Hästens miljö

Träning av unga tävlingshästar

Bra grovfoder och mindre träning ger resultat

Ett forskningsprojekt vid SLU visar nu att högpresterande tävlingshästar, i detta fall varmblodiga travhästar, kan tävla även om de utfodras enbart med grovfoder av bra kvalitet. 

IMG_9545
Kan unga travhästar växa och prestera på topp när de enbart äter bra grovfoder? Det har Sara Ringmark, SLU, studerat. Foto: Carin Wrange

Studien visar dessutom att mängden träning kan minskas för de unga hästarna utan att det påverkar förmågan att komma till start.Forskningens resultat visar att det går att förändra hästhållningen för tävlingshästar när det gäller utfodring och träningsintensitet.

– Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som visar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.

Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, får i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Det är en vanlig strategi inom hästnäringen, oavsett disciplin, för att få hästar att prestera på topp.

Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter på hästarna, bland annat en ökad risk att drabbas av kolik, magsår och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har också visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.

Resultat över förväntan

Målsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna på en foderstat som endast baserades på ett grovfoder med högt innehåll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.

travhästar-i-träning-cgw
Sexton unga travhästar ingick i projektet som genomfördes på riksanläggningen Wången. Foto: Carin Wrange

Sara Ringmark följde i sitt forskningsprojekt en grupp unghästar under 2,5 års tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen Wången i Jämtland som 1,5-åringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med tre års ålder.

De resultat som nu presenteras är långt över forskarnas förväntningar innan projektet.
– Utfodringen med enbart grovfoder och den minskade träningen lyckades mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, säger Sara Ringmark. Hästarna växte och tränade helt enligt vår målsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ålder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder.

För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds.

Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (åtta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den ”korta” gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer. För att få svart på vitt hur hästarna reagerade på träningsupplägget användes även ett objektivt system  för att mäta hästarnas rörelsemönster.

Källa: A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses – Growth, health and performance – Sara Ringmarks avhandling vid SLU 2014

Läs mer om unghästprojektet och Sara Ringmarks forskning under Veta mer.

Positiva effekter av ändrad foderstat

Det går att förändra hästhållningen för tävlingshästar när det gäller utfodring och träningsintensitet. Det visar ett forskningsprojekt vid SLU där unga varmblodiga travhästar har såväl tränat som tävlat på en foderstat som enbart baserades på grovfoder av bra kvalitet.

Studien visar dessutom att mängden träning kan minskas för de unga hästarna utan att det påverkar förmågan att komma till start.

beskuren bild pa Sara(1)(1)_250
Sara Ringmark har följt en grupp unga travhästar under två års tid. Foto: Carin Wrange

– Vi kunde se flera positiva effekter av den utfodring och den förändrade träning som hästarna fick. Det gav dem bättre hälsa, i form av färre förlorade träningsdagar och inga foderrelaterade sjukdomar, säger Sara Ringmark, som nu presenterar resultaten i en doktorsavhandling vid SLU.

Hästar som tränas för tävling, inom bland annat travsporten, får i regel flera kilo kraftfoder som dagligt komplement till sitt grovfoder (hö, hösilage eller ensilage). Det är en vanlig strategi inom hästnäringen, oavsett disciplin, för att få hästar att prestera på topp.

Kraftfoder i form av havre, korn eller pelleterat helfoder ger dock även oönskade effekter på hästarna, bland annat en ökad risk att drabbas av kolik, magsår och korsförlamning. Dessutom anses det öka risken för beteendestörningar. Det har också visats att en foderstat med kraftfoder ger en större mjölksyraproduktion under arbete än en foderstat med enbart grovfoder.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Hästarna inom unghästprojektet studeras noga. Här provtagning ute på banan efter träning. Foto: Sara Ringmark

Målsättningen med SLU-projektet var att undersöka om unga varmblodiga travhästar skulle kunna växa och träna på en foderstat som endast baserades på ett grovfoder med högt innehåll av energi och protein. Forskarna ville ta reda om det var möjligt att helt utesluta kraftfodret till hästarna utan att tappa tillväxt och prestation.

Inom projektet fanns även ambitionen att prova hur en minskad träningsmängd skulle påverka hästarnas prestationer.

Sara Ringmark följde i sitt forskningsprojekt en grupp unghästar under 2,5 års tid. De sexton hästarna kom till riksanläggningen Wången i Jämtland som 1,5-åringar. De studerades noggrant vad gällde tillväxt, träning, prestation och hälsa till och med 3 års ålder. De resultat som nu presenteras är långt över forskarnas förväntningar innan projektet.

– Utfodringen med enbart grovfoder och den minskade träningen lyckades mycket bättre än vad vi hade förväntat oss, säger Sara Ringmark. Hästarna växte och tränade helt enligt vår målsättning. De presterade minst lika bra som andra travhästar i samma ålder som kan antas ha utfodrats med kraftfoder i kombination med grovfoder.

Behövs mycket energi i grovfodret

För att kunna täcka tävlingshästens näringsbehov behöver grovfodret (torrt hö eller inplastat hösilage) vara av betydligt högre kvalitet vad gäller energi och protein, än vad de flesta svenska hästar oftast erbjuds. För att kunna utfodra unga travhästar i träning med enbart grovfoder behöver fodret innehålla minst 10,5 megajoule omsättningsbar energi och minst 63 gram smältbart råprotein per kilo torrsubstans.
Det duger alltså inte att ge grovfoder med sämre värden till den här gruppen av hästar om man vill undvika att komplettera med kraftfoder.

Merparten av de svenska tvååriga travhästarna tränas för att delta i ett premielopp, vilket ungefär 70 procent av hästarna i varje årskull klarar. För att få lov att starta i riktiga lopp måste hästen först genomföra ett godkänt kvallopp.

Trots att den varmblodiga travhästen avlas med målet att prestera tidigt är det historiskt sett bara ca 30–50 procent av varje årskull som kommer till start före fyra års ålder. Många faller ifrån på grund av hälsoproblem såsom till exempel hältor. För hästarna inom forskningsprojektet blev resultaten annorlunda.

wangen-trav-islandshast-riksanlaggning-fotocarinwrange
Hästarna inom projektet tränades av elever på Wångens riksanläggning. Foto: Carin Wrange

Annorlunda träningsupplägg

– Av hästarna inom projektet klarade alla sexton ett godkänt premielopp som tvååringar och femton av sexton klarade sina kvallopp för att få starta på tävling. De har med andra ord presterat bättre än genomsnittet inom samma årskull, konstaterar Sara Ringmark.

Förutom att hästarna i projektet utfodrades enbart med grovfoder fick halva gruppen (åtta hästar) även ett annorlunda träningsupplägg. Den ”korta” gruppen tränades kortare distanser än vad som i regel görs med unga travhästar.

– Det innebar en minskning med cirka 30 procent för dessa hästar, och förutom en något högre återhämtningspuls kunde vi inte upptäcka någon negativ skillnad på prestation genom den förändrade träningen. Det blev snarare en fördel för deras hälsa. Gruppen som tränade mindre hade färre förlorade träningsdagar än gruppen som tränades mer.

Inom projektet gjordes även en undersökning där 39 svenska proffstränare intervjuades om hur de brukar lägga upp träningen för 2- och 3-åriga travhästar. Bland annat fick de redogöra för hur många meters snabbjobb som hästarna kördes per vecka samt vilka distanser som användes vid intervall- och rundbaneträning. Den genomsnittliga längden var 6571 meter snabbjobb per vecka för dessa hästar.

Inom SLU-studien gick hästarna i båda träningsgrupperna snabbjobb på distanser som var i genomsnitt 1203 meter kortare per vecka jämfört med proffstränarnas upplägg. Även längden på rundbanejobben var kortare för bägge grupperna inom projektet.

Objektiv mätning av rörelsemönster

För att få svart på vitt hur hästarna reagerade på träningsupplägget användes även ett objektivt system (Lameness Locator) för att mäta hästarnas rörelsemönster. Via sensorer som sattes på hästens huvud, ben och kors, kunde forskarna registrera hästens rörelser och upptäcka avvikelser. Mätningarna gjordes vid flera tillfällen under projektet.

– Med hjälp av det objektiva systemet såg vi bland annat att hästarna hade mer problem med hälta efter introduktionen av snabbjobbsträning under våren som 2-åringar, men att de återhämtade sig och hältorna minskade senare under året, säger Sara Ringmark.

Så tränades hästarna inom projektet. Läs Sara Ringmarks artikel om träningsupplägg. Artikeln vänder sig främst till travtränare men är även intressant för alla som tränar hästar.

Källa: A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses – Growth, health and performance – Sara Ringmarks avhandling vid SLU 2014

Bra grovfoder och mindre träning

Vill du veta mest om Sara Ringmarks forskning? Nedan finns länk till hennes avhandling vid SLU.

A forage-only diet and reduced high intensity training distance in standardbred horses – Growth, health and performance – avhandling av Sara Ringmark, husdjursagronom på institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU  2014