Könsfördelning inom trav- och galopp

Intresset för hästen och hästsporten har i stort ökat under de senaste 20 åren. Trots det så har det inte så många studier om hästsporten. Inte heller har man studerat hur fördelningen mellan män och kvinnor ser ut.

Inom travsporten är det fortfarande män som dominerar bland tränarna. Foto: Therese Waerner, SLU

Till exempel kan det handla om hur maktfördelningen ser ut, vilka arbetsuppgifter kvinnor respektive män har och så vidare.

Susanna Hedenborg har drivit ett projekt som undersökt arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport åren 1900-2005, för att få en förståelse för relationerna mellan kvinnor och män och ser ut idag.

Detta inkluderar inte bara fördelningen av män och kvinnor, utan även hur social klass (pengar, status) kopplas ihop med trav- och galoppsporten. 

Trav- och galoppsporten växte fram i miljöer där det fanns mycket män.

Man ansåg att arbete med häst var något som män skulle göra och trav- och galoppsporten kom att utvecklas i militära miljöer (galoppsport), bland skogsbruk i norra Sverige (kallblodstravet), storgods i södra Sverige (varmblodstrav).

I galoppsporten kom över- och medelklasskvinnorna in i sporten på 1940-talet. Detta har att göra med social klassbakgrund, att de kom från finare bakgrunder. Det dröjde dock fram till 1970-talet innan kvinnor fick rida som professionella ryttare.

Fler kvinnor inom galoppen

Idag är det en ganska ojämn fördelning av kvinnor och män inom trav- och galoppsporten. Det finns fler kvinnor bland hästskötarna än bland tränarna, speciellt inom travsporten. För att detta ska kunna ändras behövs mer studier om varför de kvinnor som börjar som tränare eller kuskar inom travsporten inte stannar särskilt länge, eller har svårt att nå framgångar.

Idag kan man ändå se att fler kvinnor har kommit in på alla nivåer inom galoppsporten men att travsporten fortfarande domineras av manliga tränare.

Könsfördelning inom trav- och galopp

Fram till nu har hästsportens aktörer inte fått sin historia skriven trots att intresset för hästen och hästsporten i stort ökat under de senaste 20 åren.

Projektet Arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900-2005 har bidragit till denna historieskrivning. Förhoppningen är att de många unga kvinnor, som det framför allt handlar om inom hästsporten idag, kan få perspektiv på det egna arbetet och den egna ställningen i en strukturell maktstruktur.

Genom socialhistoriska och kulturanalytiska perspektiv kan projektets resultat bidra till att belysa frågor som har att göra med hur yrkeskunskaper kring hästskötsel har förändrats över tid och hur överförandet av sådan kunskap från en generation till en annan organiserats.

Fler kvinnor tränar galopphästar

Inom projektet har ny kunskap om hur genusrelationer inom hästnäringen skapats, upprätthållits och delvis förändrats tagits fram. Idag är en central fråga för kapplöpningssporterna hur och varför kvinnor under efterkrigstiden i ökad utsträckning fått tillträde till sporterna samtidigt som en manlig över- och kvinnlig underordning fortfarande är tydlig, särskilt inom travsporten.

Inom projektet har ny kunskap om hur genusrelationer inom hästnäringen skapats, upprätthållits och delvis förändrats tagits fram. Idag är en central fråga för kapplöpningssporterna hur och varför kvinnor under efterkrigstiden i ökad utsträckning fått tillträde till sporterna samtidigt som en manlig över- och kvinnlig underordning fortfarande är tydlig, särskilt inom travsporten.

En annan för sporterna relevant aspekt har med etnicitet att göra. Har det funnits liknande utestängningsmekanismer gentemot människor med invandrarbakgrund som mot kvinnor, och hur ser de etniska relationerna inom sporterna ut i dag?

En tredje fråga har varit hur de unga som lockas att arbeta med hästar ska skyddas i en tuff arbetsmiljö. Dessa frågor kring genus, etnicitet och generation är synnerligen relevanta för kapplöpningssporten att diskutera i dag om det skall finnas någon trovärdighet i att man själv kallar sig en folkrörelse.

Växte i maskulina miljöer

Trav- och galoppsport växte fram i maskulina miljöer under 1800-talet. Hästen var maskulint genuskodad, och sporten utvecklades i militära miljöer, skogsbruket i norra Sverige (kallblodstravet) och storgods i södra Sverige (varmblodstrav).

I början av 1900-talet dominerade amatörsporten och framför allt galoppsporten. Med införandet av totalisatorn ökade framför allt travsporten i omfattning, medan galoppsporten i relation till travsporten föll tillbaka. Med tiden har båda sporterna professionaliserats, galoppsportens intäkter från hästägare och spelet har, när hänsyn tagits till inflationen, minskat under de senaste 50 åren.

Den ekonomiska utvecklingen har med all säkerhet påverkat genusrelationerna inom sporten och galoppsporten har genomgått en tydlig feminiseringsprocess-  allt fler kvinnor har kommit in på alla nivåer, med början redan på 1940-talet. En viktig faktor för detta inträde var att de kvinnor som kom in i galoppsporten under denna tid i hög utsträckning kom från medel- eller överklassen.

Nya regler släppte in kvinnorna

Men det räcker inte med att studera de ekonomiska villkoren för att förklara denna utveckling. Institutionella villkor, såsom till exempel reglementet, är andra viktiga faktorer. Inom galoppsporten gjordes det möjligt för kvinnor att rida som amatörer mot män och träna hästar som professionella tränare redan på 1940-talet. Först på 1970-talet blev det möjligt för kvinnor att rida som professionella jockeyer.

De sociala villkoren är också viktiga att förstå för att förklara kvinnors möjligheter inom galoppsporten. Genom att några kvinnor fick stöd av betydelsefulla män inom galoppsporten öppnades dörrar för kvinnor som ryttare och tränare.

Travsporten är fortfarande i huvudsak manligt dominerad vad gäller tränare och i mindre utsträckning vad gäller kuskar. Bland hästskötarna är majoriteten kvinnor. Kvinnor började komma in som hästskötare under 1960-talet. Då betonades det fortfarande att yrkeskunskap handlade om styrka, mod och teknisk ingenjörskonst, kompetenser som ofta förknippas med skapade föreställningar om manlighet.

Förändrad syn på kompetens

Under senare decennier har i stället "den mjuka och lena körhanden" och omsorgskompetenser lyfts fram som viktiga, kompetenser som ofta förknippas med skapade föreställningar om kvinnligt. Förändringen av synen på vilka kompetenser som behövs för att arbeta med hästar har också att göra med avelsframsteg, som innebär att hästar i dag travar mera obehindrat än för flera decennier sedan. På så sätt har den kvantitativa feminiseringen gått hand i hand med en kvalitativ där omvårdnad om hästen betraktats som viktigare än ingenjörskonst och styrka.

Ser man ser till etnisk mångfald är det tydligt att denna är större inom galoppsporten, medan travsporten i huvudsak är etniskt svensk. Här är det svårt att tala om förändring över tid. Inom både trav- och galoppsport spelar relationer baserade på generation en stor roll. För det första genom det att arbetet med hästar ofta påbörjas när en person är relativt ung och att arbetet lärs in under det att det utförs, snarare än i skolbänken, även om teoretiska utbildningssatsningar ökat under senare år. För det andra genom det att maktrelationer inom arbetet upprätthålls eftersom de baseras bland annat på generation.

Könsfördelning inom trav- och galopp

Vill du veta mest om arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900 - 2005? Klicka på länken nedan:

Slutrapport för forskningsprojektet: Arbete, kultur och makt i svensk trav- och galoppsport 1900-2005 (öppnas i nytt fönster som pdf)