Hästens miljö

Hov på glid bäst för hästen

Hov på glid bäst för hästen

Hästens ben utsätts för starka påfrestningar när den rör sig. Speciellt får hoven och benets nedre delar ta emot största delen av den uppbromsning som sker mot underlaget. Ju snabbare hästen springer desto större blir belastningen.

framben häst

Hästens hov behöver glida en bit mot underlaget för att klara av belastningen i benet. Foto: Carin Wrange

– Det finns ett klart samband mellan belastningen på hästens ben vid träning och uppkomsten av överbelastningsskador och hälta. Vi vet sedan tidigare att överbelastning leder till förslitningsskador hos hästar.

Vissa underlag bromsar mer

-Mina studier har nu visat att underlag med hög friktion ger en intensivare uppbromsning jämfört med underlag och med hästskor som tillåter en viss glidning av hoven.
Det säger veterinär Pia Gustås som i en avhandling vid SLU har studerat hovens uppbromsning och hur dämpningen av stötvågor sker i hästens ben när den rör sig i trav.

-Hästen har en fantastisk förmåga att klara av den belastning den utsätts för. Det är viktigt att inte störa den dämpningen, i bland annat hoven, som sker naturligt.
På humansidan har det gjorts många undersökningar när det gäller överbelastning hos människor vid löpträning. Under lång tid har använts till exempel stötdämpande skor. Man har även utvecklat nya, mer dämpande material att lägga på löparbanor vid friidrottsanläggningar.

Med syfte att minska uppkomsten av skador har stötdämpande hovbeslag utvecklats även för häst. Det finns dessutom en klar insikt om underlagets betydelse för hästens rörelser. Ändå har kunskapen på området varit begränsad och man har nog ibland dragit slutsatser från humansidans erfarenheter utan att beakta de skillnader som finns i anatomi och rörelsemönster mellan människor och hästar.
– Syftet med mina studier var dels att studera belastningen på de nedre delarna av hästens ben i samband med och direkt efter isättningen av hoven, dels att studera de stötvågor som då uppkommer.

Sökt efter samband

Pia Gustås har i sin forskning sökt efter samband mellan rörelsemönstret hos de nedre delarna i hästens ben och uppbromsningen av hoven. Detta samband påverkas av samspelet mellan hov och underlag samt av hästens hastighet. I hypotesen ingick också att stötvågor från hovisättningen fortplantas mellan de olika skelettdelarna i de nedre delarna av benet. Totalt gjordes fyra olika studier med sammanlagt 17 varmblodiga travhästar. Två av studierna gjordes på neutralt underlag (sand). Den tredje utfördes på hästar som travade vid hand på underlag med olika friktion. Den fjärde studien utfördes under naturliga träningsförhållanden framför sulky på travbana.

Den tekniska utrustning som användes var accelerometrar som fästade på hoven registrerade förändringar av hastigheten, en kraftmätningsplatta och höghastighetsvideo.
– Hovens uppbromsning sker i två faser och den första karakteriseras av en snabb inledande stöt som orsakas av islaget mot marken. Den stötvåg som bildas dämpas snabbt och märks knappt ovanför hästens kotled.

Friktion mot underlaget påverkar

– Den andra fasen innebär en ökad belastning som pressar samman de olika skelettdelarna och medför att kotleden sträcks. Denna belastning påverkas av friktionen och hoven bromsas upp snabbare mot underlaget. Jag har på grusunderlag inte sett någon skillnad på uppbromsningen om hästen har varit oskodd eller skodd med järnskor.

Resultatet från avhandlingen ger ytterligare kunskap om den viktiga interaktionen mellan hov, sko och underlag vid hovens isättning och uppbromsning. Detta kan användas i utvecklingen av hästskor och underlag, men också utnyttjas vid träning för att bättre undvika uppkomst av skador samt vid rehabilitering då det är särskilt viktigt att undvika överbelastning.

Hur landar hästens ben efter hoppning över hinder? Se höghastighetsfilm som ingår i forskningsprojekt vid SLU om underlag för banhoppning.

Vilka egenskaper i underlaget påverkar hästens prestation och hållbarhet? Se film där professor Lars Roepstorff vid SLU intervjuas.

Läs mer om:

Tå och hov
Hoven i genomskärning
Hoven underifrån

Hov på glid bäst för hästen

Texten nedan är en sammanfattning (på engelska) av Pia Gustås avhandling vid SLU.

”A biomechanical study on the hoof impact at the trot”. Hela avhandlingen finns via länk på Veta mest.

This thesis is a study of the hoof deceleration and the propagation of impact related shock waves through the structures of the distal limb in the beginning of the stance phase.

The equine limb has an in-built shock absorbing capacity, with an anatomy that gives a successive disto-proximal loading that prolongs the time of loading uptake. The repetitive impulsive loading subjected to the limb following each hoof impact has been suggested to be an important factor in the mechanical stress that if sufficiently repeated may lead to subchondral bone damage.

The horses used in the study were Standardbred trotters.The deceleration pattern of fore- and hind hooves were recorded with accelerometers at different circumstances.

Trotted over a force plate

In the first study, horses trotted at slow speed over a force plate. One accelerometer glued to the hoof wall, and one fixed to the third metacarpal bone, in order to record the transmission of impact transients. The initial impact peak was assumed to be negligible proximal to the fetlock joint. The length of the hoof braking seemed to influence on the attenuation of the following peak decelerations.

In the following studies only hoof mounted accelerometers were used. In the second study the deceleration patterns of the fore- and hind hooves were compared over the force plate on a sand surface at slow trot. In the third study the hoof deceleration was compared between two different surfaces.

Field study on a race track

The forth study was a field study on the hoof decelerations at different speeds (4.7-12.7 ms-1) on a training race track. The hoof deceleration is suggested to be divided into two parts. The first is characterized by large impact peak that is mainly attenuated distal to the fetlock joint.

The second part is characterized by the onset of loading of the fetlock joint and the following rapid movements of distal bone segments, and the interaction between the ground surface and the hoof. The loading rate and the magnitude of the horizontal peak decelerations increase with speed and with a higher friction between the ground and hoof.

The results improve the knowledge of the shock absorbing capacity of the equine limb and the mechanisms behind indicators of mechanical stress to the limb.

Hov på glid bäst för hästen

A biomechanical study on the hoof impact at the trot – veterinärmedicinsk avhandling vid SLU 2005  av Pia Gustås.