Nya fästingarter påträffade i Sverige

I slutet av sommaren 2018, som var både varm och torr, påträffades två arter hyalommafästingar, i utvecklat, vuxet stadium för första gången i Sverige – utan att värddjuret haft utlandskontakt.

Arterna kan bära på och sedan sprida smittämnen som vi idag inte har i Sverige. Forskare vid SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) vill att djurägare under kommande fästingsäsong kontrollerar om deras hästar och nötkreatur bär på fästingar och i så fall skicka in dem för vidare undersökning.

Detta för att undersöka om hyalommafästingarna hittades enbart på grund av den varma och torra sommaren 2018 eller om den är här för att stanna.

Hyalomma vs Ixodes (002)

En hyalommafästing är större än vår vanliga fästing. Ta en bild om du tror att du hittat en Hyalomma och skicka till SVA (fasting@sva.se). Foto: Giulio Grandi, SVA

Det var i juli 2018 som en djurägare påträffade en ovanlig fästing under svansen på en häst i Nyköping, Södermanlands län. Fästingen artbestämdes på SVA och visade sig vara en vuxen hane av arten Hyalomma marginatum.

Detta var startskottet för en insamling av hyalommafästingar med allmänhetens hjälp. Målet var att samla information om var i landet fästingen finns och om den bär på nya smittämnen som inte tidigare påträffats i Sverige.

Vanliga i Afrika och i Asien

Hyalomma marginatum, flyttfågelfästing, och H. rufipes är två fästingarter som är vanliga i områden kring medelhavet (H. marginatum,) och i stora delar av Afrika samt i vissa områden i Asien (H. rufipes). I Sverige har arterna endast rapporterats som nymfer på fåglar tidigare.

-Vi är mycket tacksamma för att allmänheten har skickat in hyalommafästingar till SVA så att vi kunde både artbestämma fästingarna och analysera för eventuella smittor, berättar Giulio Grandi, veterinär och parasitolog vid SVA.

Från juli 2018 till januari 2019 registrerades 41 exemplar av vuxna hyalommafästingar som hittats på hästar, nötkreatur eller människor. Fyndplatserna var spridda från Skåne i söder till Dalarna och Gästrikland i norr. Ingen av människorna eller djuren hade varit utomlands de senaste två månaderna innan fästingen hittades.
I 20 fall skickades fästingen in till SVA för morfologisk identifiering och analys av smittämnen. Resterande fall artbestämdes till släktnivå via inskickade bilder.

Vilka smittämnen kan de bära på?

Fästingarna undersöktes för smittämnen som kan överföras till djur eller människor. Smittor som hyalommafästingar kan överföra till hästar och som kan ge allvarlig sjukdom är parasiterna Theileria equi och Babesia caballi. Ingen av dessa påvisades hos fästingarna som samlades in.
Andra smittämnen, som är viktiga för människor, är viruset som ger krim-kongo blödarfeber och en bakteriesort som kallas rickettsier. Ingen undersökt fästing bar på smittämnet för krim-kongo blödarfeber.

Däremot påvisades rickettsier i 12 av 20 fästingar. Rickettsia aeschlimannii, en bakterie som hör till fläckfebergruppen, identifierades hos elva av fästingarna. Den brukar inte orsaka symtom hos hästar eller andra tamdjur, men det finns enstaka rapporter av sjukdom hos människor i Medelhavsområdet.

SVA har inga uppgifter om att människor eller djur blivit sjuka efter att ha blivit bitna av de insamlade hyalommafästingarna. Detta kan också bero på att fästingarnas togs bort efter en ganska kort tid.

– Vårt föränderliga klimat med ökad värme kan göra att dessa två hyalommaarter kommer att utvecklas till vuxet stadium och reproducera sig i norra Europa. Vi behöver därför utvärdera vilka risker som är kopplade med den utökade geografiska spridningen av dessa fästingarter och fästingburna smittämnen i Sverige och i Norden, säger forskarna vid SVA.

Idag finns ingen nationell övervakning av exotiska fästingar, men forskarna hoppas att de i framtiden ska kunna tillämpa en kontroll genom samarbete mellan folkhälso- och veterinära myndigheter.
De aktuella resultaten är ett bevis på hur ett effektivt samarbete mellan SVA och allmänheten kan bidra och forskarna riktar ett stort tack till alla som skickat in fästingar och visat intresse för insamlingen.

Om du misstänker att du hittat en hyalomma

Fynden av vuxna hyalommafästingar är unika i Sverige. En förklaring kan vara att sommaren 2018 var lång, varm och torr. Om det blir en lika het sommar i år kan landet få besök av hyalomma fästingar igen.

Värddjur för en fullvuxen hyalomma är vanligtvis stora djur, det vill säga häst och nötkreatur. Hästägare och lantbrukare bör därför vara extra uppmärksamma, undersöka och känna igenom sina djur under kommande fästingsäsong. Vanligen hittas fästingen på djurets bakkropp, vid svansroten, i ljumskarna, kring juver och könsorganen.

– Vi uppskattar om djurägare fortsätter att vara uppmärksamma kring fästingar och skickar in bilder och fästingar till SVA den kommande fästingsäsongen. Om du tror att du hittat en hyalomma vill vi att du att i första hand tar en bild och skickar till oss (fasting@sva.se) och sedan förvarar den i frysen. Om det visar sig vara en hyalomma eller någon ovanlig fästingart vill vi gärna att den skickas till oss på SVA, säger Giulio Grandi.

Text: Anna Omazic, forskare, SVA, 2020-03-27. Teckning av fästingen är gjord av Disa Eklöf, SVA. 

Relaterat: