Lagring av gödsel

VETA OM LAGRING AV GÖDSEL

Lagring av hästgödsel

För att gödseln ska kunna spridas vid en tidpunkt på året när växterna kan ta upp näringen måste den ofta lagras. Lagring av gödsel ska utformas så att natur och människor inte kommer till skada genom till exempel läckage till yt- eller grundvatten.

Hästgödsel kan lagras på gödselplatta, i container eller motsvarande eller i viss fall direkt på marken. Det senare är i första hand akatuellt vid tillfällig lagring eller kompostering av gödsel på åkermark där risken för växtnäringsläckage bedöms som liten.

Den huvudsakliga källan till växtnäringsförluster vid lagring är ammoniakavgång. Växtnäringen kan även försvinna via lakvatten men det sker i regel om gödseln har lagrats länge och det har samlats stora mängder nederbörd i stacken.

Vilket system man väljer för gödseln beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Containersystem passar bra när gödseln ska transporteras längre sträckor och det finns tillgång till lämpligt utrymme för lagring eller vidareförädling hos mottagaren.
Om gödseln ska användas på nära håll, till exempel egen åkermark eller hos grannen passar gödselplatta bäst.

Gödselplattan ska vara tät och effektivt hindra gödselvatten från att rinna ut i omgivningen. Till exempel kan plattan förses med en kant. Kanten kan utformas som en ”puckel”, så att traktorn inte hindras vid lastning. Stödmurar på två eller tre sidor ökar lagringskapaciteten eftersom gödseln kan staplas högre. Stödmurar underlättar även lastningen.

Gödsel i container — Vid lagring i container är det lätt att transportera bort gödseln från stallet. Foto: Carin Wrange

Grundregeln är att lagringskapaciteten bör vara så stor att gödseln kan lagras under de tider på året då spridning är olämplig eller förbjuden.

Det finns också lagstadgade minimikrav som varierar beroende på var i landet man bor och hur många djur man har.

Inom känsliga områden (som finns i Skåne, Halland, Blekinge, Gotland, Öland samt känsliga kustområden) ställs krav på lagringskapacitet hos jordbruksföretag som håller mer än två hästar. Utanför känsligt område gäller kraven bara om det finns fler än 10 hästar på gården.

Typ av hästar och deras utfodring, tiden på bete, mängden strö, spillvatten, nederbörd med mera kan påverka gödselmängden betydligt.

Det finns bestämmelser för hur hästgödsel får lagras enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.

Reglerna kring lagring gäller bara för jordbruksföretag, men i praktiken kan tillsynsmyndigheten ställa krav på övriga djurhållare med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Läs mer i broschyren Gödsel och miljö från Jordbruksverket.

Jordbruksföretag som tar emot eller lämnar bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel är skyldiga att föra anteckningar om vem som levererat/hämtat gödseln, mängd, datum och fosforinnehåll alternativt djurslag och antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas i minst sex år.

Kravet på att anteckna mängderna gödsel som förs bort från gården gäller endast jordbruksföretag som har mer än 10 djurenheter.

Källa/text: Hästgödsel – en naturlig resurs, broschyr 2013 från Jordbruksverket, redigerad av Carin Wrange, HästSverige 2015-04-07

VETA MER OM LAGRING AV GÖDSEL

Gödsel kan komposteras i stuka

Hästgödsel kan lagras på gödselplatta, i container eller motsvarande eller i viss fall direkt på marken, så kallad gödselstuka.

Grundregeln är att lagringskapaciteten bör vara så stor att gödseln kan lagras under de tider på året då spridning är olämpligt eller förbjuden.

Vilket system man väljer beror på förutsättningarna i det enskilda fallet. Containersystem passar bra när gödseln ska transporteras längre sträckor. Om gödseln ska användas på nära håll, till exempel på egen åkermark passar gödselplatta bäst. Gödselplattan ska vara tät och effektivt hindra gödselvatten från att rinna ut i omgivningen.

Tillfällig lagring i fält är inte detaljreglerat utan ska göras utifrån de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Jordbruksverket har tagit fram allmänna råd till hur man bör göra vid tillfällig lagring för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna.

Uppläggning av gödselstuka behöver i de flesta fall inte anmälas till kommunen. Kontakta ändå din kommun för råd och information om vad som gäller. Kommunen kan besluta om särskilda regler inom till exempel detaljplanelagt område och vattenskyddsområde.

Jordbruksföretag som tar emot eller lämnar bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel är skyldiga att föra anteckningar om vem som levererat/hämtat gödseln, mängd, datum och fosforinnehåll alternativt djurslag och antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas i minst sex år.

Kravet på att anteckna mängderna gödsel som förs bort från gården gäller endast jordbruksföretag som har mer än tio djurenheter.

Stuka på åker — Tillfällig lagring av hästgödsel kan göras i så kallad stuka. Om den placeras på lämpligt ställe är risken för näringsläckage liten. Foto: Carin Wrange

Sällan läckage från hästgödsel vid rätt placering

Hästgödsel innehåller normalt sett mycket strö, vilket ger en hög torrsubstanshalt och hög kol/kvävekvot. Tillfällig lagring i gödselstuka på åker medför därför inte någon större risk för näringsläckage om den placeras på ett lämpligt sätt.

Tillfällig lagring av gödsel i fält bör generellt ske i anslutning till spridningen och begränsas till några veckor, men hästgödsel kan oftast ligga en längre tid utan att risken för näringsläckage ökar.

Hästgödsel kan även behöva komposteras innan den sprids och denna kompostering kan ske på åkermark.

Vid kompostering av hästgödsel på åkermark gäller följande:

Komposten placeras på åkermark som brukar och på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör komposten flyttas och inte återkomma till samma plats inom fem år.
Utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod. Det innebär att gödsel inte dagligen/veckovis kan tillföras.
Jordarten inte är sådan att det sker en snabb genomrinning genom markprofilen.
Kompostering främjas bland annat genom att storlek och utformning på gödselstukan anpassas så att syrebrist undviks.
Gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen är avslutad.
En gröda sås på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats.

Vid kompostering bör platsen väljas så att:

Läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn undviks och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas.
Det inte finns risk för översvämning, ansamling av vatten ellerl hög grundvattennivå under komposteringstiden.
Komposten inte läggs direkt ovanför kända dräneringsledningar eller på en plats som utgör infiltrationsområde för dricksvattentäkt.
Olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.