Teknik visar vad som sker vid ridning

Att med blotta ögat studera rörelsen hos en häst och en ryttare kan inte ge den exakta bilden av hur de två kropparna rör sig i förhållande till varandra. Men med teknik ökar möjligheten att verkligen se vad som händer, dels hos hästen men även hos ryttaren.

Anna byströms studier2

Såväl ryttarens som hästens rörelser dokumenteras via teknik. Vad som händer finns beskrivet i Anna Byströms avhandling. Foto: Michael Weishaupt

Det är just dessa rörelser som veterinär Anna Byström har studerat i ett doktorandprojekt vid SLU. Nu försvarar hon sin avhandling ”The movement pattern of horse, rider and saddle in different degrees of collection” inom veterinärmedicin den 11 juni 2019.

– För att förstå den komplexa interaktionen mellan häst och ryttare är det viktigt med kunskap om hur hästen, sadeln och ryttaren rör sig i förhållande till varandra. Genom att studera detta i olika grad av samling i skritt, trav och passage, kan vi öka förståelsen för samspelet mellan häst och ryttare, säger Anna Byström.

Hon har studerat sju dressyrhästar på elitnivå som reds av sina ordinarie ryttare. Hästarna reds på en rullmatta vid en forskningsanläggning i Zürich, Schweiz. Såväl ryttarnas som hästarnas rörelser mättes och filmades och resultatet gick att se tredimensionellt med rotationer i alla plan.

Händer mer i skritten

Anna Byström såg tydligt hur hästens kropp förändrar sitt rörelsemönster mellan skritt och trav. Det händer fler saker i flera plan under skritten, där den laterala (från sida till sida) rörelsen är större, jämfört med traven, där vertikala rörelser dominerar.

För ryttaren gäller det att dels vara följsam i sin kropp och dels aktiv som vid ökad grad av samling. Mätningarna visade att i skritt roterar ryttaren bäckenet bakåt när sadeln tippar framåt, och tvärtom när hästens rygg tippar bakåt då bakbenen sträcks ut. De sju ryttarna som ingick i studien var alla högt utbildade inom dressyr och samtliga uppvisade likartade rörelsemönster i samlad skritt respektive trav.

– Även om ridning har mycket med känsla att göra så kan kunskap om hästens och ryttarens rörelsemönster ge en bättre förståelse. För att kunna ta emot instruktioner behövs helt enkelt en bra kroppsmedvetenhet, men också förmågan att känna hästens rörelser genom sin egen kropp, säger Anna Byström.

Hon rekommenderar bland annat avsutten träning för att träna så kroppen blir mer liksidig. Det krävs även en ökad förståelse för vad man behöver ändra på i sin egen kropp när ryttaren sitter i sadeln. Hästen ska helst inte behöva kompensera ryttarens bristande sits.

Synvilla om hästens bakben vid samling

Under projektets gång gjorde Anna Byström även ett fynd som skiljer sig från den gängse uppfattningen när det gäller hästens samling. Hon fördjupade sig i litteratur inom ridkonst. Samtliga författare beskrev hur hästens rörelser vid samling förändras vad gäller vikt på framdelen och hur bakbenen sätts in under kroppen.

– Ridlitteraturens beskrivningar av samling stämmer inte helt överens med hur hästen verkligen rör sig, konstaterar Anna Byström. Till exempel är det korrekt att hästen i hög grad av samling överför vikt från framdelen till bakdelen, men det stämmer inte att hästen trampar under sig mer, åtminstone inte i betydelsen att den sätter bakbenen längre in under kroppen. Sådana missförstånd är viktiga att känna till, särskilt om vi vill använda modern teknologi för att förbättra inlärning och prestation.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige, faktagranskad av Anna Byström, SLU

Läs mer om andra studier kring ryttarens sits.

2019-06-09

Fler nyheter

Upptäck koliksymptom i tid

  • Nyhet

Se upp hur du binder hästen

  • Nyhet