Träningens betydelse och effekt

Målen för träning av hästar kan vara olika. Gemensamt är dock att man försöker förbättra hästens prestationsförmåga och teknik.

Sjukdomsstatistiken från veterinärer och försäkringsbolag visar att skador i skelett och leder står för nära hälften av behandlingstillfällena hos häst.

Det är svår att veta hur mycket träning hästen tål för att inte bli skadad. Foto: Carin Wrange

Det här är hästens arbetsskador. Många av skadorna skulle kunna undvikas om träningsprogrammen också syftade till att ge skelett och leder möjlighet att anpassa sig till prestationskraven.

Alla vet hur viktigt det är för benstommen att hästar får tillräckliga mängder kalk och fosfor i sitt foder. Och inte bara det - de flesta känner också till att relationen kalk/fosfor, Ca/P-kvoten, skall vara 1,2–1,5. Men ofta stannar kunskapen om skelettets krav vid detta. Hur hästen skall tränas för att skelett och leder skall bli hållbara vet vi alldeles för lite om.

Träning för bättre prestationer

I de allra flesta fall betyder ökad prestationsförmåga, alltså bättre prestation, att hästen kan springa fortare, hoppa högre och längre eller utföra mer komplicerade rörelser med hög precision. Hästen måste träna kondition eller styrka samt förbättra precisionen i sina rörelser.

När man säger att hästens kondition skall förbättras tänker man i första hand på tre viktiga organsystem: andning, cirkulation och muskler. Träningen leder till ökad kapacitet att ta upp och transportera syre och "bränsle" till de arbetande musklerna.

Att träningen har effekt märker man redan efter några veckor genom att hästen orkar mer och snabbare återhämtar sig efter arbete. Vad som skett är bland annat att blodets syretransportförmåga förbättrats och att hjärtat - som ju är en enda stor muskel - ökat sin kapacitet. Mer blod pumpas med färre hjärtslag!

Ökad muskelmassa ger styrka

Hästen blir också starkare. Med ökade krav svarar hästens muskler genom att öka sin arbetskapacitet och styrka. Detta sker dels genom att muskelmassan ökar, dels genom att muskelfibrerna anpassar sig till den typ av arbete som hästen tränas för. Snabbt, kortvarigt arbete stimulerar en typ av muskelfibrer, långsamt och utdraget arbete en annan typ. Ämnesomsättningen anpassas också till de krav som ställs på hästen.

En galoppör eller travare måste anpassa sig till den mjölksyraproduktion som sker vid kortvarigt, intensivt arbete. En distansrittshäst måste tränas för att kunna möta speciella krav på uthållighet.

Kraven på hästens andning, cirkulation och muskler varierar alltså inom väldigt vida gränser beroende på användningssättet. Av detta förstår man att träningen måste läggas upp olika beroende på vad hästen skall användas till.

Läs mer om:
Ben och leder (grunderna)
Frambenet - leder och ben
Bakbenet - leder och ben