Dyrt bygga bort spiltor

I propositionen till den nya djurskyddslagen (2018:1192) slog riksdagen fast att alla djur bör hållas lösgående men att konsekvenserna av ett sådant krav behöver utredas. Jordbruksverket presenterar nu en utredning som visar att kostnaden blir cirka 15 miljarder kronor, varav  hästnäringen belastas med 1,5-3 miljarder kronor.

235 000 nötkreatur, 17 500 hästdjur och 200 getter skulle omfattas av ett krav på att hålla djur lösgående. Dessa hålls av cirka 7 000 djurhållare (3 100 håller hästar) som idag har alla eller en del av sina djur i uppbundna stallsystem, bland annat spiltor för hästarna.

De sammanlagda kostnaderna för samhället vid en total omställning till lösgående djur kan bli cirka 15 miljarder kronor. De ekonomiska konsekvenserna blir störst inom mjölkproduktionen visar den utredning som Jordbruksverket nu lämnar till regeringen.

aktiv-grupphästhållning-lösgående-hästar-strömsholm

Såväl hästar, nötkreatur och getter ska framöver hållas lösgående. En utredning visar att kostnaden för  att bygga bort spiltor inom hästnäringen blir 1,5-3 miljarder kronor. Foto: Carin Wrange

Det pågår en naturlig övergång till lösgående system men fortfarande hålls alltså ett betydande antal djur i uppbundna system. Vår bedömning är att ett krav på att hålla djur lösgående medför ett antal olika konsekvenser för djurhållarna och för samhället i stort. Framför allt är det de ekonomiska konsekvenserna som är mest påtagliga eftersom byggkostnaderna för ny-, om- eller tillbyggnader av djurstallar är betydande.

– Vi uppskattar att de sammanlagda kostnaderna för samhället vid en total omställning till lösgående djur kan bli cirka 15 miljarder kronor, säger Johannes Erlandsson, som är analytiker på Jordbruksverket.

Kostnaden och effekten blir störst inom mjölkproduktionen där 20-30 procent av djuren idag hålls i uppbundna system. Uppbundna djur förekommer främst i små och medelstora besättningar, och är vanligare i norra delarna av landet. Bland hästarna står max 5 procent i spiltor och många av dessa finns på tätortsnära ridskolor som ägs av kommuner.

Väl anpassad övergångstid

Jordbruksverket bedömer att om ett krav på att hålla djur lösgående införs utan övergångsbestämmelser så skulle det sannolikt leda till att ett antal av de berörda djurhållarna kommer att lägga ner sin nuvarande verksamhet. Detta skulle i sin tur bland annat kunna leda till minskad livsmedelsproduktion, igenväxta betesmarker, färre arbetstillfällen på landsbygden och färre ridlektionstimmar.

– Vår utredning visar att konsekvenserna för de berörda djurhållarna kan minskas genom övergångsbestämmelser. Förutom en väl anpassad övergångstid bedömer vi att investeringsstöd och andra befintliga stödformer fortsatt bör användas. Dessutom bör det finnas tillgång till rådgivning kring ny- och ombyggnation för berörda djurhållare, säger Johannes Erlandsson.

Utredarna ser även att det kan finnas behov av undantag från kravet på lösgående djur för att skydda värdefulla kultur- eller husdjursgenetiska värden som annars riskerar att försvinna. Det handlar om djurhållning av hotade svenska lantraser samt i traditionellt fäbodbruk.

Bakgrund – utredningen är ett uppdrag från regeringen

I propositionen till den nya djurskyddslagen (2018:1192) slog riksdagen fast att alla djur bör hållas lösgående men att konsekvenserna av ett sådant krav behöver utredas. Jordbruksverket fick därför 2018 i uppdrag av regeringen att utreda konsekvenser av att införa ett krav på att hålla djur lösgående samt behovet av övergångsbestämmelser och undantag från kravet. I uppdraget ingick även att bedöma vad som är en rimlig övergångstid för att djurhållare att ställa om till lösgående system. Uppdraget är nu genomfört och har rapporterats till regeringen.

Läs hela utredningsrapporten:

Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser, undantag och andra incitament än lagstiftning.

 

Källa: Jordbruksverket 2019-07-01