Klart med nya hästforskningsprojekt

19 miljoner kronor är avsatta för nya och pågående projekt inom hästforskning under 2019. Det beslutade Stiftelsen Hästforskning vid sitt styrelsemöte. Åtta nya och 15 pågående projekt får finansiering under nästa år.

Hästhuvud

Nu är det klart vilka hästforskningsprojekt som får finansiering av Stiftelsen Hästforskning 2019. Åtta nya och 15 pågående har fått totalt 19 miljoner kronor.

Av de beviljade projekten finns fem inom programområdet Veterinärmedicin, husdjursvetenskap och teknikvetenskap. Dessa handlar om koppling mellan fång och förhöjda insulinnivåer i blod, identifiering av gener med negativ effekt på hästens hälsa och välbefinnande, orsak till knähälta hos sporthästar, nervsjukdomen polyneuropati samt kontroll av parasiten stor blodmask

Tre projekt beviljas inom programområdet Samhällsvetenskap och humaniora och dessa behandlar hästens roll i de norska och svenska samhällena, förskolebarn på ridskola i relation till säkerhet och hästvälfärd samt intervjuer om stallägares syn på förbättrad hästvälfärd.

– Det var som vanligt en tuff uppgift att med snäva ekonomiska ramar sålla ut de bästa projekten med högsta relevans och vetenskapliga kvalitet, men jag tycker ändå det blev en bra fördelning inom och mellan de två programområdena. Det var också positivt att hälften var samverkansprojekt mellan Sverige och Norge, säger Peter Kallings, avgående forskningschef på Stiftelsen Hästforskning, i ett pressmeddelande.

Nya projekt som tilldelas anslag

De åtta nya projekten som tilldelas medel vid årets utlysning är (huvudsökande och universitet, institut eller motsvarande inom parentes):

Störd glukagonmetabolism – en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst? (Johan Bröjer, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU).

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst (Sofia Mikko, SLU).

Finns ”hopparknä” hos häst? – En studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar (Marie Rhodin, SLU och Cathrine Fjordbakk, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, NMBU).

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta (Eva Tydén, SLU).

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer (Siv Hanche-Olsen, NMBU och Gittan Gröndahl, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA).

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet (Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi och Anders Larsson, SLU).

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv (Susanna Hedenborg, Malmö Universitet och Oskar Solenes, Molde Universitet).

En mänsklig sida av hästvälfärden (Petra Andersson, Göteborgs Universitet).

Här finns samtliga beviljade projekt med information om tilldelning av medel.

Fakta om forskningsprojekt

Av de åtta projekten som beviljas finansiering vid årets utlysning är hälften samverkansprojekt mellan Sverige och Norge. Totalt beviljas de nya projekten anslag om cirka 6,4 miljoner och de pågående projekten beviljas fortsatt finansiering om cirka 12,6 miljoner för 2019.

För de nya projekten inklusive planeringsramar för åren 2019 – 2021 uppgår anslagen till cirka 19,5 miljoner kronor vilket ger en total forskningsfinansiering om drygt 32 miljoner för perioden. Omkring en tredjedel av dessa utgörs av norska anslag.