöver det inte alls vara något problem. Skötselspiltor är en säker och välfungerande att hålla häst under några timmar varje dag i samband med ridning och skötsel, men de är inte optimala för längre perioder eller för vila och sömn.

hast-livsmiljo-hage-rorelse-fodosok

Hästar är sociala djur som gärna vill leva i en flock. Foto: Carin Wrange

Hästen behöver se åt olika håll

Boxar är idag den vanligaste inhysningsformen för hästar i Sverige. I boxen är hästen lösgående och har större möjligheter att styra sitt beteende än i spiltan där den är vänd åt samma håll hela tiden. Detta är viktigt eftersom hästar är ett flyktdjur som gärna vill kunna hålla uppsikt över vad som händer runtomkring/i närmiljön för att känna sig trygg.
Hästens möjlighet att se åt olika håll har visat sig ha stor inverkan på hästens välfärd. Viktiga inredningsdetaljer är öppningsbara fönster och gallerfria delar mellan boxar och ut mot stallgången. Då kan hästen sticka ut huvudet och se sig omkring.

När hästar inte hålls tillsammans i grupp kan lukt, syn och hörselintryck bli ännu viktigare för att kompensera för brist på fysisk kontakt. Om boxarna är tillräckligt stora behövs inte heller galler mellan hästarna.
En av fördelarna med att hålla hästen individuellt är möjligheten att få individuell kontroll på foder och vattenintag. Hästar äter gärna samtidigt när de hålls i grupp och det är nödvändigt att ha tillräcklig yta och mängd foder för att de inte ska börja konkurrera om maten.

I en stabil grupp bildas en rangordning eller undvikandeordning mellan hästarna som bibehålls genom att de lägre rankade hästarna undviker att utmana den ranghögre hästen. Detta system syftar till att minska risken för skador på hästarna.

Risken med att utfodra i grupp med begränsade fodermängder är att vissa hästar sällan eller aldrig får tillgång till fodret. Med fri tillgång undviker man detta problem men risken är då istället att några hästar äter mer än de behöver. Tillräckligt många utfodringsplatser med flera hästlängders avstånd emellan är ett annat sätt att lösa problemet.

Fler väljer grupphållning

Intresset för grupphållning av hästar ökar mer och mer, både av praktiska skäl och att man vill ge hästarna bättre välfärd. Många gånger är en lösdrift lättare att sköta mekaniskt, även om den kanske kräver viss markbearbetning. Att slippa passa mattider och lägga mycket tid på mockning varje dag lockar många som förutom sitt hästintresse även har heltidsjobb och familj.

Det som är viktigt att tänka på när man håller hästar i grupp är att man håller gruppen stabil och har tillräckligt stora ytor för hästarna att röra sig på. Hästar är olika väl tränade socialt beroende på hur deras uppväxt sett ut och risken för aggressiva beteenden och skador ökar om hagen är för liten och utfodringsplatserna för få.

Många risker går dock att förebygga med en stegvis introduktion av nya hästar och en väl designad inhägnad. Avfasade hörn minskar risken att bli inträngd och träd och annan växtlighet kan fungera som barriärer och skydd för hästar att komma undan för varandra.

Flera aspekter kring inhysning

Alla inhysningssystem har sina för- och nackdelar när man förutom hästvälfärd även väger in praktiska och ekonomiska aspekter. Många kompromissar mellan box och grupphållning och har sina hästar i grupp i hage under dagen och i box på natten men det är också vanligt att hästen hålls ensam i sin hage även på dagen. Detta är inte optimalt ur hästvälfärdssynvinkel då man berövar hästen på viktig social kontakt.

Du kan läsa mer om inhysning av häst, stallbyggnaden och hästens hage under följande sidor:

Hästens inhysning
Stallbyggnaden
Hästens hage

foder-i-hage-grupphållning-häst-lösdrift

Genom att använda en foderhäck kan flera hästar samtidigt erbjudas ett grovfoder. Foto: Helena Lundström

hästar-i-ligghall

Hästar som hålls i grupp dygnet runt ska alltid ha tillgång till ligghall. Foto: Carin Wrange

Om hästens inhysning

Läs mer om gällande minimikrav för olika typer av hästhållning i Jordbruksverkets föreskrifter för häst.

På SLU:s Hippocampusdag 2016 hölls flera föredrag om grupphästhållning både av travhästar och ridhästar.

Aktiv grupphästhållning av travhästar – Malin Connysson, Wången

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem – Karin Morgan, Ridskolan Strömsholm

Aktiv grupphållning av ridhästar – Linda Kjellberg, Ridskolan Strömsholm

Läs mer om stallar och lösdrifter i Svenska Ridsportförbundets guide kring byggandet av ridanläggningar. 

Tarmflora och ättider

Studie av tarmflorans sammansättning och årstidsvariation i grovtarmen hos travhästar med grovfoderdiet – examensarbete 2013 vid SLU av Jonna Kangas.

Om hästens ättider i olika grovfodersystem – examensarbete 2012 vid SLU av Michaela Lindbäck.

Text: Hanna Sassner, forskare i tillämpad etologi, SLU och Izabella Granswed, leg. veterinär Mälaren Hästklinik

2019-04-15