Grundregeln är att lagringskapaciteten bör vara så stor att gödseln kan lagras under de tider på året då spridning är olämplig eller förbjuden.
Det finns också lagstadgade minimikrav som varierar beroende på var i landet man bor och hur många djur man har.
Inom känsliga områden (som finns i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland samt känsliga kustområden) ställs krav på lagringskapacitet hos jordbruksföretag som håller mer än två hästar. Utanför känsligt område gäller kraven bara om det finns fler än 10 hästar på gården.
Typ av hästar och deras utfodring, tiden på bete, mängden strö, spillvatten, nederbörd med mera kan påverka gödselmängden betydligt.
Det finns bestämmelser för hur hästgödsel får lagras enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.
Reglerna kring lagring gäller bara för jordbruksföretag, men i praktiken kan tillsynsmyndigheten ställa krav på övriga djurhållare med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Läs mer i broschyren Gödsel och miljö från Jordbruksverket.
Jordbruksföretag som tar emot eller lämnar bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel är skyldiga att föra anteckningar om vem som levererat/hämtat gödseln, mängd, datum och fosforinnehåll alternativt djurslag och antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas i minst sex år.
Kravet på att anteckna mängderna gödsel som förs bort från gården gäller endast jordbruksföretag som har mer än 10 djurenheter.
Källa/text: Hästgödsel – en naturlig resurs, broschyr 2013 från Jordbruksverket, redigerad av Carin Wrange, HästSverige 2015-04-07