Fler lager plast hindrar mögel i vallfoder

Med färre än åtta lager plast på inplastat vallfoder ökar risken för tillväxt av mögel i grovfodret. Det visar agronom Jessica Schenck i en avhandling om ensilerat vallfoder vid SLU.

Störst risk för mögelsvampar finns i hösilage med hög andel torrsubstans. I balar med 60-80 procent torrt foder är risken för mögel cirka 65 procent enligt studierna.

vallskörd-hösilage-inplastat-vallfoder

Hur många lager plast som läggs på hösilagebalen spelar stor roll för angrepp av mögelsvampar. Foto: Carin Wrange

Majoriteten av hästar i Sverige utfodras numera med hösilage. Detta grovfoder  håller i regel bra kvalitet både vad gäller näringsvärde och hygien. Men det förekommer också att balarna behöver kasseras på grund av angrepp av mögelsvampar, bland annat Fusarium.

Jessica Schenck har i sina studier använt prover från inplastat vallfoder på 124 gårdar, varav 99 i Sverige och 25 i Norge. Under två säsonger samlades det in foderprover från minst tre balar från samma fält hos de olika producenterna. På en av de tre balarna, på varje gård, öppnades plasten helt för att undersöka om det fanns mögel på ytan. Alla prover analyserades på SLU:s foderlaboratorium i Uppsala.

Hög procent svamparter i fodret

Resultaten visade att 89 procent av de svenska och norska gårdarna hade någon typ av svampart i vallfodret. Synligt mögel på och i balarna sågs hos 52 procent av gårdarna. Inte mindre än 52 olika svamparter gick att identifiera. 48 procent av gårdarna hade förekomst av Penicillium roqueforti i vallfodret medan hos 29 procent upptäcktes Aspergillus.

– Det var stor skillnad på hur många lager plast som fanns runt balarna hos de olika foderproducenterna. Som minst sex lager och som mest upp till 16 lager. Den skillnaden visade sig ha stor betydelse för förekomst av mögelsvampar, säger Jessica Schenck.

Förutom att antalet lager plast spelade roll för den hygieniska kvaliteten på fodret så var det även viktigt vid vilken tidpunkt på skördesäsongen som fodrets togs in och på vilket sätt vallskörden hanterades.

– Det visade sig att den så kallade strängläggningen av vallfodret bör göras så nära inpå pressning och plastning som möjligt, samt att den skörd som tas i senare av sommaren eller början på hösten har större risk för tillväxt av mögel.

Om hästar eller andra djurslag såsom kor eller får utfodras med inplastat vallfoder som håller dålig hygienisk kvalitet kan det leda till nedsatt allmäntillstånd, bland annat i form av hosta. Även för de människor som arbetar med djuren kan ett mögeldrabbat foder på sikt ge hälsoproblem.

Kan vara svårt skilja mögel från jäst

De flesta djurägare har svårt att se skillnad på om det är mögel eller jäst som växer på ytan eller inne i en hösilagebal. Många frågar om hela balen måste kasseras eller om det räcker med att ta bort en mindre del för att kunna utfodra med resten.

– Min rekommendation är att förvissa sig om att vallfodret är producerat på rätt sätt, både vad gäller tidpunkt och antal lager plast på varje bal, säger Jessica Schenck. Det är viktiga frågor att ställa för den som köper in foder till sina djur.

Avhandlingen Filamentous fungi in wrapped forages har gjorts vid institutionen för husdjurens utfodring och vård i samarbete med institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala, samt med Bioforsk, Norge.

Projektet har finansierats av Stiftelsen Svensk Hästforskning.

FAKTA om skörd av vallfoder
När vallfoder skördas kan lantbrukaren välja att antingen producera hö, som torkas ner till 84 procent innan lagring, eller att producera ett fuktigare foder där balarna täcks med flera lager plast. Det blötaste fodret med cirka hälften vatten och hälften grönmassa, kallas ensilage. Det torrare fodret kan innehålla grönmassa från 60 till 85 procent, och kallas hösilage. Såväl ensilage som hösilage förpackas i rundbal eller fyrkantiga balar. I regel håller balarna en vikt från 250 – 600 kg.

Ett inplastat foder har oftast många fördelar jämfört med torrt hö. Ensilage och hösilage är till exempel mindre dammigt jämfört med hö. Lagringen blir säkrare genom att inget syre kommer in under plasten. Men för att det inplastade fodret ska hålla en bra hygienisk kvalitet behöver varje arbetsmoment göras rätt.

Läs mer om inplastat vallfoder:

Grovfoder till häst

Foderhygien viktig för hästens hälsa

Om mykotoxiner (mögelgifter)

Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)