När behövs obduktion av häst?

Det finns olika hjälpmedel för att undersöka och ställa diagnos vid sjukdom hos en häst.

Blodprov, röntgen och bakterieodling kanske de flesta känner till. Men ibland kan man behöva ta prov från delar av kroppens organ och vävnader från en levande häst för att studera i mikroskop. Det kallas för att ta biopsi.

Biopsi vid hudproblem

Mikroskop är ett av flera instrument på ett laboratorium.Foto: Sigbrit Mattsson, SVA

Vid hudproblem till exempel, kan veterinären ta hela eller en liten bit av hudförändringen med ett speciellt instrument eller skalpell. Beroende på hur stor bit som tas, kan lokalbedövning och något stygn behövas ibland. Vävnadsbiten läggs i konserverande medel, till exempel formalin.

På patologlaboratoriet skärs provet i tunna skivor, färgas och granskas i mikroskop. Det kallas PAD – patolog-anatomisk diagnos.

Om en häst dör eller avlivas akut eller efter en tids sjukdom är det ofta värdefullt att låta obducera den. Obduktion innebär att en veterinär gör en inre kroppslig undersökning av det döda djuret.

Obduktion ger svar

Det är inte alltid som man före obduktionen känner till vad som drabbat hästen.

Efter obduktion kan man oftast få veta mer och det kan kännas bra för alla inblandade. Ibland bekräftas misstankarna om orsaken för sjukdom och död, ibland leder undersökningen till nya slutsatser och fynd.

Vid misstanke om smitta

Vissa sjukdomar är smittsamma eller kan på andra sätt påverka andra djur, till exempel förgiftning, och då är det bra att få ”facit” så att man kan skydda fler djur från att bli sjuka.

Så är det till exempel ofta då ett dödfött föl föds fram, alltså vid kastning. Med provtagning och obduktion kan man fastställa om det rör sig om något smittsamt som riskerar andra dräktiga stons föl.

Obduktion och biopsi

Du kan få veta mer om obduktion och biopsi genom att följa dessa länkar: