Profiler i HästSverige

Agneta Sandberg

Agneta Sandberg

Vid alla hästtävlingar är det viktigt att välfärden prioriteras, även vid de tillfällen när mycket pengar eller stor ära står på spel. Hästar som har någon skada, sjukdom eller på annat sätt inte bör tävla, ska inte finnas med i startfältet. Att det inte händer, är en viktig uppgift för bland andra Agneta Sandberg vid Svensk Travsport.

Hon har sedan 2014 en tjänst som djurskyddsspecialist med fokus på travhästar. Det innebär främst att hon ska jobba förebyggande via Travarhälsan, ett djuromsorgsprogram som syftar till att öka kunskap och medvetenhet om hästen och när den är i skick att träna och tävla.

– Det är bara Svensk Travsport som har en djurskyddsspecialist i sin organisation, det finns inte hos de andra hästsportförbunden i Sverige, berättar Agneta när vi träffas på Hästsportens Hus på Solvalla i Stockholm.

Möt djurskyddsspecialisten Agneta Sandberg som profil hos HästSverige. Texten publicerades i januari 2016. Senast redigerad 2020-12-01.

agneta-sandberg-travsport-fotocarinwrange

Eftersom Agneta Sandberg känner till travvärlden från insidan var hon som ”klippt och skuren” att utveckla Travarhälsan.

Travarhälsan, som lanserades i januari 2014, bygger på att travtränarna själva kontrollerar varje häst enligt en checklista, så kallad egenkontroll. Det ska göras inför såväl träning som tävling. Det innebär konkret att man går igenom hela hästens kropp, från munhåla ända bak till svansen, inklusive alla fyra benen och hovarna. Kroppsdel för kroppsdel ska kännas igenom.
När det är dags för tävling så är uthämtningen av hästens nummerbricka vid inskrivningen ett intygande av tränaren att egenkontrollen gjorts innan på hemmaplan.

Egenkontrollen följs sedan upp via stickprovskontroller som utförs av särskilt utbildade funktionärer.

Examensarbetet blev början

Agneta började arbeta med upplägget av djuromsorgsprogrammet redan när hon studerade masterprogrammet Animal Science vid SLU.

– Jag gjorde delar av det förberedande arbetet till Travarhälsan inom ramen för mitt examensarbete vid SLU. Bland annat tittade jag på hur campkontrollen fungerade, det vill säga travsportens kontroll av tränarnas hästhållning, och kom med förbättringsförslag.

Vi fick en jättebra utbildning i att verkligen lära oss sköta hästar

Banveterinärerna är anställda av Jordbruksverket på tävlingsplatserna för att säkerställa ett gott djurskydd. Inom travsporten ser banveterinären hästarna i rörelse inför start under värmning, provstart och defilering.

Banveterinären tittar inte rutinmässigt på varje häst utan utrustning och har begränsad tid att se varje häst enskilt. Banveterinären deltar dock under hela tävlingen och kan titta närmare på vissa hästar om så önskas. Han eller hon kan även avbryta eller skjuta upp en start om det behövs från djurskyddssynpunkt.

Vid V75-tävlingar och vid grupp 1-tävlingar tjänstgör två banveterinärer. Genom införandet av Travarhälsan är målet att egenkontrollen i kombination med stickprovskontrollerna och banveterinärens granskning tillsammans ger en ökad hästvälfärd.

Intresse för alla slags djur

För Agneta, som jobbat med hästar sedan tonåren, var det ingen ovan miljö hon skulle utveckla ett djuromsorgsprogram för. Under gymnasieåren gick hon på ett naturbruksgymnasium med trav- och ridhästar utanför Åbo i Finland. Med sig i bagaget hade hon ett stort intresse för alla sorters djur.

– Jag fick aldrig någon häst som barn, men vi hade massor av andra sorters djur hemma. Höns, får, kaniner, kalkoner och så hund och katt förstås.

Även om Agneta numera ägnar sitt arbete åt travhästar, har hon intresse för alla slags hästar. Hon gillar helt enkelt att jobba i stallmiljöer och räds inte att ta i både morgon och kväll för att hästarna ska må bra.

– Det var en fantastisk tid på Brusabyskolan i Finland där jag gick på gymnasiet. Vi fick en jättebra utbildning i att verkligen lära oss sköta hästar. På skolan fanns riktigt fina travhästar, mest varmblod men även några kallblod. De flesta hästarna tävlade och ett par av dem åkte till och med över till Solvalla ibland för att tävla. Det var spännande och roligt.

Agneta fortsatte som hästskötare efter skolan och hann med jobb i såväl travstall som stuteri i Sverige innan hon påbörjade studierna vid SLU i Skara på Etologi och djurskyddsprogrammet.

agneta-sandberg-svensk-travsport-fotocarinwrange

– Arbetet med Travarhälsan är en viktig del i travsportens vardag, säger Agneta Sandberg som här hälsar på en travhäst inför träning.

Handplockad till tjänsten

Eftersom Agneta känner till travvärlden från insidan var hon som ”klippt och skuren” att utveckla det djuromsorgsprogram som till slut fick namnet Travarhälsan. Idag är Agneta ansvarig för programmet och arbetsleder ytterligare fyra personer – de kontrollanter som utför campkontrollerna.

– Avdelningen för Hästvälfärd där jag jobbar ansvarar för att utbilda stallbackskontrollanter. Stallbackskontrollanterna är de funktionärer som gör stickprovskontroller av hästar och utrustning vid tävling. Det tjänstgör en stallbackskontrollant vid varje tävling.

– Den vanligaste typen av anmärkning från funktionärer vid tävling är att hästar inte följs av sina pass eller att dokumentation över hästens vaccinationer inte finns med till tävlingsplatsen. Sådana fel förekommer betydligt oftare än att det finns något sår eller skada, berättar Agneta.

Om en funktionär upptäcker någon avvikelse ska det rapporteras till banveterinären och måldomaren. Så väl banveterinär som måldomarnämnd kan stryka hästen. Måldomarnämnden kan också utdöma påföljder, meddela startförbud och begära att friskintyg uppvisas innan hästen får tävla igen.  Tränaren själv kan också välja att stryka sin häst om den inte känns som den ska på plats.

travhäst-träning-travarhälsan-fotocarinwrange

Travarhälsan går ut på att tränarna på hemmaplan går igenom hästen innan träning eller tävling.

Fler kontroller på hemmaplan

– Det finns även en annan kontroll inom ramen för Travarhälsan, den kontroll vi kallar campkontroll. Det är en kontroll av hästhållningen hos våra tränare. Den kontrollen utförs från och med i år av särskilt utbildade och av Svensk Travsport anlitade regionkontrollanter. Jag och regionkontrollanterna har varsitt område bestående av ett antal licensområden där vi genomför de här campkontrollerna.

Det finns i nuläget ungefär 3 500 tränare i Sverige varav 400 är professionella A-tränare med ett större antal hästar. Övriga är B-tränare med vanligtvis ganska få hästar i träning.

– Arbetet med Travarhälsan är nu en del i travsportens vardag och har fått mycket uppmärksamhet både här och även internationellt. Det är ett jobb med mycket ansvar men samtidigt positivt och roligt, tycker Agneta.

Att Travarhälsan realiserades beror till stor del på Göran Åkerström som under fem år var veterinär på Svensk Travsport. Han och Jenny Yngvesson på SLU i Skara var de som uppmanade Agneta att göra sitt examensarbete om ett nytt djuromsorgsprogram. Göran har sedan september 2015 en ny tjänst som chefsveterinär vid FEI, Internationella ridsportförbundet, i Schweiz.

Fem frågor till Agneta Sandberg:

  1. Kommer Travarhälsan att utvecklas ytterligare framöver? Arbetet med Travarhälsan pågår ständigt. 2014 infördes egenkontrollen och uppföljande stickprovskontroller vid tävling. 2016 har campkontrollerna gått över i Travarhälsans regi. I första hand försöker vi nu utveckla och likrikta den kontrollapparat vi har men vi vill ha landets bästa djuromsorgsprogram så vi kan absolut komma att utvecklas på fler punkter.
  2. Har du som djurskyddsspecialist möjlighet att stoppa hästar från tävling?
    Jag arbetar inte på tävlingsdagar eller med bedömningar av hästar vid tävling. Vid tävling är det måldomarnämnd och banveterinär som kan ta beslut om att hindra en häst från att tävla. Svensk Travsport som förbund kan också ge hästar startförbud till exempel på grund av djurskydds- eller säkerhetsaspekter. Svensk Travsport kan också rikta kontroller och provtagning både i träning och vid tävling utanför det som är inplanerat eller slumpat.
  3. Inom travsporten är spelet ett viktigt inslag. Är det ett problem eller tillgång utifrån ditt uppdrag?
    Spelet ger inkomster som används till prismedel, drift av banor och förbund, uppfödarpremier, HNS, hästforskning, stöd till utbildning för väldigt många i hästnäringen m.m. Man kan säga att spelet ger oss medel att vara en drivkraft för hela den svenska hästnäringen och på så sätt är det en tillgång för mig och alla andra som på något sätt berörs av svensk hästnäring. Spelsäkerheten är också en viktig aspekt i antidopningsarbetet. I och med spelet så har det också bidragit till att utveckla vårt djurskydds- och antidopingsarbete och där vill vi alltid ligga i framkant.
  4. Genom TV4-programmet Stjärnkusken fick travsporten stor uppmärksamhet. Vad hände efter det?
    Stjärnkusken bidrog till ett ökat intresse för att sköta, träna och köra travhäst vilket märktes på våra travskolor. I snitt ökade antalet elever på landets travskolor med 15 procent. Det är spännande att det är fler vuxna än barn som strömmat till och vi tycker självklart det är jätteroligt att få möjlighet att visa upp vår sport för människor som kanske tidigare knappt ens visste att trav fanns som ett möjligt fritidsintresse.
  5. SVT har granskat travsporten, bl a banveterinärernas uppdrag. Vilka reaktioner fick ni?
    Vad gäller granskningen i sig så ska vi självklart tåla objektiv granskning så den välkomnar vi. Överlag har reaktionerna varit balanserade. En stor del av diskussionen efteråt har kommit att handla om SVT’s olyckliga animation för att illustrera drivning. Vi tycker självklart att alla drivningsförseelser är olämpliga och det är något vi arbetat hårt med att komma tillrätta med och det arbetet kommer fortsätta framöver.

Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige